Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

Martin Tondel. Foto: David Naylor.

Den nu aktuella studien är en långtidsuppföljning som omfattar samtliga invånare – 2,2 miljoner – som 1986 bodde i nio län (Norrbotten, Dalarna, Södermanland, Jämtland, Västmanland, Gävleborg, Västerbotten, Uppsala och Västernorrland). I dessa län finns personer med olika stråldosnivåer från Tjernobylnedfallet som orsakats både via intag av kontaminerade livsmedel och från markbeläggningen och som har följts i det nationella cancerregistret fram till 31 december 2020.

Tidigare uppföljningar som gjorts i Sverige, den senaste 2010, har visat på en viss ökning av all cancer sammantaget, kopplad till markbeläggningen.

– Den stora skillnaden gentemot dessa studier är att vi nu utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel, säger Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

I studien har forskarna jämfört de beräknade stråldoserna från mark och olika livsmedel till olika kroppsorgan med förekomsten av olika cancerformer. De har också justerat för potentiellt påverkande faktorer såsom bakomliggande cancerförekomst i länen före Tjernobylolyckan, boende i tätort/glesbygd, utbildningsnivå, ålder och kön.

Resultaten visar en svagt ökad förekomst av cancer i tjocktarmen, bukspottskörteln och magsäcken hos män samt en viss ökning av lymfkörtelcancer hos kvinnor. Riskökningarna är dock små och påverkar inte bedömningen av risken på individnivå, menar forskarna och betonar att det är viktigt att tolka epidemiologiska resultat med försiktighet.

– Påvisade samband betyder inte att vi säkert kan säga att strålningen också är orsaken. Men studier efter kärnkraftsolyckor är mycket viktiga för att vinna mer kunskap om strålning och cancer och för att utveckla forskningsmetoder. Vi har t.ex. identifierat att livsstilen som jägare kan ha spelat roll för våra resultat, vilket gör att vi kommer att kunna få fram ännu säkrare slutsatser i framtida studier.

Organiserad prostatacancertestning i Sverige – en lägesbild

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män och tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling. I Sveriges regioner pågår just nu flera projekt för att utvärdera organiserad prostatacancertestning.

Ola Bratt, ordförande för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning.

Socialstyrelsen bedömde 2018 att regionerna inte bör erbjuda screening för prostatacancer. Däremot ställde sig Socialstyrelsen positiv till att regionerna utför projekt med organiserad PSA-testning och kompletterande undersökningar inom ramen för forskning och utveckling. Resultaten från den organiserade testningen kan tillsammans med nya forskningsresultat ligga till grund för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram om några år.

– Socialstyrelsen rekommenderar inte screening för prostatacancer eftersom vi fortfarande inte vet om fördelarna är tillräckligt stora för att uppväga nackdelarna. Vi vet att det är både fördelar i att dödligheten i prostatacancer kan minska med screening, men vi vet också att screening kan leda till att en cancer upptäcks och att mannen får behandling för den trots att han inte skulle känt av den under sin livstid, säger Ola Bratt som är ordförande för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning.

I dagsläget är det nio regioner som har påbörjat projekt kring organiserad prostatacancertestning och inom ett par månader kommer ytterligare två regioner, Region Sörmland och Region Gävleborg att starta upp projekt.

– I de flesta regioner så är det avgränsade pilotprojekt under något eller några år som ska utvärderas innan man bestämmer om man ska breddinföra den organiserad testningen. Men det finns också regioner som redan nu har en plan för att över lång tid införa fullskalig organiserad prostatacancertestning för alla män mellan 50 och 74 år. Men eftersom tiden dit är lång så kan det ju naturligtvis ändras på vägen, berättar Ola Bratt.

Extra intressanta delar att följa

I flera regioner testas olika tillvägagångssätt inom ramen för den organiserade testningen för att utvärdera hur testningen kan utföras på bästa sätt. I Region Jönköpings län har kommunikationen med männen digitaliserats via 1177.se, endast den allra första kontakten sker med ett vanligt brev.

I den norra sjukvårdsregionen råder brist på kapacitet för magnetkameraundersökning och därför erbjuds män med ett förhöjt PSA-värde först ett ultraljud för att mäta storleken på prostatan för att beräkna PSA-densiteten (PSA-värdet dividerat med prostatavolymen). De män som har låg PSA-densitet behöver inte göra någon magnetkameraundersökning.

I Region Värmland används Stockholm3-testet som bland annat innehåller ett kompletterande blodprov. Om testet visar låg risk för prostatacancer kan män med lätt förhöjt PSA-värde slippa vidare utredning med magnetkameraundersökning. Region Stockholm räknar med att kunna utvärdera Stockholm3-testet inom ett forskningsprojekt under 2024.

Helt i linje med EU:s rekommendationer

I december 2022 rekommenderade EU sina medlemsstater att utvärdera hur det skulle fungera praktiskt med screening för tidig upptäckt av prostatacancer och hur effektivt det är att organisera testningen för prostatacancer.

– Om man räknar in planeringsfasen och förberedelsetiden så är vi fem år före alla andra EU länder. Det är ett bevis på att vi tänkte rätt när vi valde att utvärdera effekterna av att organisera testningen för prostatacancer på det sätt vi gör i Sverige idag. Nu har EU kommit till precis samma slutsats som vi kom till 2018, avslutar Ola Bratt.

Statistik organiserad prostatacancertestning

  • Antal regioner med pågående projekt: 10
  • Antal erbjudna testning 2020-2023: 113 945
  • Antal deltagare: 39 577
  • Antal diagnostiserade: ca 200

Ny och förbättrad klassifikation av aggressiv ögoncancer

Forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har i ett internationellt samarbete utvecklat en ny och förbättrad klassifikation av den aggressiva ögoncancern uvealt melanom. Här följer en kort intervju med Gustav Stålhammar, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.

Vad visar er publikation?

Gustav Stålhammar. Foto: Jens Sølvberg.

– En stor andel av de patienter som drabbas av uvealt melanom i ögat utvecklar dottertumörer och avlider av sin sjukdom. Risken för att utveckla dottertumörer är starkt kopplad till tumörens storlek och utbredning i ögat. I ett internationellt samarbete har nu forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor i Storbritannien och USA utvecklat en ny och förbättrad klassifikation.

Varför är resultaten viktiga?

– Genom en enkel mätning av tumörens storlek och utbredning i ögat kan risken att utveckla dottertumörer förutsägas med stor noggrannhet. Detta innebär att drabbade patienter kan få bättre information om sin sjukdom, och att vi får bättre möjligheter att utveckla effektiv behandling – något som till stor del saknas i dag.

Hur genomförde ni studien?

– Data om över 6000 patienter användes för att utveckla en ny klassifikation. Denna bygger på beräkning av tumörens volym, medan tidigare klassifikation endast tar hänsyn till tumörens största diameter och tjocklek. Genom flera statistiska beräkningar visas att den nya klassifikationen har bättre förmåga att förutse vilka patienter som kommer utveckla dottertumörer, och vilka patienter som inte kommer göra det. Klassifikationen utvecklades även med hänsyn till kromosomavvikelser och celltyper som har visats ha stor betydelse för patientens prognos.

Vad är nästa steg i er forskning?

– Att validera den nya klassifikationen i nya kohorter och införa den i klinisk vardag världen över.

Läs publikationen här.

Högre risk för bröstcancer hos kvinnor med falskt positivt mammografiresultat

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet. 

Foto: Getty Images.

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet.

Bröstcancer är internationellt sett den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Mammografiscreening är ett viktigt verktyg för att så tidigt som möjligt fånga upp kvinnor med bröstcancer. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografiscreening med 18 till 24 månaders mellanrum.

Cirka tre procent av de som genomgår en mammografiscreening får ett så kallat falskt positivt resultat. Det innebär att kvinnan kallas tillbaka för fler undersökningar efter den första screeningen men utan att någon cancer diagnostiseras.

Falskt positiva mammografiresultat kan orsaka psykologisk oro och påverka deltagandet i framtida screening. Tidigare studier har visat att falskt positiva mammografiresultat var förknippade med en kortsiktig ökad risk för bröstcancer.

Xinhe Mao. Foto: Gunilla Sonnebring.

Den nya studien visar att kvinnor med falskt positiva resultat löper större risk att utveckla bröstcancer än andra kvinnor under de efterföljande 20 åren, med en genomsnittlig riskökning på 60 procent.

I denna studie identifierade forskarna 45 213 kvinnor med ett första falskt positivt resultat och 452 130 kvinnor i samma ålder som inte återkallades, vilka alla deltog i mammografiscreening-programmet i Stockholm.

Undersökte brösttäthet

Dessutom inkluderade forskarna 12 243 kvinnor med information om brösttäthet, så kallad mammografisk densitet från Karolinska Mammography Project for Risk Prediction of Breast Cancer (KARMA-studien).

– Den förhöjda risken var högre hos kvinnor i åldersgruppen 60 till 75 än i åldersgruppen 40 till 49, och hos kvinnor med låg jämfört med hög brösttäthet. Risken var också störst under de fyra till sex år som följde efter ett falskt positivt resultat, säger försteförfattare Xinhe Mao, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet i Sverige och fortsätter:

– Det är viktigt att betona en långsiktig medvetenhet kring bröstcancer för kvinnor som får falskt positiva mammografiresultat. Det kan vara bra att ta fram individuella övervakningsprogram för dessa kvinnor, med en noggrann uppföljning de närmaste åren efter det falskt positiva svaret, säger Xinhe Mao.

Studien ingick i Xinhe Maos doktorsavhandling, och hon kommer nu att fortsätta sin forskning med målet att motivera fler kvinnor att genomgå regelbunden mammografiscreening.

– Radiologi och bröstcancerscreening befinner sig just nu i en fas av snabb utveckling, delvis tack vare användningen av AI. Vår studie är en del av det övergripande arbetet med att uppnå bättre screeningresultat och höja deltagarfrekvensen i programmet för mammografiscreening, säger studiens sisteförfattare Kamila Czene, professor vid samma institution.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, FORTE och China Scholarship Council. Forskarna rapporterar att det inte finns någon intressekonflikt.

Läs publikationen här.

Svenska palliativregistrets årsrapport 2022

Nu är Svenska palliativregistrets Årsrapport för 2022 publicerad!

Ta del av rapporten på Svenska palliativregistrets hemsida.