Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än genomsnittet av befolkningen trots en ökad risk att diagnostiseras med malignt melanom. De som diagnostiserats med förstadiet visade sig ha en lägre förekomst av flera sjukdomar och en lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och demens. Resultaten har publicerats i tidskriften eClinicalMedicine/The Lancet.

Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom varje år. Vanliga symtom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än genomsnittet av befolkningen trots en ökad risk att diagnostiseras med denna form av hudtumör. Johnér bildbyrå.

Gustav Ullenhag, överläkare inom onkologi och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson.

– Resultaten är positiva för patientgruppen och bör ingå i informationen till framtida patienter. Sannolikt beror den minskade dödligheten på att patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom lever hälsosammare samt att de söker läkare tidigare och därmed snabbare får rätt behandling mot olika sjukdomar, säger Gustav Ullenhag, cancerläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Antalet patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom har ökat kraftigt och uppgår till flera tusen per år. Vid misstanke om malignt melanom ska förändringen opereras bort enligt det nationella vårdprogrammet.

Malignt melanom startar i pigmentceller längst ner i överhuden, så kallade melanocyter. När ett fel uppstår i en melanocyt börjar cellerna dela sig ohämmat. Av de tre vanligaste hudtumörerna: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är det framförallt den sistnämnda formen som kan ge metastaser.

Malignt melanom är vanligare bland människor med ljus hud och drabbar oftast personer i åldern 60–70 år. Risken ökar hos personer som bränt sig i solen många gånger eller solat i solarium. Tumörsjukdomen kan uppstå var som helst på kroppen. Även födelsemärken kan utvecklas till malignt melanom. Vanliga symtom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form.

För att upptäcka malignt melanom tittar och känner läkare på hudförändringen. Det är också vanligt att man tittar på hudförändringen med ett dermatoskop som förstorar hudens strukturer och färgvariationer.

EU godkänner Pfizers bispecifika antikropp mot relapserande refraktärt multipelt myelom (RRMM)

Europeiska kommissionen har beviljat ett villkorat marknadsgodkännande för Pfizers Elrexfio (elranatamab), en riktad immunterapi mot blodcancer för behandling av vuxna patienter med relapserande och refraktärt multipelt myelom (RRMM).

Godkännandet innebär att Elrexfio kan ges till personer som har fått minst tre tidigare behandlingar. Behandlingarna ska inkludera en proteasomhämmare, en immunmodulerande behandling och en anti-CD38-antikroppsbehandling. Patientens sjukdom ska också ha progredierat vid den senaste behandlingen.

Elrexfio är en BCMA/CD3-BsAb-riktad immunterapi och subkutan behandling som ger varaktiga behandlingssvar och har en hanterbar biverkningsprofil.

– Mer än 660 personer i Sverige diagnostiseras med multipelt myelom varje år, och alltför ofta drabbas de av återfall eller blir resistenta mot sina behandlingar. Godkännandet av Elrexfio ger personer med svårbehandlat multipelt myelom möjligheten till ett nytt behandlingsalternativ, säger Hareth Nahi, medicinsk expert på Pfizer.

Godkännandet från Europeiska kommissionen är baserat på data från fas 2-studien MagnetisMM (NCT04649359) som visade att 61 procent av patienterna i kohort A svarade på behandling med en 71 procentig sannolikhet för bestående behandlingssvar vid 15 månader.

– Bispecifika läkemedel kommer att användas i senare linjers behandling för möjligheten att få ett ytterligare behandlingssvar, de ger ett objektivt behandlingssvar på över 60 procent och gör att myelompatienterna har chans att leva längre, säger Johan Lund, överläkare och chef för Myelomsektionen på enheten hematologi, Karolinska Sjukhuset i Stockholm.

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Foto: iStock.

Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Anders Norderman.

Läkemedel som kallas GnRH-agonister används ibland vid cellgiftsbehandling av kvinnor i fertil ålder med bröstcancer och andra cancerformer i syfte att bevara fertiliteten. Det bygger på små studier som antytt att läkemedlet kan förhindra att mensen försvinner i samband med cancerbehandling. Men dessa studier har inte kunnat undersöka sannolikheten att få barn efter behandling. De har inte heller varit blindade, vilket innebär att kvinnorna som deltog i studierna visste om de fick behandlingen eller inte. De kvinnor som fick läkemedlet kan därför ha varit mer benägna att försöka bli gravida än de som inte fick det.

Frida Lundberg. Foto: Gunilla Sonnebring.

I den nya studien har forskarna använt svenska register för att följa närmare 25 000 kvinnor i åldern 15–45 år som fick cellgiftsbehandling, varav 1,5 procent fick tilläggsbehandling med en GnRH-agonist. De jämförde hur många av kvinnorna som fick barn efter behandlingen och tog hänsyn till faktorer som ålder, cancerform och antal barn sedan tidigare. Forskarna fann ingen skillnad mellan grupperna i sannolikheten att föda ett levande barn.

– Vår studie är den största och mest omfattande som gjorts på detta område och utmanar den rådande uppfattningen att GnRH-agonister kan bevara fertiliteten hos kvinnor med cancer, säger studiens förstaförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

– Det behövs mer noggranna, placebo-kontrollerade och blindade randomiserade kliniska prövningar för att fastställa om läkemedlet verkligen har någon fertilitetsskyddande effekt, tillägger studiens sistaförfattare Frida Lundberg, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

 

Ny webbutbildning i palliativ vård för läkare

Nu släpps en webbutbildning i palliativ vård för alla läkare och läkarstuderande. Utbildningen ska bidra till ökad vårdkvalitet och höjd kompetens inom den palliativa vården.

Foto: Yanan Li.

Sedan starten i juni 2022 så har 20 000 personer tagit del av Betaniastiftelsens yrkesgemensamma grundutbildning i palliativ vård – Lindring bortom boten – som baseras på vårdprogrammet i palliativ vård och vårdförloppet för palliativ vård. Den kostnadsfria webbutbildningen är öppen för all personal inom vård och omsorg och även andra intresserade.

Nu kommer fortsättningen i form av en webbutbildning som riktar sig till alla läkare och läkarstuderande. Förutom grundutbildningen innehåller läkarmodulen en fördjupning inom identifiering, prognosticering, samtal och läkemedelsbehandling.

Utbildningen är framtagen av ett expertråd av sakkunniga läkare på uppdrag av Betaniastiftelsen med stöd från Regionala cancercentrum i samverkan. Utbildningen är avgiftsfri och tar totalt sex timmar att genomföra.

Mer om läkarmodulen

Mer om grundutbildningen

 

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Foto: Johannes Frandsen.

Immunceller som T-celler och B-celler är centrala i kroppens försvar mot både infektioner och tumörer. Båda typerna av immunceller uttrycker unika receptorer som specifikt känner igen olika delar på oönskade och främmande element som bakterier, virus och tumörer. Varje immuncell och dess avkommor har sin egen specifika receptor och i varje människas kropp finns det miljarder olika immunceller med unika receptorer.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab tillsammans utvecklat en metod som både kan identifiera de olika immunreceptorerna på B- och T-celler i human vävnad och dessutom visa var någonstans i vävnaden de finns.

Många användningsområden

– Aktiverade immunceller befinner sig ofta nära de mål som de attackerar så därför vill man kunna kartlägga de celler som verkligen är närmast en tumör eller en infektion. Det har inte varit möjligt att identifiera både B- och T-cellsreceptorer direkt i deras mikromiljöer med tidigare metoder, säger Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av studiens tre huvudförfattare tillsammans med Kim Thrane, KTH/SciLifeLab, och Qirong Lin, KI.

Enligt Camilla Engblom finns det många olika områden där den nya tekniken kan komma till klinisk användning i framtiden.

– Vid cancer kan metoden identifiera T-celler som potentiellt attackerar tumören. Dessa skulle sedan kunna användas som cellterapi mot cancern. Vi kan också identifiera unika immunreceptorer på B-cellerna som frisätts som antikroppar i specifika områden av tumören. Dessa antikroppar kan relativt enkelt produceras på labbet och så småningom leda till nya behandlingar. Ytterligare ett område är autoimmuna sjukdomar där immuncellerna attackerar den egna kroppen. Den nya tekniken skulle kunna användas för att identifiera de immunceller som attackerar den egna vävnaden och öka chansen för att hitta vad de attackerar, säger hon.

Jeff Mold, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Foto: Sarantis Giatrellis.

Ett stort framsteg

Jeff Mold, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet och en av forskningsledarna för studien, ser den nya metoden som ett stort framsteg.

– Att identifiera dessa unika immunreceptorer är som att försöka hitta en nål i en höstack, särskilt vid autoimmuna sjukdomar. Med de flesta av dagens metoder förstör man vävnaden vilket dels gör att man blandar ihop olika immunceller och dels att vissa celler dör i processen. Med den här metoden bevarar man cellerna där de är och man kan se celler som annars skulle ha gått förlorade, säger han.

Han menar att möjligheten att identifiera B-cellerna är den kanske största vinsten med den nya metoden.

– T-celler har varit populära att forska på medan B-cellerna har varit lite förbisedda tidigare, särskilt inom cancer. Men nu går det att kartlägga hur B-cellerna utvecklas och expanderar direkt i vävnaden, säger han.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Fakta: Spatial transkriptomik av immunceller

Metoden spatial transkriptomik utvecklades 2016 av professorerna Jonas Frisén på KI och Joakim Lundeberg på KTH, som också är medförfattare i den aktuella studien. Metoden utsågs till ”Årets metod 2020” av tidskriften Nature Methods. Den nya metoden är en vidareutveckling av den ursprungliga metoden där forskarna har gjort det möjligt att kartlägga immuncellernas receptorer samt deras exakta position i vävnaden. Något som tidigare inte har varit möjligt för B-celler och T-celler samtidigt. Källa: Camilla Engblom och Jeff Mold.