Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Aktiverade ytproteiner verkar kunna vända neuroblastom-cellers malignitet

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, skulle i framtiden kunna leda till en mer skonsam och effektiv behandling av denna svåra cancerform hos barn.

Personalporträtt Biomedicum

Lourdes Sainero‑Alcolado. Foto: Johannes Frandsén.

– Vår studie tyder på att en kombinationsterapi med låga nivåer av kortisol och östrogen tillsammans med A-vitamin skulle kunna vara en lovande farmakologisk strategi som resulterar i fler nervceller hos barn med neuroblastom och därmed till en bättre överlevnad, säger Lourdes Sainero‑Alcolado, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Neuroblastom är den mest förekommande och dödliga solida cancerformen utanför hjärnan hos små barn. Dagens terapier kan bota ungefär hälften av de svåraste fallen. De barn som överlever den tuffa behandlingen lever livslångt med svåra biverkningar. Idag används A-vitamin som tbehandling.

Aktiverade receptorerna för kortisol, östrogen och A-vitamin

I en studie vid Karolinska Institutet har forskare aktiverat tre olika proteiner (receptorerna för kortisol, östrogen och A-vitamin) på cellytan hos mänskliga neuroblastomceller som injicerats i möss. Resultaten tyder på att de dödliga, maligna, cancercellerna mognade ut till nervceller efter aktiveringen.

Vidare kunde forskarna visa att cellernas ämnesomsättning förändrades och att deras malignitet minskade både i cellförsök och i musmodeller för neuroblastom. Denna biologiska behandling skulle troligen vara mindre tuff för det växande barnet än vissa av dagens metoder, bedömer forskarna.

Personalporträtt Biomedicum

Marie Arsenian-Henriksson. Foto: Johannes Frandsén.

– En viktig aspekt är även att vi kunde påvisa att patienter vars tumörceller har dessa proteiner på cellytan har en god prognos. Sammanfattningsvis utgör våra resultat en bas för vidare studier med målet att i framtiden kunna ta denna strategi till klinisk prövning för neuroblastompatienter, säger Marie Arsenian-Henriksson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Studien baserades på behandling av neuroblastomceller som analyserades med avseende på bland annat celltillväxt, celldöd, utmognad och ämnesomsättning. Eftersom dessa experiment gav tydliga positiva resultat utfördes liknande studier på musmodeller för neuroblastom.

– Våra data tyder även på att de gener som ger upphov till de tre ytproteinerna bidrar till utveckling av det normala nervsystemet hos människan. Slutligen analyserade vi tre olika databaser med information från neuroblastompatienter och fann att de barn vars tumörer uppvisade höga nivåer av ytproteinerna hade en bättre överlevnad än de med lägre nivåer, säger Marie Arsenian-Henriksson.

Mer forskning om nervcellernas signalaktivitet

Nu planerar forskarna nya experiment genom att behandla musmodeller för neuroblastom med olika koncentrationer av kortisol, östrogen och/eller A-vitamin. I den nu publicerade studien tillsatte forskarna inte dessa substanser utan förlitade sig på djurens eget kortisol och östrogen och troligen även A-vitamin för aktivering.

I de nya försöken kommer forskarna att följa tumörutveckling samt studera signalaktiviteten hos de nervceller som bildas. En viktig aspekt är också att undersöka eventuella biverkningar. Slutligen kommer att forskarna att identifiera de gener som är viktiga för utmognadsprocessen, samt om någon annan biologisk behandling kan ge liknande eller bättre resultat.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Expression and activation of nuclear hormone receptors result in neuronal diferentiation and favorable prognosis in neuroblastoma”. Lourdes Sainero‑Alcolado, Muhammad Mushtaq, Judit Liaño‑Pons, Aida Rodriguez‑Garcia, Ye Yuan, Tong Liu, María Victoria Ruiz‑Pérez, Susanne Schlisio, Oscar Bedoya‑Reina, Marie Arsenian‑Henriksson. Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, online 19 juli 2022, doi: 10.1186/s13046-022-02399-x.

Liknande poster

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet har nyligen fått tillgång till ett nytt instrument som möjliggör detaljerade studier av tumörer på ett sätt som tidigare varit mycket tidskrävande och tekniskt svårt.

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Ny studie tillför viktig kunskap om komplex form av barncancer

Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom.

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

Årets barncancerforskare för banbrytande arbete mot metastaserande neuroblastom

I mitten av september blev Catharina Hagerling först ut att få Barncancerfondens nyinstiftade pris Årets barncancerforskare.

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder.…

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad…