Patienter behandlade för huvud-halscancer ger vården gott betyg
Patienter behandlade för huvud-halscancer ger vården gott betyg
Varje år insjuknar omkring 1 600 personer i huvud-halscancer i Sverige. Majoriteten är runt 65 år och flertalet är män. I en nyligen genomförd undersökning bland patienter som gått igenom en behandling för huvud-halscancer får vården bra betyg.
– Överlag är jag nöjd med resultaten, det blev bra betyg inom de flesta områden, bättre än jag vågat föreställa mig. Det säger Eva Hammerlid, kirurg och registerhållare för det svenska kvalitetsregistret för huvud-halscancer (SweHNCR).
Hon är även regional processägare vid Regionalt cancercentrum väst och poängterar att patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM) som visar hur patienterna upplever sin kontakt med vården, är en viktig grund för kontinuerlig förbättring och utveckling.
Färsk rapport
I den nyligen publicerade undersökningsrapporten framgår att 60 procent av patienterna först vände sig till primärvården med sina symtom.
Cirka 58 procent fick ett cancerbesked inom en månad och 80 procent inom tre månader. Efter cancerbeskedet påbörjade drygt 71 procent sin behandling inom en månad. Majoriteten, över 80 procent, fick beskedet vid ett personligt möte.
En hög andel, nästan 87 procent, fick tillgång till kontaktsjuksköterska
Bra kan bli ännu bättre
– Även om patienterna i stort är nöjda inom många områden finns det utrymmen för förbättringar. Vi skulle till exempel gärna vilja se ett resultat på över 90 procent när det gäller tillgång till en kontaktsjuksköterska. Sju procent av deltagarna svarade att de aldrig haft en sådan kontakt och den siffran borde ligga på 0, säger Eva Hammerlid.
Nära 90 procent upplevde att informationen inför och under behandling var mycket eller ganska bra.
Vill vara delaktiga men inte ansvariga
Frågan om delaktighet visade att nästan 85 procent upplevt att de varit ”lagom delaktiga” i beslut om sin vård, cirka 11 procent svarade att de varit för mycket eller för lite delaktiga.
– Min erfarenhet är att delaktighet kan vara på gott och ont då vissa patienter kan uppleva att vi lägger över ansvaret på dem. Om det till exempel finns två likvärdiga behandlingsalternativ brukar många patienter vända sig till oss i vården med argumentet att vi är experterna, inte dom, och att beslut bör fattas av professionen utifrån vetenskaplig evidens.
Digitalisering av Min vårdplan
Över 40 procent av patienterna kände inte till eller hade inte fått ta del av en skriftlig vård- och behandlingsplan.
– Här behöver vi verkligen bli bättre. På nationell nivå arbetar många med digitaliseringen av Min vårdplan för att göra det enklare för patienten att få tillgång till information om bland annat sin diagnos och sina utredningar. På sikt hoppas jag att det ska förbättra våra resultat.
Behovet av stöd varierar
Nära 20 procent svarade att de inte erbjudits tillräckligt stöd kring känslomässiga frågor, som exempelvis oro.
– Här svarade 40 procent att de fått tillräckligt med stöd, och nära 40 procent hade inte behov av något stöd. Men visst, vi kan alltid bli bättre inom det här området. Enkäten visar ändå, på ett övergripande plan, att en hög andel av patienterna är nöjda, inte minst inom områden som bemötande, information och omhändertagande, det är glädjande, säger Eva Hammerlid.
Fakta
- Undersökningen bygger på enkätintervjuer med 684 patienter som genomgått behandling för huvud-halscancer.
- Enkäten omfattar flera olika områden så som patientens erfarenheter av vårdkontakten, intryck av vårdens kvalitet, bemötande, delaktighet, information och omhändertagande.
- Enkäten skickades ut fyra månader efter diagnos.
- Svarsfrekvensen var cirka 65 procent och svaren var representativa för gruppen.
- Undersökningen ska pågå i två år och rapporten redovisar det första året.
