Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

En första sameuropeisk plattform för att dela och söka information och bilder av cancer sjösätts nu. Plattformen ger fördelar för både forskare och kliniker i arbetet med att diagnostisera och behandla cancer.

Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och den som samordnar den svenska delen av projektet Eucaim. Foto: Mattias Pettersson.

– Detta europeiska samarbete börjar nu leverera och på sikt kan det få stor betydelse för utvecklingen av metoder att upptäcka och bekämpa olika former av cancer, säger Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper och den som samordnar den svenska delen av projektet.

Forskare från Umeå universitet, Region Västerbotten, Uppsala universitet, Karolinska och Linköping deltar i projektet Eucaim, European Cancer Imaging Initiative, som medfinansieras av EU och Vinnova.

Viktiga funktioner och höjdpunkter i plattformslansering inkluderar:

  • En offentlig katalog över dataset för canceravbildning från arkiven för EU-finansierade AI for Health Imaging-projekt, enligt ett gemensamt metadataschema.
  • Ett federerat sökverktyg för att förstå den information som är tillgänglig.
  • Full integration med Life Science Login Authentication and Authorization Infrastructure.
  • Återanvändning och tillförande av mervärde till viktiga komponenter i EU-finansierade forskningsprojekt och infrastruktur på cancerområdet.

Genom att släppa den första versionen av Cancer Image Europe underlättas delning av cancerbilder och stödjande kliniska data. Samarbete mellan forskare, kliniker och AI-innovatörer i hela Europa stimuleras. Plattformen syftar till att påskynda takten i AI-utvecklingen och andra dataintensiva cancerforskningsaktiviteter och därigenom möjliggöra och stärka vetenskapliga genombrott som kommer att forma framtiden för cancerdiagnos och behandling. Projektets mål och vision bidrar till de strategiska målen för Europeiska unionens initiativ och främjar innovation och forskning.

Med infrastrukturen Cancer Image Europe tar Eucaim-projektet itu med fragmenteringen av befintliga arkiv för cancerbilder. En distribuerad atlas över canceravbildning med över 60 miljoner anonymiserade cancerbilddata från över 100 000 patienter kommer att upprättas som en del av framtida uppdateringar. Infrastrukturen kommer att vara helt i linje med det europeiska hälsodataområdet. Uppgifterna kommer att vara tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer i hela EU för utveckling och benchmarking av tillförlitliga AI-verktyg.

Eucaim-projektet är en hörnsten i det av EU-kommissionen initierade European Cancer Imaging Initiative, en viktig del i Europas plan mot cancer, som syftar till att främja innovation och användning av digital teknik inom behandling och vård av cancer, för att uppnå mer exakt och snabbare kliniskt beslutsfattande, diagnostik, behandlingar och prediktiv medicin för cancerpatienter.

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt. Den här vetskapen kan på sikt bidra till nya behandlingsformer för multipelt myelom. Studien publiceras i tidskriften Haematologica.

Helena Jernberg Wiklund, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLifeLab / Professor at Department of Immunology, Genetics and Pathology and SciLifeLab. Foto: Mikael Wallerstedt.

Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig. Det är därför angeläget att identifiera nya mål hos cancercellerna som behandlingar kan riktas mot.

Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare visat att odlade multipelt myelomceller växte sämre och till och med dog om de behandlades med en substans som blockerar proteinet EZH2 i cellerna. I den nya studien visar de nu på vilket sätt EZH2 påverkar cancercellernas tillväxt.

–Våra tidigare resultat antydde att EZH2 skulle kunna fungera som ett mål för behandling genom att det blockerar aktiviteten hos gener som är viktiga för cancertillväxt. Men EZH2 kan inte självt binda till dna så vi antog att det behövs en vägvisare som kan guida det rätt. Vi har nu kunnat visa att en av dessa guider är ett så kallat ickekodande RNA. Det är en RNA-molekyl som inte ger upphov till något protein men som kan ha många andra viktiga funktioner i en cell, säger professor Helena Jernberg Wiklund som har lett studien.

Resultaten från studien gör det lättare att förstå mekanismerna för hur EZH2 blockerar bildandet av proteiner som kontrollerar cancercellernas tillväxt och påverkar patienters prognos. Det här är avgörande kunskap för att kunna använda blockering av EZH2 kliniskt.

–Att analysera hur icke-kodande RNA arbetar tillsammans med proteiner för att utföra viktiga funktioner i en cancercell kan ge en bättre bild av vad som händer när cancercellerna utsätts för nya behandlingar. Vi tror att våra resultat kan vara relevanta både för kliniska forskare och grundforskare att arbeta vidare med, som ett steg på vägen för att hitta nya sätt att behandla patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund.

Lär artikeln här.

Vanligt att utrikesfödda kvinnor undviker mammografi

Dubbelt så många utrikes födda kvinnor uteblir från sin mammografi, ofta på grund av språkliga hinder eller bristande information om varför det är viktigt att gå på undersökningen. För att minska ojämlikheterna inom screening och öka överlevnaden i bröstcancer krävs riktade insatser och ett långsiktigt arbete inom regionerna. Det visar Bröstcancerrapporten.

– Ett tidigt cancerbesked kan betyda skillnaden mellan liv och död. Det är inte rimligt att bakgrund och utbildningsnivå står i vägen för en mammografiundersökning, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Sedan screening infördes har överlevnaden i bröstcancer nära fördubblats bland de som regelbundet går på mammografi.

– Regionerna måste anpassa sina informationsinsatser så att alla får möjlighet att förstå varför de ska gå på mammografi. Det kommer rädda liv, säger Susanne Dieroff Hay.

Bröstcancerförbundet föreslår att alla regioner:

  • använder de rutiner för kallelse, påminnelser och information som Regionala Cancercentrum utvecklat
  • rekryterar hälsoguider för uppsökande informationsinsatser
  • implementerar kvalitetsregistret för mammografi för att säkerställa uppföljning och underlätta forskning

Ladda ner och läs Bröstcancerrapporten 2023.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Elin Lindström.

Strålbehandling är ofta nödvändig för att bota eller bromsa en cancer. Även om dagens strålbehandlingar har hög precision påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet. Denna studie pekar mot en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot den nedre delen av buken.

Normalt skyddas tjocktarmens slemhinna från kontakt med bakterier i avföringen genom en tunn slemliknande barriär som kallas mukus. I den aktuella studien har forskare vid Göteborgs universitet kunnat visa att strålbehandling mot bäckenområdet påverkar detta tunna slemlager, så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna också fann i tarmar som utsatts för strålbehandlingen flera år tidigare.

– Det kan vara svårt att upptäcka låggradig inflammation. Detta är första gången forskare med stor säkerhet kunnat visa att det pågår en sådan hos canceröverlevare, långt efter avslutad strålbehandling mot bäckenet. Vi såg tecken på låggradig inflammation så sent som tjugo år efter strålbehandling, säger Sravani Devarakonda, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som är studiens försteförfattare.

Vanliga tarmproblem 

Bland dem som fått strålbehandling för cancer i exempelvis livmoderhals, prostata eller ändtarm är det vanligt att uppleva symtom från tarmen, många år efter avslutad behandling. Allvarlighetsgraden varierar, från trängningar, där det känns som om man behöver gå på toaletten fast så inte är fallet, till väldigt frekventa diarréer, upp till femton gånger eller mer per dag.

Studien baseras på prover från 28 personer, varav 24 canceröverlevare. Fyra av studiepersonerna hade inte fått strålbehandling och fungerade som kontrollgrupp. För den studieperson där det hade gått kortast tid sedan strålbehandlingen hade det gått två år, och som längst hade det alltså gått tjugo år sedan strålbehandlingen avslutades. Medianen var fem år mellan avslutad strålbehandling och tarmbiopsi.

Studien som publiceras i tidskriften eBioMedicine har genomförts i ett brett samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Forskningssamarbetet har letts av Cecilia Bull, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Långvariga förändringar

– Bland våra studiepersoner fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått den form av strålbehandling som är mer målfokuserad, så kallad IMRT. Vi ser en låggradig inflammation i båda dessa patientgrupper. Skadan på omgivande vävnad kan begränsas av IMRT, men det sker ändå långvariga inflammatoriska förändringar, säger hon.

Nästa steg för forskarna är att ta reda på om denna låggradiga inflammation efter strålbehandling orsakar några av de tarmsymtom som ofta ses hos dessa canceröverlevare, och i så fall vilka symtom som beror på inflammationen.

Redan nu pågår forskning om hur tarmens resistens mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symtom som påverkar livskvaliteten kan lindras eller kanske helt förhindras. I en omfattande studie testar forskarna att stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber till kosten innan strålbehandlingen påbörjas, där drygt 300 patienter ingår.

Low-grade intestinal inflammation two decades after pelvic radiotherapy.

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Cancertumörer ”kapar” det genetiska programmet som nerver använder när de utvecklas. Det visas i en studie av forskare vid Umeå universitet. På sikt kan resultatet öppna för nya sätt att behandla cancer genom att på genetisk väg bryta tumörens samspel med nerverna.

Sara Wilson, universitetslektor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet. Foto: Umeå universitet.

– Ännu är vi bara tidigt i forskningen, men detta öppnar för spännande möjligheter att bekämpa cancer i kroppen på ett helt nytt sätt, säger Sara Wilson, docent I neurobiologi vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.

Vid cancer pågår ett samspel mellan tumörer och nerver. Man kan säga att tumören pratar med nervsystemet. Tanken med en studie vid Umeå universitet är att genom att tolka det här ”samtalet” ska man senare kunna hitta sätt att bryta det och därmed sakta ned cancern eller minska risken att den sprids.

Alla organ i kroppen har nerver, som fungerar som ett vägsystem som levererar information mellan organen, hjärnan och resten av kroppen. Ett märkligt faktum är att många olika typer av tumörer har en ökad täthet av nerver inom och runt tumören, jämfört med friska organ. Det visar att cancern har fått nerver att växa och organiseras om. I normala fall skapas kroppens nervkarta väldigt tidigt, redan när vi är embryon i mammas mage. Hos friska människor är nervernas förmåga att växa och organiseras om väldigt begränsad, men cancer tycks alltså kunna rubba detta. Frågan har varit varför.

Tidigare forskning har visat att tumörer med hög täthet av nerver växer snabbare, blir större och har lättare att spridas till andra delar av kroppen. De använder tumörnerverna som en väg att resa ut ur tumören. Denna process kallas peri-neural invasion, PNI. Målet med Umeåforskarnas studie var att tolka det molekylära språk som används vid dessa interaktioner mellan tumörer och nerver.

Forskarna fann att det i tumörerna finns ett nätverk av gener centrerade kring de molekylära vägar som normalt används för att utveckla nerver. Dessa är samma gener och molekylära nätverk som redan i embryot hjälper nerven att växa och så småningom nå alla delar av kroppen. Tidigare studier av Umeåforskarna har visat att när nervsystemet bildas i embryot används nervcellernas utskott, de så kallade axonerna, i vissa nervceller av andra nervceller för att flytta till rätt plats i nervsystemet. Axonerna skapar en ”vägkarta” så att andra celler hittar sin väg. Umeåforskarna har tillsammans med forskare över hela världen också tidigare visat hur placeringen och riktningen av axonerna från nervcellerna styrs av nätverk av vissa gener.

Det nya fyndet var att de olika cancerformerna hade sina egna varianter av en uppsättning gener som normalt styr nervernas vägkarta, vilket kan vara nyckeln till hur nerverna luras att rita om sina vägar. Cancern verkar återaktivera gener som hos friska människor är aktiva under embryostadiet där de styr nervsystemets utveckling, men som i cancer istället verkar sända signaler som gynnar tumörens tillväxt och spridning.

– Tumörerna tycks överlista nervernas genetiska program för sina egna destruktiva ändamål. Fortsatt forskning kan förhoppningsvis ge svar på hur vi i vår tur ska kunna överlista tumörerna för att hindra dem att använda gener till att styra nervsystemet, säger Sara Wilson.

Forskningen har skett genom en bioinformatisk studie med öppna gendatabaser från anonymiserade mänskliga patientprover. Studien, som till stor del utförts av en doktorand i laboratoriet, Luz María González-Castrillón, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Genetics.