Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Förbättrad förstärkarteknik ska ge effektivare cancerdiagnostik

Förbättrad förstärkarteknik ska ge effektivare cancerdiagnostik

I EU-projektet ENEFRF, som står för energieffektiv diagnostik för Positron EmissionTomography (PET), arbetar forskare vid Ångströmlaboratoriet med att förbättra radiofrekvensförstärkare som används i partikelacceleratorer för bland annat PET-scanning. Här skriver Dragos Dancila, docent i teknisk fysik vid Uppsala universitet, om planen att utveckla radiofrekvensförstärkare för nya cyklotroner i samarbete med GE Healthcare i Uppsala. Partikelacceleratorer som cyklotroner används för att producera radioisotoper. Dessa tas sedan i bruk inom positronemissionstomografi, PET, för att spåra och kartlägga tumörer hos patienter.

I PET-scanning används en cyclotron som är en partikelaccelerator för att producera radioisotop-preparat, så kallade radioaktiva markörer. Dessa används för framtagning av tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan, men även bilder på hur olika preparat, till exempel signalsubstanser, rör sig i kroppen för att spåra och identifiera tumörer hos patienter. Vi ser en drastisk ökning av antalet undersökningar med PET-scanning och därmed högre kostnader för samhället. Med uppgraderad teknik kan kostnaderna för underhåll och drift hållas på en lägre nivå. Cancerdiagnostik med PET blir effektivare, mer tillgänglig och även operativa kostnader kommer att minska. En bakgrund till projektet är att vi skulle kunna erbjuda PET-scanning på flera sjukhus, som av ekonomiska eller tekniska skäl i dagens läge inte har råd att förvärva och behålla en sådan dyr teknik. Ett sätt att hantera detta problem är därför att utveckla nästa generations RF-effektförstärkare, vilket minskar både kostnaden för infrastruktur och drift.

AVANCERAD TEKNIK FRÅN UPPSALA
Uppsala universitet har en lång tradition av att utveckla avancerad teknik för medicinska ändamål. Det var i Uppsala för 61 år sedan som en tumör för första gången behandlades med protonstrålning. Det skedde vid dåvarande Gustaf Werner-institutet för kärnkemi, GWI, dagens Svedberglaboratorium, TSL. Undertecknad, Dragos Dancila, docent i teknisk fysik med inriktning mot mikrovågsteknik vid divisionen Solid State Electronics och FREIA-laboratoriet, är projektledare för Eurostars-projektet ENEFRF. Planen är att utveckla radiofrekvensförstärkare för nya cyklotroner i samarbete med GE Healthcare, Comheat AB i Uppsala och Ampegon AG i Schweiz. Min forskning är inriktad på att ge svar på frågorna omökad kraft i SSPA-baserade källor med hög effekt. Målet är att utveckla nästa generation av radiofrekvens-effektförstärkare, solid state power amplifier (SSPA), som presenterar högre effekt, högre effektivitet och det viktigaste ur vetenskaplig synpunkt – att göra tekniken tillgänglig för stora vetenskapliga projekt och avancerad grundforskning. SSPA är en viktig del av radiofrekvenssystem för olika applikationer, inklusive trådlös kommunikation, inom ett brett sortiment av industriell uppvärmning, torkning och bland annat när det gäller partikelacceleratorer som en cyclotron.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Medicintekniska produkter för cancer i fokus för nytt regeringsuppdrag

I ett nytt regeringsuppdrag ska Läkemedelsverket genomföra en särskild insats för medicintekniska produkter som används vid diagnostik och behandling av cancer. Uppdraget har ett särskilt fokus på strålbehandling.

Marginell påverkan på cancerdiagnostiken efter pandemin

Marginell påverkan på cancerdiagnostiken efter pandemin

Antalet diagnostiserade cancertumörer ligger på ungefär samma nivå som före pandemin. Det visar Regionala cancercentrum i samverkans sjunde delrapport om hur covid-19-pandemin påverkat cancerdiagnostiken i Sverige. Rapporten omfattar perioden januari 2020 till mars 2022.

Studie med 1 200 cancerpatienter: Orimligt många besök på vårdcentralen innan symptom som var cancer togs på allvar

I en undersökning som Nätverket mot cancer låtit SIFO göra bland drygt 1 200 cancerpatienter och närstående, krävdes det för 32 % av de som svarat tre besök eller fler (upp till fler än tio besök) på vård- eller hälsocentral innan…

Proteomik och genomik för nya möjligheter inom cancerdiagnostik

Proteomik och genomik för nya möjligheter inom cancerdiagnostik

Ett nytt sätt att identifiera cancerbiomarkörer har utvecklats av forskare vid Lunds universitet. Den nya tekniken möjliggör mycket känslig, snabb och kostnadseffektiv identifiering av bio markörer för cancer. Detta skapar nya möjligheter för tidigare diagnos av cancer och därmed också…

Iscaff Pharma – ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Iscaff Pharma – ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Fokuserar på att utveckla bättre behandlingar av aggressiva cancerformer. Forskningen har dokumenterat att tumörens ställning (miljö) påverkar cancerns aggressivitet.

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Förbättrad cancerdiagnostik med 3D-mikroskopi

Förbättrad cancerdiagnostik med 3D-mikroskopi

Den senaste tidens landvinningar inom ljusmikroskopi kan användas kliniskt för att förbättra patologisk diagnostisering av tumörer. Nu är det möjligt att avbilda hela tumörer digitalt och studera och karakterisera komplexa strukturer i tre dimensioner (3D). Det skriver professor Per Uhlén,…