Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel

Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.

Typiskt för cancerceller är att de snabbt kan förändra sitt dna. Men i sin iver att skaffa nya mutationer slarvar de bort mycket av den nedärvda genetiska variationen. Det kan innebära att tumörcellen bara har kvar ett defekt anlag av en gen från den ena föräldern, vilket skiljer den från friska celler som även har ett fungerande anlag från den andra föräldern. Den här egenskapen hos cancerceller skulle kunna vara en akilleshäl som kan utnyttjas när nya läkemedel utvecklas.

– Vi sökte efter gener där många människor bär på ett fungerande och ett defekt anlag i sitt dna. En sådan gen, NAT2, ger upphov till ett protein som bryter ner flera läkemedel och var särskilt intressant eftersom det ena anlaget ofta tappas bort under utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, säger Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Utifrån sin upptäckt utvecklade forskarna sedan en substans som dödar celler som saknar NAT2 och kunde också visa att den kan användas för att behandla djurmodeller av cancer och tumörceller från cancerpatienter.

– Förutsättningarna för behandlingen finns hos 50 000 av de kolorektalcancerpatienter som insjuknar varje år runt om i världen och vi kommer därför att gå vidare för att hitta substanser som har ännu bättre egenskaper för läkemedelsutveckling, säger Tobias Sjöblom.

För närmare information kontakta:
Professor Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Telefonnummer: 0701-679039
E-post: [email protected]”>[email protected]

Referens: Veronica Rendo, Ivaylo Stoimenov, André Mateus, Elin Sjöberg, Richard Svensson, Anna-Lena Gustavsson, Lars Johansson, Adrian Ng, Casey Obrien, Marios Giannakis, Per Artursson, Peter Nygren, Ian Cheong, and Tobias Sjöblom, (2019) Exploiting loss of heterozygosity for allele-selective colorectal cancer chemotherapy, Nature Communication. DOI: 10.1038/s41467-020-15111-4

Liknande poster

Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer

Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer

Varje år får cirka 7.000 personer beskedet att de drabbats av tjock- eller ändtarmscancer. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att de nya metoderna med titthålskirurgi har många fördelar.

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två…

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

ESMO 2023 – signifikant bättre resultat med sotorasib-kombination vid spridd tjock- och ändtarmscancer

ESMO 2023 – signifikant bättre resultat med sotorasib-kombination vid spridd tjock- och ändtarmscancer

En kombination av KRASG12C-hämmaren Lumykras (sotorasib) och EGFR-hämmaren Vectibix gav signifikant förbättrad progressionsfri överlevnad hos patienter med metastaserande KRAS G12C-muterad kolorektalcancer jämfört med standardbehandling. Det visar nya data från fas III-studien CodeBreaK 300 som presenterats på ESMO-kongressen i Madrid. Samtidigt publicerades resultaten i…

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Statiner kopplas till lägre risk för tjock- och ändtarmscancer vid ulcerös kolit

Statiner kopplas till lägre risk för tjock- och ändtarmscancer vid ulcerös kolit

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos…

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga…

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här…

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of…

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Många unga vuxna som har haft cancer får problem med sexlivet eller känner oro över sina möjligheter att i framtiden bli föräldrar. I forskningsprogrammet Fex-Can – Fertilitet och sexualitet efter cancer, undersöks hur utbredda problemen är och metoder utvecklas för…