Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nytänkande arbetssätt med cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen

Att jobba diagnos- och kliniköverskridande i ett nytt cancerhabiliteringsteam i Region Jämtland Härjedalen har resulterat i ett effektivare arbetssätt. Det har också bidragit till att målet att uppnå en mer jämlik cancerrehabilitering är närmare.

I bild från vänster: Anna-Karin Enghult sjukgymnast, Lina Fredriksson arbetsterapeut, Linn Berglin kurator, Cecilia Syk fysioterapeut, Stina Bodén dietist, Emma Breivik uroterapeut/sexualrådgivare, Pär Bodén läkare (onkolog/allmänläkare). Saknas på bild gör Anna-Karin Magnusson medicinsk sekreterare.

2018 genomfördes en kartläggning i Region Jämtland Härjedalen över vilka resurser som behövdes för att möjliggöra en mer jämlik cancerrehabilitering. Kartläggningen visade bland annat att flera professioner saknades inom den öppna specialiserade cancervården samt att vid vissa kliniker och verksamheter där det fanns professioner fungerade inte teamarbetet tillräckligt väl. Därför togs ett beslut att införa ett nytt cancerrehabteam som skulle jobba diagnos- och kliniköverskridande.

Flera fördelar med det nya teamet

Teamet har funnits i tre år och Lina Fredriksson, arbetsterapeut och processledare för cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen, ser många fördelar.

– Teamet består av flera olika professioner såsom arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, sexual rådgivare och uroterapeut. Ibland behöver vi plocka in andra kompetenser som exempelvis logoped. Oavsett vilken diagnos patienten har eller vilken klinik som den hör hemma vid kan patienten remitteras till vårt team. Det är vår styrka – att vi vänder oss till alla. För oss har det varit ett sätt att få till en mer jämlik cancerrehabilitering i vår region, då patientunderlaget är för litet för att kunna erbjuda specialiserad teamrehabilitering inom respektive klinik.

Hon berättar att alla i teamet jobbar mellan 10–25 procent med cancerrehabilitering och resten av tiden med sina ordinarie arbetsuppgifter, som ofta innefattar cancerrehabilitering på olika nivåer. Det har bidragit till en bättre grundstruktur och att kärnan av de olika professionerna som jobbar med cancerrehabilitering finns på plats.

– För att kunna möta patienternas behov är teamsamverkan en viktig del och för patienterna är detta arbetssätt positivt. Vi samverkar också med kontaktsjuksköterskorna som finns utspridda i verksamheterna. Vi har även remissgenomgång och teamrond en gång varannan vecka då alla i teamet träffas.

– Många av oss i teamet delar tankesättet att rehabilitering för patienter med cancer inte skiljer sig så mycket åt mellan olika diagnoser och vi utgår alltid från patientens individuella behov. Samt att det har många likheter med rehabilitering för andra patientgrupper. De verktyg vi använder oss av inom rehabiliteringsprofessionerna är till stor del inte diagnosstyrda.

Inspirerades av en annan region

Vid uppstarten av det nya teamet var Region Kronobergs arbetssätt en inspirationskälla och föregångare.

– Det är en region som är ganska lika oss sett till befolkningsunderlag och vi hade hört talas om deras sätt att jobba i ett team. Att inspireras av andra regioner är givande. Ytterligare ett tips är att göra en kartläggning över hur det ser ut i sin region och hur vården är organiserad. Det är också viktigt att våga tänka och prova nytt. Det är en framgångsfaktor.

Hon förklarar att den största utmaningen med att starta upp arbetet var att jobba mer horisontellt i verksamheterna som ofta är uppbyggda i stuprör.

– Det är fortfarande rätt klinikindelat i vår region och alla är vana vid att jobba i parallella sidospår. Att jobba på nya sätt har varit givande men också stundvis utmanande då det redan finns uppbyggda strukturer.

Digital cancerrehabilitering i fokus framåt

I och med långa avstånd och att vissa patienter kan ha uppemot 25 mil enkel väg till sjukhuset är digitala lösningar för cancerrehabilitering en nyckelfaktor framåt.

– Idag finns en uppskattad digital träningsgrupp, men vi ser över hur vi kan använda digitala verktyg ännu mer och utbildningsinsatser via 1177. Vi vill också få till mer gruppverksamhet, vilket är värdefullt för patienterna. Hur vi jobbar är under ständig utveckling och det är ett givande teamarbete, avslutar Lina Fredriksson.

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Qiaoli Wang. Foto: Samuel N Ogden.

– Om du förlorar i vikt utan att du har gjort förändringar i din kost och träningsrutin så bör du gå till en läkare för att kolla upp vad orsaken kan vara. Det finns flera tillstånd som kan resultera i oväntad viktnedgång. Läkare kan utvärdera om det är något som behöver utredas vidare, säger Qiaoli Wang, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

I den nya studien ingick 157 474 personer som är 40 år och äldre i USA. Dessa följdes i mer än 30 år. Detaljerad information om vikt och motion samlades in vartannat år och kostdata rapporterades vart fjärde år. Forskarna bedömde viktminskningsfrämjande beteenden genom att utvärdera förändringar i deltagarnas kost och motion.

Viktminskningsintentionen klassificerades som ”hög” för dem som hade ökat sin fysiska aktivitet och förbättrat kosten, ”medelhög” om endast en av faktorerna hade förändrats och ”låg” om inga förändringar hade gjorts i fråga om kost och motion. I den sistnämnda gruppen var förekomsten av cancer under det kommande året dubbelt så hög hos personer som gått ner mer än 10 procent av sin kroppsvikt de senaste två åren jämfört med de som inte gått ner i vikt.

– Vi kunde se att risken var särskilt förhöjd för cancer i övre mag-tarmkanalen, hematologisk cancer, kolorektal cancer och lungcancer, men inte för bröstcancer, cancer i urinvägarna, hjärncancer eller melanom, säger Qiaoli Wang.

Bör träffa läkare vid oavsiktlig viktminskning

Studien tyder på att personer som nyligen har gått ner i vikt, särskilt de som har en oavsiktlig viktminskning, bör träffa sin läkare för ytterligare undersökningar för att utesluta eventuella cancerformer. Oavsiktlig viktminskning är viktigt för vårdgivare att ta hänsyn till när de bedömer den individuella cancerrisken.

– Avsiktlig viktminskning genom mer motion eller en hälsosammare kost kan vara bra för människors hälsa. Men oavsiktlig viktminskning som inte beror på hälsosammare beteenden kan tyda på en underliggande sjukdom, inklusive cancer, säger Qiaoli Wang.

Studien finansierades huvudsakligen av National Institutes of Health (USA) och Vetenskapsrådet samt Bob Parsons fond. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna.

Akademiska sjukhuset har öppnat en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson.

– Det finns flera vinster med utflyttning av viss onkologisk dagvård från sjukhusområdet, dels att skapa fysisk plats för att ta emot ett ständigt växande antal cancerpatienter, dels att många patienter föredrar att få sin behandling på en annan plats än en traditionell sjukhusmiljö. Många känner sig mindre sjuka då. Dessutom vill patienterna få vård lite mer på sina villkor, på ett sätt som fungerar för dem. På mottagningen får patienterna träffa samma medarbetare som tidigare vilket skapar trygghet, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, tillika projektledare för den nya mottagningen.

Antalet personer som behandlas för cancersjukdom ökar kraftigt. På Akademiska sjukhuset handlar det om cirka fem procent fler varje år. De medicinska framstegen gör att cancer fler kan behandlas och patienterna lever mycket längre än förr.

– Detta är ytterligare ett steg för oss att göra vården mer tillgänglig med en placering som är närmare patienternas vardag. I den nya öppenvårdsmottagningen i Gränbystaden kommer patienter med blod- och tumörsjukdomar att erbjudas specialistvård, vilket innefattar både undersökningar och behandlingar. Det blir enkelt för patienterna att ta sig till mottagningen tack vare god tillgänglighet till kollektivtrafik och närliggande parkeringsmöjligheter, säger Malin Sjöberg Högrell, sjukhusstyrelsens ordförande (L), Region Uppsala.

De behandlingar som flyttas till den nya lokalen är immunterapi, antikroppsbehandlingar, enklare cytostatika, blodtappning, järninfusion, blodprovstagning och blodtransfusion. Inledningsvis rör det sig om cirka 20 behandlingar per dag, men förhoppningen är att kunna utöka till cirka 30 behandlingar per dag år 2027.

Satsningen på öppenvård utanför sjukhusområdet inleddes med utvecklingsprojektet ”Cancervård närmare hemmet” sommaren 2021. Syftet med projektet var att hitta nya lösningar för patienter med blod- och tumörsjukdomar så att de skulle slippa åka långt för att få sin behandling.

Hösten 2022 genomfördes en pilot med en vårdbuss utanför Lasarettet i Enköping för att utvärdera vilka behandlingar som är lämpliga att flytta ut från sjukhus. I piloten medverkade sjuksköterskor från den onkologiska behandlingsavdelningen på Akademiska sjukhuset och sjuksköterskor från medicinmottagningen vid Lasarettet i Enköping. Utvärderingen visade att både medarbetare och patienter var positiva till dagbehandling och nya arbetssätt.

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra effektiviteten av cellgifter för cancerpatienter.

Cellgifter är ett viktigt sätt att behandla patienter med cancer. Men det är inte alltid framgångsrikt, eftersom cancerceller kan bli resistenta mot dessa behandlingar. I en tidigare studie identifierade forskarna ett enzym i cancerceller som är ansvarigt för denna terapiresistens. Detta enzym, kallat SAMHD1, kan kemiskt inaktivera cellgifter.

Sean Rudd. Foto: Julie Bianchi.

– Detta innebär att om vi kunde utveckla ett läkemedel för att stänga av SAMHD1 i cancerceller, skulle vi potentiellt kunna förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandlingar, säger biträdande lektor Sean Rudd vid institutionen för onkologi-patologi. Tyvärr begränsas nuvarande ansträngningar att göra detta av bristen på tillgängliga teknologier för att hitta och karakterisera sådana molekyler. I den aktuella studien löser vi detta problem genom att utveckla en metod för att hitta och karakterisera molekyler som kan stänga av SAMHD1 direkt.

Från molekyler till klinik

Vi har en god förståelse för betydelsen av enzymet SAMHD1 för resistens mot cellgifter, men vår nuvarande förståelse för hur man stänger av detta enzym med små molekyler är bristfällig. Att hitta dessa molekyler är ett viktigt steg för att översätta viktiga upptäckter till kliniken. Denna studie ger en grundlig experimentell ram till forskarsamhället för att hitta och karakterisera små molekyler som inaktiverar SAMHD1. Detta är ett kritiskt steg mot att utveckla selektiva läkemedel som kan kontrollera SAMHD1-aktivitet, vilket exempelvis skulle kunna förbättra effektiviteten av cellgiftsbehandlingar.

Si Min Zhang. Foto: Privat.

Samarbete med medicinska kemister

Studien, som leddes gemensamt av Si Min Zhang och Sean Rudd vid institutionen för onkologi-patologi och SciLifeLab, omfattade en tvärvetenskaplig metod som inkluderade biokemiska och biofysikaliska experiment på isolerade proteiner tillsammans med försök på odlade cancerceller. I studien utfördes en screening av kemikalier, där över 17 000 olika små molekyler testades för deras förmåga att inaktivera enzymet SAMHD1. Denna del av studien genomfördes i samarbete med Chemical Biology Consortium Sweden vid SciLifeLab. Samarbetet med andra forskare, främst medicinska kemister i forskargruppen ledd av professor Thomas Helleday (KI/SciLifeLab) var också en viktig komponent i studien.

 

I och med denna studie har ett experimentellt system etablerats för att identifiera små molekyler som kan inaktivera SAMHD1 och förstå mekanismen bakom detta. Nästa steg är att använda denna kunskap praktiskt. För närvarande har forskarna flera substanser som de vet inaktiverar SAMHD1, och de vill förstå hur dessa gör detta och använda denna kunskap för att förbättra dem.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Dr Åke Olsson Foundation for Hematological Research, Åke Wibergs Foundation och Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, och KI fonder.

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Studien visar att kombinationen av de två läkemedlen får cellen att stänga av delar av det naturliga reparationssystemet, vilket leder till att cellerna mognar ut till andra ofarliga neuronala celler. Att forskarna nu kunnat klarlägga de underliggande mekanismerna för läkemedlet är en förutsättning för att det ska kunna utvecklas mot en möjlig botande behandling.

Studien publiceras i tidskriften The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Tuff behandling

Neuroblastom är en ovanlig form av barncancer som drabbar cirka 20 barn årligen i Sverige. Cancersjukdomen påverkar det perifera nervsystemet. Den kan börja i exempelvis binjurarna, men tumörer kan förekomma i hela kroppen. I många fall kan neuroblastom läka ut av sig själv, men barn som har högriskneuroblastom är en klinisk utmaning för barnläkare. Drygt 60 procent av dessa barn kan botas med cellgiftsbehandling, men behandlingen kan ge svåra komplikationer på längre sikt, bland annat hörselnedsättning, njurskador, infertilitet och risk för sekundär cancer.

I de fall där barn återfaller i högriskneuroblastom är prognosen dålig.

– Det behövs nya terapeutiska behandlingsalternativ som är mer specifika och därmed mer effektiva. Vi vet dessutom att mer precisa läkemedel medför att senare komplikationer försvinner jämfört med en tuff cellgiftsbehandling, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskningsgrupperna bakom den nya studien.

Tumören som försvann

Forskarna på Ruth Palmers laboratorium har tidigare visat att en kortsiktig kombinationsbehandling med två olika precisionsläkemedel, en ATR-hämmare och en ALK-hämmare, eliminerar tumörer i möss.

– Vår upptäckt var mycket överraskade för alla i fältet, säger studiens förste författare Marcus Borenäs, som är doktorand i Ruth Palmers forskargrupp och legitimerad läkare.

En fjärdedel av alla fall av högriskneuroblastom uppstår när den cancerdrivande genen MYCN är överuttryckt. I många fall uppstår detta överuttryck av MYCN tillsammans med ett påslag av genen ALK. När sådana cancerdrivande gener uttrycks i en cancercell vill den dela sig snabbare, och då kan något som kallas replikationsstress uppstå.

Marcus Borenäs igen:

– När vi såg resultaten började vi undersöka varför kombinationen var så effektiv. Två år senare förstår vi varför. Den drivande cancergenen ALK:s aktivitet förbereder cellen för replikationsstress och höjer aktiviteten hos reparationsproteiner som behövs när cellen är stressad av en ökad cancer tillväxt. I cancerceller uppstår det alltid DNA-brott och dessa reparationsproteiner lagar DNA igen och cellen kan fortsätta att dela på sig vilket ökar chansen att cancercellen överlever. Så kombinationen de båda läkemedlen medför att vi stänger av DNA reparationsmaskineriet från två håll.

– Samtidigt ser vi att celler som överlever mognar ut till andra neuronala celler som inte delar sig mer, dvs cellen förökar sig inte mer, tillägger Dan Emil Lind, doktorand och delad förste författare på studien.

Obalanserade uttryck

De molekylära mekanismer som leder till att neuroblastom uppstår är endast delvis kända. Troligtvis uppstår defekter i utvecklingen av det perifera nervsystemet, vilket resulterar i en obalans i de proteiner som uttrycks i cellen, vilket i sin tur leder till neuroblastom. Den bakomliggande defekten i cellen kan vara att en gen har försvunnit, att det finns överuttryck av ett specifikt protein eller att ett visst protein eller gen har muterats.

Den aktuella studien har genomförts i samarbete med forskare i Gent i Belgien och i Basel i Schweiz.

– Jag besökte Michael Halls laboratorium i Basel för en sabbatical, vilket bidrog mycket till att vi nu kunnat lösa gåtan. Där lärde jag mig använda den senaste tekniken inom fosfo-proteomik för att mäta aktivitet i små proteinprover. Tekniken kommer definitivt att vara kliniken behjälplig vid diagnos i framtiden, säger Ruth Palmer.

År 2020 tog Michael Hall emot Sjöbergpriset för sina upptäcker hur en cancercell förändrar sin metabolism.

– Hans laboratorium använder innovativ masspektrometri-baserad proteomik och dataanalys för att få systembiologiska insikter om sjukdomar som cancer. Det var under denna tid som jag såg att ALK ökade aktiviteten hos proteiner som reglerar reparationssystemet, säger Ruth Palmer.

Resultaten från studien tyder på att patienter med neuroblastom, och särskilt de i högriskgrupper där kombinationen av MYCN- och ALK-generna har lett till replikationsstress, kan ha nytta av läkemedelsbehandling med kombinationen av ALK och ATR-hämmare. Nu pågår det långtgående planer på att även testa denna kombination i en fas 1 studie.

Läs publikationen här.