Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Janssen ansöker om EMA-godkännande för Rybrevant

Janssen ansöker om EMA-godkännande för Rybrevant i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation vid sjukdomsprogression efter tidigare behandling.

Ansökan bygger på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 där Rybrevant i kombination med kemoterapi visade betydande förbättringar i progressionsfri överlevnad jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer efter tidigare behandling med osimertinib.

– Patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer blir så småningom resistenta mot dagens behandling. Rybrevant i kombination med kemoterapi har visat potential att motverka resistens efter behandling med osimertinib samtidigt som behandlingen innebär förlängd sjukdomskontroll, säger Arian Sadeghi, medicinsk chef inom onkologi vid Janssen.

Rybrevant i kombination med kemoterapi nådde i studien MARIPOSA-2 sitt primära mål med en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring gällande progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi. Resultaten minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent (Hazard Ratio [HR]= 0.48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0.36–0.64; P<0.001).

– Denna kombinationsbehandling kan, vid ett godkännande, innebära att den blir standardbehandling för dessa patienter där det fortfarande finns ett stort behov av flera behandlingsalternativ, säger Arian Sadeghi.

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Claudia Kutter, forskargruppsledare på MTC, Karolinska Institutet. Foto: John Sennett.

Studien har identifierat att en cancercellinje, som härstammar från leukemi, tar bort en region som kodar för en tumörhämmande gen samt för gener som styr celltillväxt.

– Vi fann att denna eliminering ofta sker när cancerceller utsätts för stress, till exempel vid användandet av CRISPR, som är en så kallad gensax, eller andra behandlingar som exempelvis antibiotika. Elimineringen förändrar genediteringen på ett unikt sätt, vilket i sin tur påverkar grundläggande biologiska processer som t.ex. DNA-replikation, cellcykelreglering och DNA- reparation, säger Claudia Kutter, forskargruppsledare på MTC, Karolinska Institutet.

Kunskapen är viktig för forskare, kliniker och biotekniker för att korrekt kunna tolka och tillämpa genediteringsresultat. Studien har också en klinisk relevans, eftersom de observerade elimineringarna är i gener som är förknippade med cancer vilket har betydelse för cancerforskning och behandling.

– Chockerande nog har denna eliminering oavsiktligen förbisetts av många forskare som modifierar gener i cancerceller genom tex CRISPR-screeningar. Elimineringen förekom också oftare hos patienter som har genomgått en cancerbehandling. De behandlade cancercellerna hade, i och med elimineringen, en selektiv fördel vilket är dåligt för patientens långsiktiga överlevnad eftersom dessa celler fanns kvar efter behandlingen, säger Claudia.

Studien fungerar främst som en varningssignal, men öppnar också dörrar för vidare forskning som syftar till att utnyttja potentialen hos geneditering samtidigt som man minimerar oavsiktliga konsekvenser, menar Claudia.

Läs studien här.

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Foto: GettyImages.

Medlen kommer framför allt att stärka regionernas arbete med dataöverföring till en Nationell Genomikplattform, NGP, en så kallad ”datasjö”.

NGP är nav för insamling och delning av storskalig sekvenseringsdata och omfattande information som har samlats in för att få en djupare förståelse för processer och sjukdomar. Denna typ av data används ofta inom medicinsk forskning och kan bidra till att utveckla mer precisa diagnostiska verktyg och effektiva behandlingar.

Forskare Mårten Lindqvist vid Örebro universitet. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.

– Det kommer även att möjliggöra överföring och tillgänglighet av insamlad data med olika samhällsaktörer som sjukvården, Folkhälsomyndigheten, forskarsamhället och forskande läkemedelsföretag, säger Mårten Lindqvist.

– Inom regionen kommer vi att jobba med att automatisera flödet för överföring av data till NGP, berättar Paula Mölling, molekylärbiolog och docent inom verksamhetsområde laboratoriemedicin vid Region Örebro län.

Att dela hälsodata ger många fördelar

Att dela storskalig hälsodata via GMS:s datasjö, skapar förutsättningar för mer precisa diagnoser och behandling av patienter.

– Några av fördelarna med effektivare användning av hälsodata är att den kan ge bättre möjligheter att tidigt upptäcka sjukdom och ställa rätt diagnos samt skynda på framstegen inom forskningen, säger Paula Mölling.

Förhoppningen är att projektet ska hjälpa till att bana väg för ett brett införande av precisionsmedicin i sjukvården. Genom att regioner delar data i en datasjö hos GMS, kommer regionerna att få samma möjligheter att kunna göra bedömningar med hjälp av storskaliga molekylära data.

Forskare Paula Mölling vid Region Örebro län. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.

– Det kommer inte bara innebära att patienter kan få mer precisa diagnoser och behandlingsplaner, utan också att vården blir jämlik oavsett var i landet man bor. Därför känner vi att det är fantastiskt att vi har fått det här anslaget. Vinnova är en viktig finansiär för tillämpad forskning och att vi fått detta anslag bekräftar att vi valt rätt väg för implementation av precisionsmedicin i Sverige, avslutar hon.

I projektet deltar både regioner, universitet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsindustriföreningen.

Faktaruta

Genomic Medicine Sweden, GMS – Det nationella initiativet för precisionsmedicin startade 2018. Målet är att implementera precisionsmedicin inom svensk hälso- och sjukvård som ska ge patienter mer precisa diagnoser och behandlingsplaner oavsett var i landet man bor. För att skapa förutsättningar för detta byggs en IT-infrastruktur, den Nationella Genomikplattformen, NGP.

Ett av delmålen med GMS är att införa storskaliga sekvenseringstekniker inom sjukvården, vilket innebär att prover från patienter och/eller sjukdomsframkallande mikroorganismer kan analyseras i mycket högre upplösning är tidigare varit möjligt.

Nationella Genomikplattformen, NGP – Den plattform där storskalig hälsodata kan analyseras. Data lagras i en så kallad datasjö som gör att regioner kommer att ha tillgång till samma grundläggande data för att kunna ställa mer precisa diagnoser.

Precisionsmedicin i vården – Precisionsmedicin skapar stora möjligheter till bättre vård och behandling som är skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. I precisionsmedicin tar man hänsyn till bland annat både genetiska faktorer och specifika biomarkörer tillsammans med exempelvis ålder, kön och levnadsvanor. Det är stora datamängder för varje patient och det är därför nödvändigt att kunna koppla ihop och tolka olika data, vilket projektet planerar att göra med hjälp av avancerade IT- infrastrukturlösningar via den Nationella Genomikplattformen som håller på att byggas upp inom GMS.

 

Två cancerforskare tilldelades stipendier i Göteborg

Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse i Göteborg delar ut stipendier till framgångsrika forskare och entreprenörer verksamma i Sverige. I år fanns bland stipendiaterna två forskare inom cancervård. Stipendierna delades ut den 14 november under en festlig ceremoni på Västsvenska Handelskammaren.

Samtliga stipendiater: Oskar Thofte; Filip Henrikson; Johan Zelano; Toshima Parris; Linus Andersson; Petra Apell och Martin Johanson.

Toshima Parris, docent vid Göteborgs universitet tilldelades 500 000 kr för sitt forskningsprojekt ”Stamceller som mål förbehandling av svårartad bröstcancer”. Trippelnegativ bröstcancer är en mycket aggressiv och svårbehandlad form av bröstcancer. Cirka 30% av patienter med trippelnegativ bröstcancer får dessvärre tillbaks sin cancer inom 3 år efter diagnos. Dessutom innehåller dessa brösttumörer cancerstamceller som driver tumörutvecklingen men oftast inte dör efter behandling med cellgifter. I detta projekt kommer vi kartlägga cancerstamceller i patienter med trippelnegativ bröstcancer och förhoppningsvis därmed kunna förutspå vilka behandlingar som kan slå ut dessa elakartade celler. En ökad förståelse för de mekanismer som leder till återfall kan leda till utveckling av individanpassade terapier för patienter med trippelnegativ bröstcancer.

Oskar Thofte, läkare och doktorand vid Lunds Universitet tilldelades 500 000 kr för sitt forskningsprojekt ”Utveckling av en ny vaccinplattform för individanpassad cancerbehandling”. Vaccin baserade på mRNA har nyligen bevisats vara effektiva, inte minst mot COVID-19. Den befintliga teknologin ger ett bra immunsvar hos friska, men har visat begränsad effekt hos äldre individer eller patienter med nedsatt immunförsvar. Ett hinder är att mRNA-vaccin tas upp ospecifikt av alla celltyper, vilket ger en otillräcklig effekt hos patienter med färre och svagare immunceller. Vi utvecklar en vaccinplattform som levererar mRNA specifikt till de immunceller som triggar immunsvaret, vilket betydligt kan öka vaccinets potens. Strategin bygger på att beklä ytan av de vaccinlevererande lipidpartiklarna med proteiner från bakterier, vilka känns igen av immuncellerna. Målsättningen är att möjliggöra personaliserade cancervaccin baserade på mRNA, en teknologi som erbjuder snabb och flexibel produktion, men inte tillräcklig effekt för cancerpatienter, ännu.

SAMTLIGA STIPENDIATER 2023

Entreprenörsstipendium

  • Filip Henrikson, Affärsutvecklare och medgrundare på Empowered Health AB
  • Petra Apell, Grundare på Texray AB

Forskningsstipendium

  • Oskar Thofte, läkare, doktorand vid Lunds universitet
  • Martin Johanson, professor vid Stockholms universitet
  • Toshima Parris, docent vid Göteborgs universitet
  • Johan Zelano, professor vid Göteborgs universitet
  • Linus Andersson, docent vid Umeå universitet

Brukinsa ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare en patientgrupp

Brukinsa (zanubrutinib) ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. Nu subventioneras Brukinsa även som behandling för patienter med tidigare obehandlad KLL med omuterad IGHV.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en sjukdom som utgår från mogna B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som omvandlats till tumörceller. Sjukdomsförloppet varierar från stillsamt och symtomlöst till mer aggressivt med snabb utveckling med behov av behandling. Inför val av läkemedelsbehandling undersöks tumörcellernas uttryck av olika biomarkörer, bland annat fastställs mutationsstatus för immunglobulingenens variabla del av den tunga kedjan (IGHV), TP53 och förekomst av vissa kromosomavvikelser. Biomarkörers status kan styra behandlingsval och ge prognostisk information såsom risken för att sjukdomen ska förvärras.

Läs hela beslutet här.