Akademiska störst i Norden på intern strålbehandling mot neuroendokrina tumörer
På bilden syns från vänster: Anders Sundin (överläkare och professor), Mattias Sandström (1:e sjukhusfysiker), Anna Eriksson (avdelningschef molekylärbilddiagnostiska avdelningen) och Mark Lubberink (gruppchef inom medicinsk fysik och professor).
Akademiska är det sjukhus i Norden som erbjuder flest patienter med neuroendokrina tumörer intern strålbehandling med målsökande radioaktiva ämnen. Flytten till nya vård- och behandlingsbyggnaden innebär bättre faciliteter och potential att erbjuda fler patienter sådan individuellt anpassad cancerterapi.
– I och med flytten så har vi sannolikt en av de bättre behandlingsenheterna för cancerterapi med målsökande radioaktiva ämnen i världen. Patienterna kan observeras under hela behandlingen från strålskyddade rum, de har egen toalett/dusch och det är nära mellan vårdavdelning och enheter för diagnostik och behandling, säger Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik.
Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. Cancertumörerna finns oftast i mag-tarmkanalen eller i lungorna, men kan även uppstå i andra organ som till exempel magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln och därifrån sprida sig till, ofta till lever och lymfkörtlar.
Akademiska sjukhuset har ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi dit patienter med neuroendokrina tumörer remitteras. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats med målsökande radioaktiva ämnen. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.
Radioaktiva cancerläkemedel, även kallade radionuklidbehandlingar, är ett av flera exempel på målsökande behandling och används framförallt mot endokrina och neuroendokrina tumörer. Den vanligaste behandlingen är Lutetium-177-märkt octreotat som ges via injektion direkt i blodbanan. En annan sedan länge etablerad behandling på flera svenska sjukhus är med radioaktivt jod vid sköldkörtelcancer eller överfunktion av sköldkörteln. Flera ytterligare radioaktiva läkemedel är godkända eller i sena kliniska prövningar.
Enligt Mattias Sandström är fördelen jämfört med traditionell strålbehandling att man kan behandla den här typen av spridd cancer eftersom det målsökande ämnet tas upp i cancerceller i hela kroppen. Man behöver s.a.s. inte ens veta var metastaserna finns innan behandlingen, det målsökande ämnet hittar ändå dit. Tumörcellerna utsätts för en mycket kraftfull stråldos med acceptabla stråldoser till den omgivande vävnaden.
De senaste åren har sjukhuset legat i frontlinjen inom PET-kameradiagnostik och behandling. För bedömning av vilka patienter som lämpar sig för Lutetiumbehandling används PET-kameraundersökning. Med Gammakamera-undersökningar följs patienterna i detalj för att beräkna stråldoserna till njurar och benmärg.
– Enligt ursprungsprotokollet gavs fyra behandlingar. Genom att antalet Lutetium-behandlingar i stället optimeras individuellt för varje patient förbättras resultatet. Våra studier visar att överlevnaden ökar med flera år för patienter som klarar av att få så många behandlingar att man når övre stråldosgränserna för njurar och benmärg, jämfört med dem som inte gjorde det utan fick färre behandlingar, säger Anders Sundin, överläkare och professor i positronemissionstomografi (PET), och fortsätter:
– Över hälften av våra patienter får fler än fyra behandlingar, ibland upp till 10-12. I en nyligen publicerad studie har vi också visat att Lutetiumbehandling är säkert även för patienter som dessförinnan genomgått flera typer av cytostatikabehandlingar.
För mer information, kontakta:
Mattias Sandström, förste sjukhusfysiker och ansvarig för terapier med radioaktiva ämnen vid sektionen för medicinsk fysik, tel: 018-611 27 49, e-post: [email protected]
Anders Sundin, överläkare inom bild- och funktionsmedicin på Akademiska sjukhuset och professor i positronemissionstomografi vid Uppsala universitet, tel: 018-611 93 48,
e-post: [email protected]
Mark Lubberink, gruppchef inom medicinsk fysik på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i molekylär avbildningsfysik vid Uppsala universitet, tel: 018-611 96 44 eller 070-867 61 64,
e-post: [email protected]
FAKTA: Målsökande intern radioterapi (radionuklidbehandling) på Akademiska
- Används framförallt som behandling mot neuroendokrina tumörer, eller NET som de också kallas. Dessa tumörer finns oftast i mag-tarmkanalen och i lungorna.
- Sedan 2010 har runt 900 patienter behandlats med radioaktiva målsökande molekyler (70-80 per år). Det görs närmare åtta behandlingar i veckan, cirka 350 per år.
- Varje patient får minst 4-5 behandlingar, ibland över 10.
- De målsökande molekylerna som är märkta med Lutetium injiceras i blodet, transporteras till tumörcellerna, tar sig in i dessa och avger strålningen.
