Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till mer effektiva läkemedelsbehandlingar. I en studie ledd från Lunds universitet har man kartlagt strukturen av en kanal i cellmembranet som reglerar vatten- och glycerolinförsel till cellerna, något som har betydelse bland annat vid cancer och diabetes typ 2.

Karin Lindkvist och Peng Huang, försteförfattare till studien om aquaporinernas struktur. Genom forskning om proteiners struktur vill Karin Lindkvist och hennes forskargrupp förstå mer om hur våra celler fungerar ­– både när vi är friska och sjuka. Kunskap som kan användas vid läkemedelsutveckling. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds universitet, forskar på proteinstrukturer, bland annat sådana som finns i cellernas omgivande membran. Ett av de proteiner hon studerar är aquaporin, en sorts vatten- och glycerolkanaler som finns i cellernas membran och som är ansvariga för att reglera flödet och trycket i cellen. Nyligen publicerade hon tillsammans med forskarkollegor en artikel i tidskriften Nature Communications där de bland annat använt just Kryo-EM (kryoelektronmikroskopi) för att undersöka dessa poriners struktur.

– Det är mycket som sker i cellen och proteiner i cellens membran är med och kontrollerar vad som kommer in och ut i ur cellen. Membranproteiner är därför intressanta angreppsmål när man utvecklar nya behandlingar. Man brukar säga att ungefär hälften av alla läkemedel angriper just membranproteiner, säger Karin Lindkvist

”Kanalen som är något av ett mysterium”

Aquaporinerna sitter ihop i komplex av fyra, en struktur som gör att det formas fyra kanaler med en femte central öppning i mitten.

– Den femte kanalen är något av ett mysterium. Det är inte helt klart vad dess funktion är, men i våra studier kan vi se att det finns något där. Vår hypotes är att det är metaboliten glycerol 3-fosfat som transporteras och som sedan tidigare är känt som viktig för betacellers funktion, men det behövs vidare analyser.

Forskarna såg också att komplexen med aquaporiner sitter ihop parvis, något man inte tidigare känt till.

– Detta indikerar att de hjälper till och håller ihop, eller skapar interaktioner, mellan olika celler. Ungefär som en magnet. När vi gjorde studier på betaceller från patienter med typ 2 diabetes upptäckte vi att dessa proteiner är viktiga för att inte utveckla sjukdom, säger Karin Lindkvist och fortsätter;
– Eftersom aquaporiner är viktiga för att inte utveckla diabetes tyder på att de har en mycket viktig funktion i betaceller. Våra strukturella studier visar att aquaporiner eventuellt bidrar till hälsa på många fler sätt än att ”bara” vara en kanal för glycerol och vatten tex transportera byggstenar, så kallade metaboliter, och hålla ihop cellerna i rätt struktur i bukspottkörteln.

Det är även känt att aquaporiner spelar en viktig roll vid cancer, bland annat när det gäller cancercellernas tillväxt och hur de förflyttar sig i kroppen. Man har också sett att de har betydelse när cancerceller bildar nya blodkärl. Nu riktar Karin Lindkvist och forskargruppen in sig på att bestämma strukturen för aquaporiner i komplex med blockerande läkemedelskandidater.

– Aquaporin7 är intressant som målmolekyl för att behandla cancer och vi vill undersöka strukturen för hur den bildar komplex med läkemedelskandidater och även undersöka hur cancercellerna reagerar på dessa läkemedel.

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut…