Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Hälsoekonomisk bedömning av Tecvayli vid behandling av multipelt myelom

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för Tecvayli (teklistamab) i monoterapi. Bedömningen avser behandling av vuxna patienter med så kallad recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst tre tidigare behandlingar mot sin cancer, däribland ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp, och som uppvisat förvärring av sjukdomen vid den senaste behandlingen.

Myelom (multipelt myelom) är en elakartad tumörsjukdom i benmärgen. Att sjukdomen är recidiverande och refraktär betyder att patienten fått återfall i sjukdomen efter behandling samt att man är resistent mot tidigare givna behandlingar.

Den aktiva substansen i Tecvayli är teklistamab, en antikropp som känner igen och kan binda till två målproteiner samtidigt. Teklistamab känner igen ett protein som heter B-cellsmognadsantigen (BCMA), som uttrycks på ytan av myelomceller, och proteinet CD3 uttryckt på ytan av T-celler. Teklistamab sammanför T-cellerna, som tillhör kroppens immunsystem, med myelomcellerna, vilket gör att T-cellerna aktiveras och kan döda myelomcellerna.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen här.

740 miljoner till svensk cancerforskning

740 miljoner kronor till forskning inom cancer. Det beviljar nu Cancerfonden i årets största forskningssatsning. I takt med att allt fler överlever cancer fokuserar mer forskning på förbättrad livskvalitet under och efter behandling; i år beviljas bland annat pengar till forskning som undersöker hur ett ämne från svampar kan vara lösningen på depression hos cancerpatienter.

Malin Sund, ordförande Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Albin Håkansson.

– Det här har varit ett år präglat av många svåra omvärldshändelser som drabbat samhällen och privatpersoner. Ändå har människor fortsatt stötta svensk cancerforskning och det är tack vare deras gåvor vi nu kan ge 740 miljoner kronor till de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark.

Cancerfonden finansierar forskning inom flera områden; från hur cancer kan förebyggas och botas till rehabilitering och livskvalitet under och efter en cancerbehandling. En av dem som fokuserar på livskvalitet är Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han specialiserar sig på depression, vilket drabbar en tredjedel av alla cancerpatienter. Idag saknas ofta effektiva behandlingar för denna grupp. Men tidigare forskning har visat att ämnet psilocybin, ett hallucinogent ämne som utvinns ur vissa svampsorter, har fungerat som effektiv antidepressiv behandling.

– Det man har sett är att det kan räcka med en behandling vid ett tillfälle som kan ge en väldigt långvarig effekt. Men ännu är de studier som gjorts för små för att man ska kunna dra för stora slutsatser. Men om vi kan visa att psilocybin har god effekt för så pass många patienter, då kan det här ha revolutionerande potential, säger Lundberg.

Han beviljas nu 2,4 miljoner kronor för sin forskning där 100 personer med cancer och depression kommer lottas in i två grupper. Den ena får behandling med psilocybin, den andra med placebo. Den antidepressiva effekten och biverkningar studeras sedan kontinuerligt. Samtliga deltagare får även lämna blodprov och göra EEG-undersökning för att mäta aktiviteten i hjärnans nervceller. Syftet är att hitta indikatorer som kan förutspå vilka patienter som har störst nytta av psilocybin. Johan Lundberg har stora förhoppningar för psilocybinets framtid.

– På vissa håll möttes vi av viss skepsis i början där man gärna drog paralleller till droger och det faktum att detta ämne kan utvinnas ur svampar och inte bara tillverkas i labb. Därför har jag känt en viss oro för att det ska skapas ett stigma. Men nu tycker jag oftast det finns en seriositet och acceptans och positiva röster som är intresserade av potentialen i det här området, säger Lundberg.

Målsökande protein för äggstockscancer 

Anzhelika Vorobyeva, vid Uppsala universitet, forskar på att öka överlevnaden i äggstockscancer. Hon beviljas nu tre miljoner kronor från Cancerfonden för att undersöka hur målsökande proteiner kan förbättra behandlingen av spridd äggstockscancer.

Anzhelika Vorobyeva, forskare vid Uppsala universitet.

– Om cancern har spritt sig behöver vi idag behandla hela kroppen med cellgifter. Det har begränsad effekt eftersom vi samtidigt skadar frisk vävnad. Därför behöver vi bli bättre på målsökande behandling som skadar så mycket av cancercellerna som möjligt och skonar resten av kroppen, säger Vorobyeva.

Vorobyeva tittar på hur läkemedel kan ”fästas” på specifika proteiner som i sin tur är bra på att leta upp och binda sig direkt till cancertumörer i kroppen. Proteinerna blir helt enkelt som effektiva leverantörer av cancerläkemedel till tumören och låter frisk vävnad vara i fred i större utsträckning. I sin forskning vill Vorobyeva se hur dessa protein kan modifieras för att bli så effektiva ”läkemedelsleverantörer” som möjligt.

– Den här typen av projekt är nydanande och tack vare stödet från Cancerfonden kan vi utforska det här området som jag tror har stor potential att kunna erbjuda bättre behandling än det vi har idag, säger Vorobyeva

Läs mer om forskningen Cancerfonden finansierar här.

Så fördelas pengarna

Karolinska universitetet – 298,7 miljoner

Lunds universitet – 134,7 miljoner

Uppsala universitet – 107,1 miljoner

Göteborgs universitet – 65,5 miljoner

Umeå universitet – 59,5 miljoner

Linköpings universitet – 34,5 miljoner

Stockholms universitet – 22,1 miljoner

Kungliga tekniska högskolan – 4,8 miljoner

Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner

Örebro universitet – 2,4 miljoner

Högskolan i Gävle – 2,4 miljoner

Mälardalens högskola – 2,4 miljoner

Högskolan i Skövde – 0,3 miljoner

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

AI-metoder som används för satellitbilder kan hjälpa forskare att analysera tumörbilder. Foto: Getty Images.

De senaste framstegen inom tumöravbildning ger en fantastisk inblick i tumörernas mikroskopiska värld, men den stora utmaningen är att tolka de enorma mängder data som genereras. Med hundratals molekyler som mäts samtidigt i tiotusentals eller hundratusentals celler, har det blivit svårt för forskare att veta vilka molekyler och celler de ska fokusera på.

Jean Hausser, forskare på KI och SciLifeLab. Foto: Christofer Dracke.

AI-metoder kan i princip hjälpa forskare att analysera stora datamängder och avgöra vad de ska fokusera på, men traditionell AI som djupa neurala nätverk utför ofta uppgifter utan att ge tydliga förklaringar som är begripliga för människor. Detaljer om hur processen fungerar är dolda eller svårtillgängliga i en så kallad svart låda. Forskarlaget vid Karolinska Institutet och SciLifeLab insåg begränsningarna med sådana metoder och sökte därför inspiration från andra områden. De identifierade att det finns väletablerade analystekniker inom satellitavbildning och ekologi som går tillbaka till 2000-talet respektive 1950-talet.

Liknar tolkningen av satellitbilder

Nya AI-metoder utvecklas kontinuerligt för att tolka data från satellitbilder, till exempel för att automatiskt identifiera städer, sjöar, skogar och öknar i stora satellitbilder. Inom ekologin används avancerade tekniker för att avslöja hur arter av växter, djur och mikroorganismer lever tillsammans i samhällen inom ett visst geografiskt område.

– Vi insåg att tolkningen av tumörbilder liknar tolkningen av satellitbilder och att relationerna mellan celler i en vävnad liknar relationerna mellan arter i organismsamhällen. Genom att kombinera tekniker som används inom satellitavbildning och ekologi och anpassa dem för analyser av tumörvävnad har vi nu kunnat omvandla komplexa data till nya insikter om hur cancer fungerar, berättar Jean Hausser, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Skräddarsy cancerbehandlingar

Nästa steg är att tillämpa den nya metoden i kliniska prövningar. Forskarna samarbetar med ett stort cancersjukhus i Lyon, Frankrike, för att söka svar på varför enbart vissa patienter svarar på immunterapi mot cancer. I ett annat samarbete med Mayo Clinic i USA undersöker de varför vissa bröstcancerpatienter klarar sig bra utan cellgiftsbehandling.

– Med vår nya metod kan vi avslöja viktiga detaljer i tumörvävnad som kan ha betydelse för om en cancerbehandling fungerar eller inte. Det långsiktiga målet är att kunna skräddarsy cancerbehandlingar utifrån individuella behov och undvika onödiga biverkningar, säger Jean Hausser.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och SciLifeLab. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Nytt avstamp i satsningen för en jämlik cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering är ett prioriterat och omfattande vårdområde. Som en viktig del av regeringens satsning på cancervården och för att stödja regionerna i att arbeta mer strukturerat och jämlikt presenterar Regionala cancercentrum i samverkan ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen.

Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

– Arbetet med cancerrehabilitering i Sverige behöver ett omtag för att kunna bli mer jämlikt och individanpassat. En förutsättning för satsningen är det uppdaterade vårdprogrammet för cancerrehabilitering. I det ges nationella rekommendationer för rehabiliteringsinsatser på samtliga vårdnivåer, i hela vårdkedjan. Vårdprogrammet är ett viktigt stöd för regionerna i deras fortsatta utvecklingsarbete, säger Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen. Vilken typ av insatser som behövs och när de behövs är individuellt, vilket det uppdaterade vårdprogrammet belyser. För att möjliggöra en mer individanpassad rehabilitering som ser till hela människans behov har fyra insatsområden tydliggjorts. Insatserna är indelande i fysiska, psykiska, sociala och existentiella insatser.

– Många patienter med cancer påverkas inte bara fysiskt, med tuffa behandlingar, utan även psykiskt. Ångest och depression är två av de vanligaste cancerrelaterade konsekvenserna. Dessutom ser det ut som att patienter med cancer har en ökad risk för svårare psykiska tillstånd, till exempel tankar på suicid. För att förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att arbeta strukturerat och systematiskt i rehabiliteringsinsatserna. Därför finns nu en rekommendation om strukturerad suicidriskbedömning, vilket är ett av många tillägg i det uppdaterade vårdprogrammet, säger Ylva Hellstadius.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

– Allt fler patienter med cancer får botande behandling för sin sjukdom. Det är mycket positivt. Men det gör också att behovet av rehabilitering ökar, inte minst eftersom nya behandlingar ger nya biverkningar. Rehabiliteringen måste ha ett långsiktigt perspektiv där patienten är medskapande och själv kan ta ansvar för en rehabiliteringsresa som kan bli livslång. Det är viktigt att såväl patienter som vårdpersonal får en tydligare bild av vad cancerrehabilitering faktiskt är och kan vara, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

För att säkerställa att vårdprogrammet framgångsrikt införs och används i hela landet kommer Regionala cancercentrum i samverkan att stötta regionerna i införandet, med hjälp av olika implementeringsstöd. I dessa tydliggörs vilka resurser och arbetssätt som regionen behöver ha på plats för att lyckas arbeta utifrån det uppdaterade vårdprogrammet.

– Flera verksamheter i olika regioner arbetar redan strukturerat med cancerrehabilitering. Vi uppmanar alla vårdprofessioner inom cancervården att fortsätta, eller att börja använda sig av detta utmärkta kunskapsstöd. På så vis kan vi tillsammans förbättra vården och rehabiliteringen av patienter i hela landet, avslutar Kjell Ivarsson.

Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering

Ny webbplats för regionernas samverkan inom läkemedelsfrågor

Sveriges regioner samarbetar inom olika läkemedelsfrågor. Nu finns information samlad på en ny webbplats.

Sveriges regioner samarbetar kring vilka nya läkemedel som ska införas i sjukvården. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer om hur vissa läkemedel ska användas i Sverige. Den nya webbplatsen innehåller:

  • NT-rådet och ordnat införande av nya läkemedel
  • Hantering av kritiska läkemedelsbrister
  • Samverkan mellan de regionala läkemedelskommittéerna

Besök samverkanlakemedel.se