Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Arvika visar vägen med både kurativ och palliativ enhet som ger behandling

Arvika visar vägen med både kurativ och palliativ enhet som ger behandling

Arvika sjukhus är inte bara småskaligt, lugnt och idylliskt beläget i den fina värmländska naturen. Här finns också en ovanlig och välfungerande sjuksköterskeledd verksamhet för regionens cytostatikapatienter – på enheten ges både kurativ och palliativ behandling och de som behöver får även palliativ vård i hemmet av det särskilda teamet som består av
läkare, certifierade cytostatikasjuksköterskor och en fysioterapeut.

Det korrekta namnet på den låga tegelbyggnaden som ligger på en höjd strax utanför stadens centrum är Sjukhuset i Arvika (SiA). Här tar man emot cirka 45 000 patienter om året, men i likhet med många andra sjukhus i landet har det skett stora förändringar i verksamheten här under senare år. 2018 stängde till exempel stora delar av kirurgkliniken, men man utför fortfarande smärre, planerade operationer där patienten får gå hem samma dag. Den speciella enhet vi ska besöka heter cytostatikamottagningen/palliativa teamet Arvika och vi möts i entrén av överläkaren Susann Plate som är dubbelspecialist – kirurg med inriktning på bröstkirurgi och specialist i palliativ medicin. – Jag har arbetat i Arvika sedan början av 80-talet då jag gjorde min AT-tjänstgöring här, berättar hon. Det som har gjort att jag har stannat kvar så länge är omväxlingen, att man som kirurg på ett litet sjukhus får göra allt från akuta ingrepp till ortopedi och mag-tarmoperationer.

Arbetet som bröstkirurg ledde så småningom till ett stort intresse för palliativ vård. Susann Plate var med i den kull läkare som 2005 gick den första nordiska specialkursen i palliativ medicin.
– Som kirurg såg jag att det fanns ett behov av att fånga upp en stor grupp patienter som ofta ”glömdes bort” efter avslutad kirurgisk vård, så under 80-talet startade vi som ett projekt ett palliativt team på kirurgkliniken, säger hon och anger ytterligare ett skäl till varför det är så trevligt att arbeta på ett litet sjukhus:
– De korta beslutsvägarna. Det är en enorm fördel om man vill förändra och utveckla något. Vi kunde visa att teamet tillförde mycket och därför blev det snart en permanent enhet under kirurgkliniken.

ERBJUDER KONTINUITET
Sedan något år arbetar hon inte längre som operativ kirurg men är fortfarande en del av det palliativa konsultteamet som finns kvar och har utökats. Idag består teamet av sex palliativt utbildade och cytostatikacertifierade kontaktsjuksköterskor och en fysioterapeut. Enheten leds av en sjuksköterska. Susann Plate har inget behov av att vara administrativ chef, hon är en hands on-person som trivs bäst när hon får arbeta nära patienterna. Hon är dock medicinskt ledningsansvarig.
– I den här enheten där vi har runt 100 inskrivna patienter per år får alla vara beredda att göra många olika saker, beroende på vad patienten behöver. Vi känner patienterna och de känner oss. Det finns inget ASIH eller hospice i Arvika men genom det palliativa teamet erbjuder vi kontinuitet och ett slags skyddsnät både inom sluten- och öppenvården.
– Teamet arbetar bara kontorstid men vi har ett nära samarbete med distriktsjuksköterskorna i våra kommuner. Vi gör hembesök, även på särskilda boenden och gör konsultbesök inom slutenvården. Sedan cirka 15–20 år anordnar vi regelbundet även utbildningar för all personal i palliativ vård i hela vårt distrikt.

Hon tillägger att omkring 85 procent av de patienter som är anslutna till teamet dör hemma om de så önskar, inte på sjukhuset och det är en statistik som hon är nöjd med. Men det unika med det här teamet är att de inte bara arbetar med palliativ utan även kurativ vård.
– Cancerpatienter som hör till vårt upptagningsområde behöver inte åka in till Karlstad för att få cytostatikabehandling. Alla våra sjuksköterskor är certifierade för att ge cytostatika och samtliga är även utbildade i smärt-och symtomlindring. Vi träffar alltså cancersjuka patienter under olika stadier i sjukdomsprocessen, inte bara i livets slutskede, vilket borgar för kontinuitet och trygghet för patienterna.

Läs hela reportaget

Liknande poster

Det unika samarbetet i Lund

Det unika samarbetet i Lund

Gränsöverskridande samarbeten har varit en del av vardagen på Neuroonkologiska mottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund i över tio år.

»Min drivkraft är att hjälpa andra«

»Min drivkraft är att hjälpa andra«

Susanne Dieroff Hay, ordförande för Bröstcancerförbundet i sju år, har gjort förbundet till en stark röst inom bröstcancervården i Sverige.

Kontaktsjuksköterskan: En nyckelperson i cancervården

Kontaktsjuksköterskan: En nyckelperson i cancervården

Idag finns det mellan 1500–1800 kontaktsjuksköterskor (KSSK) i Sverige men får alla patienter som behöver tillgång till en KSSK eller ser det olika ut i landet?

Ny bok om sjuksköterskor

Ny bok om sjuksköterskor

De finns överallt omkring oss – från vår födelse till vår död. Men vad vet vi egentligen om sjuksköterskor- förutom att de kämpar i motvind för bättre löner och bättre arbetstider? I den nya boken ”Sjuksköterskor – på liv och…

Stark laganda på Sveriges fjärde CCC

Stark laganda på Sveriges fjärde CCC

I våras blev ackrediteringen av Linköping Comprehensive Cancer Center, det fjärde i Sverige, klar. Organisationen är ett paraply för cancervården i hela Region Östergötland. En av de största enheterna i det nya CCC är Onkologiska kliniken med cirka 50 000…

Nya kombinationsbehandlingar förlänger överlevnaden

Nya kombinationsbehandlingar förlänger överlevnaden

I en intervju i Onkologi i Sverige 2021 förutsåg njurcancerforskaren Magnus Lindskog att det under de kommande fem åren skulle ske en explosionsartad utveckling inom olika kombinationsbehandlingar vid metastaserad njurcancer. Nu, tre år senare, har detta blivit verklighet. Nya data…

Folkbildning i poddformat

Folkbildning i poddformat

När arbetsdagen är slut brukar kanske många läkare tycka att det är skönt att ta en paus från frågvisa patienter. Men de två unga onkologerna Robel Malki och Jonna Nilsson som brinner för att sprida kunskap och motverka okunskap, startade…

Eldsjäl tar täten för cancervården

Eldsjäl tar täten för cancervården

Det är svårt att föreställa sig någon person i Sverige, kanske även i Europa, som förtjänar utmärkelsen Årets Cancernätverkare bättre än Eva Jolly. Hon är specialistsjuksköterska, chef, forskare, koordinator på Karolinska CCC, engagerad i otaliga EU-projekt och har ägnat hela…

Årets värdar för Onkologidagarna

Årets värdar för Onkologidagarna

Skånes universitetssjukhus (SUS) har verksamhet i både Malmö och Lund. Sedan maj 2022 är man ett av landets tre ackrediterade Comprehensive Cancer Centres som alla är en del av EU:s Beating Cancer Plan. I Skåne heter det relativt nya centret…

Cancerforskaren Sara Mangsbo ny gästprofessor på SLU ”Immunonkologi en brygga mellan djur och människa”

Cancerforskaren Sara Mangsbo ny gästprofessor på SLU ”Immunonkologi en brygga mellan djur och människa”

Att hunden är människans bästa vän har vi vetat länge. Men att det kära husdjuret också är en värdefull tillgång för forskare är kanske mindre känt. Professor Sara Mangsbo i Uppsala, nyutnämnd gästprofessor i cancerimmunologi inom komparativ medicin på Sveriges…

Mef Nilbert samordnar de svenska EU-insatserna: Vi måste bli aktivare med att implementera cancerplanen

Mef Nilbert samordnar de svenska EU-insatserna: Vi måste bli aktivare med att implementera cancerplanen

– Vi ska inte sitta i baksätet utan i framsätet, gärna på förarplatsen under en del av resan. Sverige är en del av EU och vi måste vara mer aktiva när det gäller att implementera EU:s cancerplan. Så säger onkologen…

Pionjärerna som frös in samtiden skapade en guldgruva för nutidens cancerforskare

Pionjärerna som frös in samtiden skapade en guldgruva för nutidens cancerforskare

Egenhändigt inköpta frysboxar, nattliga utryckningar vid strömavbrott, handskrivna register och ett stort mått av nytänkande, entusiasm, egensinne och omedveten klärvoajans. När pionjärerna Bertil Hamberger, professor i kirurgi och Lars Grimelius, professor i patologi, och Anders Höög, då ung patolog, i…

Ökat hopp vid den ovanliga sjukdomen T-cellslymfom

Ökat hopp vid den ovanliga sjukdomen T-cellslymfom

Ovanliga sjukdomar innebär ofta sämre tillgång till effektiva behandlingar. Den sällsynta cancersjukdomen T-cellslymfom, som varje år drabbar omkring 100 personer i Sverige och ofta har en dålig prognos, är inget undantag. Men numera finns det ett litet hopp även för…

Lagt grunden till ett hållbart och gränsöverskridande samarbete

Lagt grunden till ett hållbart och gränsöverskridande samarbete

Från noll till mer än hundra på fyra år. Så kan man beskriva utvecklingen inom den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som grundades 2019. Idag är Nollvision cancer, som samlar aktörer från akademin, vården, industrin och Handelshögskolan, en viktig del av…

Han skrev boken om alla geniala forskare som inte fick Nobelpris

Han skrev boken om alla geniala forskare som inte fick Nobelpris

Vad krävs egentligen för att få ett Nobelpris? Räcker det med en stark och unik vetenskaplig upptäckt som gagnar mänskligheten? Nja, inte riktigt. Du ska helst ha ett stort och applåderande akademiskt nätverk i ryggen, vara hyfsat gammal och framför…

Så ska Sverige kunna återta täten inom strålbehandling

Så ska Sverige kunna återta täten inom strålbehandling

För bara tre-fyra decennier sedan var Sverige ett av världens ledande länder inom strålbehandling. Idag är området av olika skäl eftersatt, men sedan förra årets stora branschhistoriska konferens i Uppsala (se OiS 5/22) har arbetet med att få svensk strålterapi…

Cancerrehabilitering – eftersatt område

Cancerrehabilitering – eftersatt område

Det ibland svårbegripliga ordet cancerrehabilitering är på mångas läppar just nu. Behoven är stora, kunskapen finns, intentionerna är goda, lagen är tydlig och ett nytt vårdprogram lanseras under hösten. Ändå vittnar många om att det finns mycket kvar att göra…

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Direktiv kommer oftast ”uppifrån” medan bra initiativ och förbättringsförslag ofta kommer från det så kallade ”golvet”. Sjuksköterskan Gitta-Ellen Jabs, som arbetar som kvalitetssamordnare inom blodstamcellstransplantationer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, har tillsammans med kollegor från Uppsala och Umeå startat ett…

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Det finns sällsynta tillfällen när dåtid, nutid och framtid existerar samtidigt. Den 27 augusti var ett sådant. Då hölls konferensen 50 år av svensk företagshistoria i strålonkologins tjänst på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Den fullspäckade dagen var inte bara rena julafton…

Överviktscentrum – en specialistklinik

Överviktscentrum – en specialistklinik

Obesitas och övervikt är ett globalt, snabbt ökande folkhälsoproblem. Mer än halva Sveriges vuxna befolkning lever idag med övervikt (BMI över 25). Omkring 16 procent har obesitas (BMI över 30), en kronisk sjukdom som ökar risken för en mängd olika…