Snus verkar öka risken för många cancerformer, men pankreascancer återstår att bevisa

Användningen av snus har ökat expolsionsartat. Jämfört med rökning är det dubbelt så många kvinnor och mer än fyra gånger fler män som snusar dagligen. Evidensläget för cancerprevalensen i gruppen spretar.

Snusning är ett mycket vanligt tobaksbruk i Sverige, både traditionellt snus (tobakssnus) och vitt snus/nikotinpåsar. Enligt statistik från CAN är den genomsnittliga konsumtionen av tobaks-snus cirka 0,76 kg per person 15 år och äldre under 2024, vilket är en betydande mängd jämfört med hur mycket cigaretter som konsumeras.  Om snus skulle ha en väsentlig påverkan på cancerincidensen, exempelvis på pankreascancer, finns det således en risk för ökad pankreascancerincidens om 10 – 30 år¹.

Snus ingår i den anglosaxiska begreppet ”smokeless tobacco products” som ofta benämns som STP i den moderna vetenskapliga litteraturen.

Svensk studie uppmärksammades

En av de första studierna som väckte intresset för ökad cancerrisk vid användning av snus var svensk, inte anmärkningsvärt eftersom snus var till stor del en svenska ovana på den tiden, och publicerades 2007. Den fick stor uppmärksamhet genom sin publikation i Lancet. Skandinaviskt fuktigt snus hade då föreslagits som ett mindre skadligt alternativ till rökning, men tillförlitliga data om oberoende samband mellan snusanvändning och plats­specifika cancerformer var begränsade. Detaljerad information om tobaksrökning och snusanvändning samlades då in från 279 897 manliga svenska byggnadsarbetare under perioden 1978–1992. Fullständig uppföljning fram till slutet av 2004 genomfördes genom koppling till befolknings- och hälsoregister. För att särskilja eventuella effekter av snus från rökning fokuserades på 125 576 arbetare som rapporterade att de aldrig hade rökt vid studiestart. Justerade relativa risker beräknades med Cox proportionella hazardmodeller.

Bland aldrig-rökare registrerades 60 fall av munhålecancer, 154 fall av lungcancer och 83 fall av bukspottkörtelcancer. Snusanvändning var oberoende associerad med en ökad risk för bukspottkörtelcancer (relativ risk för någon gång-användare av snus 2,0; 95 procent konfidens-intervall 1,2 till 3,3, jämfört med personer som aldrig använt någon form av tobak), men var inte relaterad till förekomst av munhålecancer (0,8; 95 procent konfidensintervall 0,4 till 1,7) eller lungcancer (0,8; 0,5 till 1,3). Författarna tolkade data som att användning av svenskt snus borde läggas till listan över möjliga riskfaktorer för bukspottkörtelcancer². Denna artikel har citerats ofta och är grunden till att snus i många översiktsartiklar nämns som riskfaktor för pankreascancer.

I nästa svenska studie, publicerad 2017, använde man sig av sammanslagna individdata från Swedish Collaboration on Health Effects of Snus Use för att bedöma sambandet mellan användning av svenskt snus och risken för bukspottkörtelcancer. Totalt inkluderades 424 152 manliga deltagare från nio kohortstudier, vilka följdes upp avseende risk för bukspott-körtelcancer genom koppling till hälsoregister.

Man använde sig av delade frailty-modeller med slumpmässiga effekter på studienivå för att uppskatta hazardkvoter (HR) och 95 procent konfidensintervall, justerade för förväxlingsfaktorer. Under 9 276 054 personår av uppföljning utvecklade 1 447 män bukspottkörtelcancer. Jämfört med aldrig-snusanvändare var aktuell snusanvändning inte associerad med risk för bukspottkörtelcancer (HR 0,96; 95 procent konfidensintervall 0,83 till 1,11) efter justering för rökning. Svensk snusanvändning föreföll alltså enligt författarna inte vara inblandad i utvecklingen av bukspottkörtelcancer hos män. Tobaksrökens beståndsdelar, andra än nikotin eller dess metaboliter, kan förklara sambandet mellan rökning (exempelvis nitrosaminer) och bukspottkörtelcancer³.

I en senare svenska studie, publicerad 2021, följdes 169 103 män som aldrig rökt från åtta svenska kohortstudier, rekryterade under perioden 1978–2010. Delade frailty-modeller med slumpmässiga effekter på studienivå användes för att uppskatta justerade hazardkvoter (aHR) och 95 procent konfidensintervall för dödlighet associerad med snusanvändning.

Exklusiva nuvarande snusanvändare hade en ökad risk för dödlighet av alla orsaker (aHR 1,28; 95 % konfidensintervall 1,20 till1,35). Risken för cancerdödlighet var också ökad (aHR 1,12; 95 % konfidensintervall 1,00 till 1,26). Dessa dödlighetsrisker ökade med användningens varaktighet, men inte med veckovis mängd. I denna studie nämns inget specifikt om pankreascancer i den digra statistiska sammanställningen, vilket kan tolkas som att någon eventuell översjuklighet inte förekom. Dock påpekades att snusanvändning bland män är associerad med ökad total dödlighet, ökad kardiovaskulär dödlighet, ökad dödlighet av andra orsaker och möjligen även med ökad cancerdödlighet⁴.

Det har också publicerats kritik mot studierna. Resultat från Swedish Collaboration on Health Effects of Snus Use står ju i kontrast till tidigare sammanslagna resultat från samma forskargrupp. De avvikande resultaten kan tyda på olösta statistiska problem som inte har hanterats av samarbetets författare i någon av deras studier. Det viktigaste problemet är olöst heterogenitet mellan de åtta kohorterna, vilket av en kritiker beskriver i detalj, och vvisar hur författarnas användning av metoden med slumpmässiga effekter inte var tillräcklig⁵.

En norsk studie publicerad 2005

Snus används i stor utsträckning också i Norge. Man studerade därför 10 136 norska män som sedan 1966 ingick i en prospektiv kohortstudie, där 32 procent var exponerade för snus. Den relativa risken för bukspottkörtelcancer vid snusanvändning var 1,67 (95 % konfidensintervall 1,12 till 2,50). För mun- och svalgcancer var den 1,10 (95 % konfidensintervall 0,50 till 2,41), för matstrupscancer 1,40 (0,61 till 3,24) och för magsäckscancer 1,11 (0,83 till 1,48).

Den relativa risken för cancer i lungorna,urinblåsan och njurarna var inte förhöjd bland snusanvändare. Ökningen av den relativa risken för bukspottkörtelcancer var likartad hos tidigare och nuvarande snusanvändare och var begränsad till nuvarande tobaksrökare⁶.

Utländska översikter

I en amerikansk systematisk översikt publicerad 2014 behandlade frågan: Finns det ett samband mellan användning av rökfri tobak och diagnos av pankreaskarcinom? Fem elektroniska databaser, grå litteratur och referenser från relevanta artiklar genomsöktes för att identifiera studier. Sex forskare granskade oberoende av varandra publikationer för inkludering i översikten. Den information som extraherades från studierna valdes ut enligt kriterierna i Newcastle–Ottawa Quality Assessment Scale för observationsstudier. En kvalitativ syntes av de inkluderade studierna genomfördes.

Sökningen resulterade i totalt 1 747 referenser. Elva studier uppfyllde inklusionskriterierna för denna översikt, inklusive tre kohortstudier, sju fall–kontrollstudier och en studie som slog samman data från flera fall–kontrollstudier. Studierna var heterogena när det gäller bedömning av exponeringsintensitet och fastställande av utfall. Studiekvaliteten varierade. Befintliga undersökningar av det aktuella sambandet förefaller uppvisa flera typer av bias, inklusive selektionsbias, informationsbias och bias i analysen. Sambandet mellan användning av rökfri tobak och pankreascancer uppfattades inte som entydigt. Mer definitiva slutsatser om detta samband kräver resultat från epidemiologiska studier med mer rigorös metodik⁷

I den senaste sammanställningen, publicerad 2025, gjordes en omfattande litteratur-sökning som täckte perioden från 1 januari 2000 till 28 februari 2023. Av 3 611 identifierade artiklar inkluderades 80 i den slutliga analysen. Förhöjda risker observerades för cancer-dödlighet [riskkvot (RR) 1,38; 95 % konfidensintervall 1,22 till 1,56] och cancerincidens [RR 1,17; 95 procent konfidensintervall 1,08 till1,27]. De specifika cancerlokaler som visade ökad dödlighetsrisk omfattade huvud- och halscancer samt magcancer. När det gäller cancer-incidens observerades samband med huvud- och halscancer, munhålecancer, matstrups-cancer, magcancer och bukspottkörtelcancer. Betydande heterogenitet observerades dock för de flesta cancerutfall⁸.

Sammanfattning

Frågan huruvida snus bidrar till bukspottkörtelcancer kanske ur vetenskaplig synvinkel måste betraktas som inte fullständigt avgjord, men om snus är av bidragande orsak så har man säkerställt att bidraget mycket litet.

Fakta

På tio år har snus ökat med 100 procent i antal dosor

Daglig användning av snus i befolkningen är relativt hög: till exempel rapporterar många män och kvinnor att de snusar dagligen (22 procent av män och 10 procent av kvinnor i åldern 16–84 år (år 2024). Jämfört med rökning är snus betydligt vanligare än daglig cigarettrökning, där endast omkring 5 procent av befolkningen röker dagligen

Den totala konsumtionen av vitt snus år 2024 uppskattades till 25 dosor (0,30 kilogram) per person i åldern 15 år och äldre, vilket var 20 procent högre än 2023 och 180 procent högre än 2021. Om man slår samman siffrorna för traditionellt snus och vitt snus konsumerades 65 dosor snus per person i åldern 15 år och äldre år 2024, jämfört med 53 dosor år 2021, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Detta motsvarar cirka 1,1 kilogram snus per person år 2024, jämfört med knappt 1 kilogram år 2021 – en ökning med 8 procent. Uttryckt i antal dosor stod vitt snus för 39 procent av den totala snuskonsumtionen år 2024, medan tobakssnus stod för 61 procent. Motsvarande siffror för 2021 var 17 respektive 83 procent. Under perioden efter att vitt snus introducerades (2016–2024) ökade den totala snus-konsumtionen med 40 procent räknat i kilogram och med 100 procent räknat i antal dosor.

Referens

1. CAN Report 238. Total consumption of tobacco and nicotine products in Sweden 2003–2024. Stockhol: CaN 2025.

2. Luo J, Ye W, Zendehdel K, Adami J, Adami HO, Boffetta P, Nyrén O. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung, and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study.Lancet 2007; 369: 2015-20.

3. Araghi M, Rosaria Galanti M, Lundberg M, Lager A, Engström G et al. Use of moist oral snuff (snus) and pancreatic cancer: Pooled analysis of nine prospective observational studies. Int J Cancer 2017; 141: 687-93.

4. Byhamre ML, Araghi M, Alfredsson L, Bellocco R, Engström G, Eriksson M, et al. Swedish snus use is associated with mortality: a pooled analysis of eight prospective studies. Int J Epidemiol 2021; 49: 2041-50.

5. Rodu B, Plurphanswat N. Heterogeneity and other problems in a pooled analysis of snus use and mortality. F1000Res 2021; 10: 368.

6. Boffetta P, Aagnes B, Weiderpass E, Andersen A. Smokeless tobacco use and risk of cancer of the pancreas and other organs. Int J Cancer 2005; 114: 992-5.

7. Burkey MD, Feirman S, Wang H, Choudury SR, Grover S, Johnston FM. The association between smokeless tobacco use and pancreatic adenocarcinoma: A systematic review Cancer Epidemiol 2014; 38: 647–53

8. Htay ZW, Bhandari AKC, Parvin R, Abe SK. Effects of smoekless tobacco on cancer incidence and mortality: a global systematic review and meta-analysis. Cancer Causes Control 2025; 36: 321-52.