Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008 och 2020. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network open.

Marcus Westerberg, institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Foto Mikael Wallerstedt.

Med dubbelbehandling menas att patienterna får både standardbehandling med hormoner (GnRH-behandling) och därutöver cellgifter eller androgenreceptorblockerare. Forskning har tidigare kunnat visat att män som får den här behandlingen lever cirka ett är längre än de som enbart får GnRH-behandling.

– Dubbelbehandling av män med nydiagnostiserad spridd prostatacancer infördes gradvis i Sverige efter att resultaten från de randomiserade studierna kom och dubbelbehandling rekommenderas nu i Nationella vårdprogrammet för prostatacancer. Vi ville se om förändringen i behandling av de här patienterna efterföljts av ökad överlevnad, säger Marcus Westerberg vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna från Uppsala universitet och San Raffaele-sjukhuset i Milano, Italien, undersökte via Nationella prostatacancerregistret (NPCR) alla män som diagnosticerades med metastaserad prostatacancer i Sverige mellan åren 2008 och 2020.

Resultaten visade att år 2016 fick bara 1 % av alla män i detta stadium dubbelbehandling medan 40% fick det år 2020. Den största ökningen skedde bland män under 65 år och minst var ökningen bland män över 80 år.

Genomsnittet för överlevnaden bland dessa män ökade från 2,7 mellan åren 2008 och 2012 till 3,2 år 2017–2020. Det motsvarar cirka ett halvt år. Allra mest ökade överlevnaden bland män under 80 år. I analysen tog forskarna hänsyn också till ålder och andra sjukdomar.

– Även om man ska vara försiktig när man tolkar våra resultat så fann vi ett tydligt tidssamband mellan introduktionen av dubbelbehandling och förbättrad överlevnad. Studien antyder att behandling som givit goda resultat i randomiserade studier också ger resultat på populationsnivå när de införs i rutinsjukvård, avslutar Marcus.

Forskningen finansieras av Cancerfonden och Region Uppsala.

Läs artikeln här.

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Stina Virding Culleton, Petter Woll, Sten Eirik W. Jacobsen och Madeleine Lehander. Foto: Karin Belander Strålin.

– AML är den vanligaste formen av leukemi bland vuxna och har hög dödlighet, därför är det angeläget att hitta nya effektiva behandlingar, säger Sten Eirik W. Jacobsen, professor vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien grundas i de senaste årens framsteg inom immunterapi där patienters cancerdrivande mutationer används som måltavlor för behandling. Problemet med denna typ av behandling har hittills varit att de flesta mutationer är unika för enstaka patienter och att behandlingen därför måste skräddarsys till varje patient. Det är också vanligt att vissa cancerceller inte uttrycker mutationen, vilket gör att de är resistenta mot behandlingen. Dessutom är det väldigt få mutationer som har möjlighet att aktivera immunförsvaret, vilket är en nödvändighet för lyckad immunterapi.

Vissa mutationer hittas dock i flera patienter och är särskilt intressanta att använda som måltavlor för behandling. Ett exempel är mutationer i genen FLT3, som är vanliga vid AML och ofta bidrar till acceleration av sjukdomen.

Samarbete med forskare i Oslo

Johanna Olweus forskargrupp vid Universitetet i Oslo (UiO) och Oslo Universitetssjukhus (OUS) har nu lyckats identifiera en typ av T-celler i immunförsvaret som känner igen och dödar celler som har en specifik mutation i FLT3-genen. I samarbete med Petter Woll och Sten Eirik W. Jacobsens forskargrupper vid Karolinska Institutet har forskarna testat vilken effekt dessa T-celler har på AML-celler från patienter och hur de påverkar friska celler utan den specifika mutationen.

T-celler som attackerar AML-celler i blodet. Illustration: Getty Imagesz

Forskarna har använt ett flertal modeller genererade från mer än en patient, där patientceller med mutationen transplanterades in i möss som sedan behandlades med T-cellerna. De kunde då visa att T-cellerna väldigt snabbt och effektivt eliminerade cancern, utan att märkvärt påverka friska icke-muterade celler.

– Ett väsentligt fynd vi gjorde var att påvisa att dessa T-celler också eliminerande cellerna som gav upphov till leukemin, de så kallade leukemiska stamcellerna, säger Madeleine Lehander, doktorand i Petter Wolls forskargrupp vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Attraktiva måltavlor för behandling

Den genomsnittliga femårsöverlevnaden vid AML är ca 30 procent med dagens behandlingar. Det finns ingen godkänd immunterapi mot AML, med undantag för stamcellstransplantation, vilket är en behandling med potentiellt livshotande biverkningar.

– Våra experimentella studier visar att mutationer som delas mellan patienter kan vara attraktiva måltavlor för framtida effektiv T-cellsbehandling mot AML och potentiellt andra cancerformer, säger Sten Eirik W. Jacobsen.

Arbetet har skett genom ett nära samarbete mellan Olweus grupp på UiO/OUS där förstaförfattaren till studien, Eirini Giannakopoulou, har varit drivande, samt Woll och Jacobsens grupper på KI där doktoranderna Madeleine Lehander och Stina Virding Culleton haft centrala roller.

Reformer behövs för fler kliniska prövningar till Sverige

Barncancerfonden ställer sig positiv till majoriteten av de förslag som ställs i utredningen för bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Men de nya satsningarna och förslagen behöver utformas så att de inte missgynnar mindre patientgrupper med ovanliga sjukdomar, till exempel barncancer.

Gustav 3 år, som behandlas för ALL på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.

Barncancerfonden är övergripande positiv till utredningens ansats och förslag som nu remitterats. Målet för framtida reformer måste vara att de stärker hela ekosystemet för forskning så att Sveriges attraktions- och konkurrenskraft ökar, och att vi på så sätt kan bibehålla – och i bästa fall öka – antalet kliniska läkemedelsprövningar som förläggs i Sverige.

– Då barncancer är många men ovanliga diagnoser som dessutom kräver olika behandling beroende på barnets ålder så är det otroligt viktigt att våra barn kan delta i de stora internationella studierna där vi får bättre möjligheter att jämföra och tolka behandlingsresultat tack vare ett större patientunderlag, säger Britt-Marie Frost, forskningschef Barncancerfonden.

Risk med parallella system

Uppdraget för utredaren var att ta fram förslag på åtgärder för att öka antalet företagsinitierade prövningar men Barncancerfonden menar att hela systemet måste beaktas och att också akademiskt/icke-kommersiella studier bör ingå i det nationella partnerskap som är ett av förslagen. Det är bland annat viktigt för att säkerställa att fler patientgrupper gagnas av betänkandets förslag, bland annat inom terapiområden som idag är mindre kommersiellt intressanta för läkemedelsindustrin.

– Studierna genomförs av samma personal och inom ramen för samma verksamheter så vi tror att det vore djupt olyckligt att bygga upp parallella system för kliniska prövningar utifrån sponsor. Tvärtom kan det finnas positiva synergieffekter mellan företagsinitierade prövningar och den akademiska kliniska forskningen, menar Britt-Marie Frost.

Barncancerfonden ställer sig också frågande till formuleringarna om att företrädare från industrin, tillsammans med hälso- och sjukvården, ska prioritera terapi- och diagnosområden. Barncancerfonden ser att flera olika perspektiv behövs i ett sådant prioriteringsarbete, inte minst sett till olika patientgruppers befintliga tillgång till läkemedel och behandling.

– Vi känner också här en oro för att mindre patientgrupper – som barn med cancer – kan komma att missgynnas, till förmån för stora och breda patientgrupper och folksjukdomar som är mer kommersiellt intressanta.

Olika typer av studier behövs

Barncancerfonden menar att målbilden bör vara att skapa ett system som säkerställer att fler patienter får tillgång till nya, effektiva och säkra läkemedel – idag genom tillgång till kliniska läkemedelsprövningar och imorgon genom godkända behandlingar. Det är därför av vikt att olika typer av kliniska prövningar, oberoende av sponsor, får utrymme inom hälso- och sjukvården.

– Det kan exempelvis handla om studier som företag sällan initierar och finansierar, till exempel studier som jämför traditionella behandlingar och nya cell- och genterapier, eller studier som görs för att hitta nya och säkra användningsområden för befintliga redan godkända läkemedel, säger Britt-Marie Frost.

Nya typer av läkemedel kräver bättre uppföljning

De nya typer av läkemedel som nu introduceras kommer också att ställa krav på ett tydligare helhetsgrepp kring läkemedlets hela livscykel, från grundforskning till godkänt läkemedel och långtidsuppföljning. Barncancerfonden vill särskilt belysa vikten av en sammanhållen internationell infrastruktur för långtidsuppföljning av effekt och säkerhet av nya läkemedel, det vill säga monitorering av läkemedel även efter ett marknadsgodkännande.

– Vi börjar nu använda precisions- och immunterapier även inom barnonkologin vilket kommer att öka behovet av ännu mer internationell samverkan på grund av våra små patientpopulationer. För att det ska vara möjligt måste vi kunna dela data över landsgränser men också följa upp biverkningar och sena komplikationer i gemensamma system. Man måste ha volymer för att kunna se mönster och hitta även mer sällsynta komplikationer och biverkningar.

Hög tid för reformer

Men Barncancerfonden är ändå positiva till majoriteten av förslagen och hoppas att de nu omsätts till en handlingsplan.

– Vi måste börja agera nu. Vi kan inte utreda mer utan det är dags att reformera systemet, se till att vi får en modern sjukvård där forskningen är en både viktig och naturlig del och att inga patientgrupper glöms bort. Andra länder har tydliga målbilder och har riggat sina system för att attrahera forskande företag och det måste Sverige med. Dagens forskning är morgondagens sjukvård, konstaterar Britt-Marie Frost.

Läs Barncancerfondens remissvar här.

Mer information om precisionsmedicin inom barnonkologi.

H.K.H. Kronprinsessan Victoria beskyddare av Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj

Nära 65 000 personer i Sverige får varje år ett cancerbesked. Under oktober genomförs Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj med syfte att samla in pengar till cancerforskning, sprida kunskap om cancer och påverka beslutsfattare i viktiga frågor. Med ett stort engagemang för frågor som rör cancer och forskningens utveckling, är Kronprinsessans engagemang som kampanjens beskyddare en viktig del i kampanjen som i år fyller 20 år.

Kronprinsessan Victoria, beskyddare av Rosa Bandet-kampanjen. Foto: Christopher Hunt.

– Vi är så stolta över att H.K.H. Kronprinsessan är Rosa Bandet-kampanjens beskyddare och genom detta stöttar vår vision att besegra cancer. Kronprinsessans engagemang är en viktig del i att visa att vi är många som står bakom och driver kampen framåt. För alla berörs och alla bidrag – stora som små – behövs för att nå fler framsteg. Tillsammans gör vi skillnad, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Pengarna som samlas in under Rosa Bandet-kampanjen utgör en viktig del av de pengar som Cancerfonden delar ut varje år till Sveriges främsta cancerforskning. Pengarna fördelas till den mest lovande forskningen, oavsett cancerform. Sedan starten 2003 har kampanjen under sina 20 år samlat in över en miljard kronor.

20 år av forskningsframsteg  

Sedan starten av Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj har forskningsframstegen varit många. Årets kampanj har fokus på de framsteg som gjorts inom bröstcancerforskningen under de senaste 20 åren. Med en behandling av bröstcancer som genomgått genomgripande förbättringar, mammografiscreening, målinriktade läkemedel, bättre kirurgiska metoder och tilläggsbehandling före eller efter operation, har forskningen bidragit till ökad överlevnad och bättre livskvalitet. I dag är femårsöverlevnaden närmare 90 procent jämfört med cirka 75 procent på 1990-talet.

Tidig upptäckt fortsatt fokus

Likt tidigare år fokuserar Cancerfonden på kunskapsspridning kring tidig upptäckt med särskilt fokus på bröstcancer. Flera hundra liv räddas i Sverige varje år med de regelbundna kontroller som kallas screening. Cirka 70 procent av all bröstcancer upptäcks via mammografi och risken att avlida i bröstcancer minskar avsevärt vid regelbundet deltagande. Cancerfondens fortsätter sitt outtröttliga arbete med att förbättra förutsättningarna för tidigare upptäckt genom bättre metoder och för att fler människor ska gå på sin screening.

Fakta om bröstcancer i Sverige

  • Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer som drabbar kvinnor
  • Varje år får drygt 65 000 personer i Sverige ett cancerbesked. Av dessa är över 8000 besked om bröstcancer
  • Drygt 20 kvinnor insjuknar varje dag i bröstcancer
  • En av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer
  • Män kan också få bröstcancer, även om det är ovanligt
  • Under 1980-talet överlevde 6 av 10 bröstcancer, i dag överlever nära 9 av 10

Om Cancerfondens rosa band och armband

Årets rosa band är återvinningsbart och tillverkat i papper med budskapet “Tillsammans mot cancer” skrivet i olika handstilar av 20 personer som står bakom årets design. Årets armband är randigt i rosa och vitt och matchar det rosa bandet.

Cancerfondens rosa band kostar 50 kronor, varav 5,04 kronor är tillverkningskostnad och resten går till Cancerfonden. Armbandet kostar 100 kronor, varav 5,50 kronor är tillverkningskostnad.

Banden finns att köpa på ICA och Apotek Hjärtat, Lindex, Interflora och Nordic Wellness från och med den 25 september. Bandet går även att beställa i Cancerfondens gåvoshop.

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

HER2-positiv bröstcancer är mycket aggressiv och tidig upptäckt av stor vikt. En studie vid Akademiska sjukhuset visar att en ny metod för diagnostik ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Metoden innebär att patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Via PET-, eller SPECT-kameror fångas radioaktiviteten upp. I en studie på Affibody PET kunde man förutsäga hur patienten skulle svara på behandling vid spridd bröstcancer. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset.

Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.

För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.

– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.

– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.

Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.

FAKTA: HER2-positiv bröstcancer

  • Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
  • HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
  • Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
  • Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.