Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Almedalsveckan: Gynekologisk cancer vårdas olika i regionerna och kvinnor dör

Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer. Foto Anna Molander

Varje år drabbas omkring 3 000 kvinnor i Sverige och nästan hälften dör. Ändå ser tillgången på vård olika ut beroende på vilken region patienten tillhör. Det är inte acceptabelt, skriver Barbro Sjölander från Nätverket mot gynekologisk cancer.

Gynekologisk cancer är en samling allvarliga cancersjukdomar där överlevnaden fortfarande är otillräcklig och utvecklingen under lång tid gått för långsamt. Vården står nu inför ett skifte. Precisionsmedicin, molekylär testning och nya behandlingsmöjligheter kan förändra förutsättningarna för patienter med gynekologisk cancer. Men utvecklingen riskerar samtidigt att förstärka ojämlikheten om den inte införs likvärdigt i hela landet. 

Tillgången till molekylär testning ser i dag olika ut mellan sjukvårdsregionerna. För att kunna ge rätt behandling till rätt patient behöver vården tidigt analysera tumörens egenskaper. Molekylär testning är också en förutsättning för att bedöma om en patient kan vara aktuell för en klinisk studie. 

Bristande testning kan därmed stänga dörren till behandlingsmöjligheter. En patient som inte testas brett riskerar att gå miste om mer träffsäker behandling och möjlighet att delta i forskning. 

Samma ojämlikhet syns i tillgången till kliniska studier. Nyare data visar att 11,8 procent av patienterna i riket inkluderades i klinisk studie 2024. Hittills för 2025 är siffran 6,0 procent, med eftersläpning i rapporteringen. Skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora. Kliniska studier är inte ett sidospår i cancervården, utan en nödvändig del av utvecklingen av bättre diagnostik, behandling och överlevnad. 

Forskning behöver bli en tydligare del av den kliniska vardagen. Det bör vara självklart att möjliga studier diskuteras vid multidisciplinära konferenser, att vårdpersonal har aktuell kunskap om pågående studier och att patienter inte missgynnas av att deras hemregion saknar egen forskningsmiljö. Det blir särskilt allvarligt när nya läkemedel får negativa rekommendationer och Sverige uppfattas som mindre attraktivt för kliniska studier. 

Även väntetiderna visar hur långt Sverige har kvar till jämlik gyncancervård. När standardiserade vårdförlopp, SVF, infördes var målet att minst 80 procent av patienterna skulle starta behandling inom angiven ledtid. För gynekologisk cancer är resultaten långt från målet. 

I tillgänglig statistik i slutet av juni 2026 nådde 41 procent av patienterna med äggstockscancer ledtiden i riket. För livmoderkroppscancer var siffran 47 procent. För livmoderhalscancer och vulvacancer låg resultaten också långt från 80-procentsmålet. Bakom rikssiffrorna finns stora regionala skillnader; för livmoderkroppscancer låg en sjukvårdsregion på 18 procent inom ledtiden. 

Det är inte bara statistik. Skillnaderna visar att patienter möter olika fungerande vårdprocesser beroende på var de bor. För patienten innebär väntan oro, osäkerhet och risk för förlorad tid när varje dag är betydelsefull. 

Det finns regioner och verksamheter som visar att bättre resultat är möjliga. Fungerande SVF-koordinatorer, tydliga processer och väl förankrade arbetssätt gör skillnad. Men jämlik cancervård kan inte bygga på enskilda eldsjälar.  

Gyncancer kräver högspecialiserad kompetens. När diagnostik och behandling blir mer komplexa ökar behovet av samordning, nivåstrukturering och gemensamma arbetssätt. 

Nätverket mot gynekologisk cancer ser därför tre områden där ansvaret måste bli tydligare: 

  • Molekylär testning behöver införas mer likvärdigt, med nationella principer för vilka analyser som ska göras och när. 
  • Kliniska studier måste bli en integrerad del av gyncancervården, med informationsvägar över regiongränserna och tid avsatt för forskning i vårdens planering. 
  • Ledtiderna i SVF måste följas upp med större skärpa. Regioner som systematiskt ligger långt från målen behöver mötas av tydligare krav, stöd och ansvarstagande. 

Vårdprogram och standardiserade vårdförlopp finns redan. Nu måste de följas. Postnumret får inte avgöra vilken cancervård en kvinna får. 

Barbro Sjölander
ordförande, Nätverket mot gynekologisk cancer 

Träffa Nätverket mot gynekologisk cancer under Almedalsveckan, 24 juni kl 12.45:

https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/7758

Liknande poster

Cancer som ung kan störa sexlivet senare i livet

Cancer som ung kan störa sexlivet senare i livet

Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med långvariga sexuella problem, enligt en doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under lång tid, minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

Specialistläkare från mindre sjukhus på efterlängtad kurs

Specialistläkare från mindre sjukhus på efterlängtad kurs

Gyncancerpatienter genomgår ofta långa behandlingar och träffar under processen många olika läkare – på olika kliniker och mottagningar i landets regioner. Eftersom onkologer och kirurger ”delar på” patienterna krävs det bra samarbete och tydlig kommunikation bland vårdgivarna. På den uppskattade…

1 500 personer sprang in nästan 300 000 kronor till gynekologisk cancerforskning

Lena Wäpplings Stiftelse arrangerar årligen välgörenhetsloppet Lenas Lopp för Livet, till stöd för gynekologisk cancerforskning. På grund av Coronapandemin genomfördes årets lopp i virtuell form under tre dagars tid: 1-3 september.