Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg
Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.

Hanna Brodda
chefredaktör Onkologi i Sverige
[email protected]
Det finns för- och nackdelar med båda systemen, men nu skakas det om i grunden.
Ojämlikheten mellan regionerna ska bort, vilket blir ett av Socialstyrelsens många utökade uppdrag. En nationell samordnare ska korta köerna och nu tillsätts en utredning som ska ta reda på hur privat vård ska kunna upphandlas direkt av staten, för att användas av patienter i hela landet.
– Vi behöver använda hela vårdens kapacitet bättre för att korta vårdköer och kunna erbjuda patienter vård i tid. Nu tar vi ett stort kliv för att öka den statliga styrningen och utveckla statens roll i upphandlingen av vård, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann, i ett pressutskick från regeringen i slutet av maj.
Argument för det nuvarande systemet ges inte oväntat av Sveriges kommuner och regioner. De skriver på sin hemsida, under rubriken Därför är självstyrelse bra, följande: Självstyrelsen gör att vi har en fungerande lokal och regional demokrati. Den gör att frågor i medborgarnas vardag, som vård, skola och omsorg, avgörs nära de som berörs och av politiska församlingar som de själva har valt. Medborgarna har nära till besluten och möjlighet att påverka och utkräva ansvar.
Det låter bra, men medborgare vet inte ens vad de ska kräva av regionen.
– Det är känt sedan tidigare att landstingen var förhållandevis okända för medborgarna. Att döpa om dem till regioner tycks inte ha ändrat detta, säger Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet, i en artikel inför valet 2022 i Dagens Medicin. I en undersökningen som SVT gjorde då visste bara knappt hälften av väljarna vilken instans som styr i sjukvården. Då var vi ändå precis i slutet av pandemin och sjukvården var i fokus för hela samhällsapparaten.
Andra argumentet för nuvarande systemet är möjligheten till innovation. SKR skriver att det med regionalt självstyre är “möjligt att ta olika egna initiativ till förnyelse och förbättringar för att pröva till exempel nya och kreativa lösningar för resursfördelning, organisation och metoder. På så vis drivs utvecklingen och innovationer. Mycket kan sägas om regionerna, men att de skulle driva innovation är en överdrift. Utom just under pandemin. Nu är dock lunket tillbaka.
Även den oberoende myndigheten Vård- och omsorgsanalys årliga analys av vården antyder att en mer sammanhållen styrning skulle kunna öka jämlikheten med samma vård oavsett folkbokföringsadress, korta köerna och effektivisera vissa processer.
Om en huvudman är bättre än 21, rent objektivt, kommer vi aldrig att veta. I Danmark gick de från 14 till dagens fem för snart 20 år sedan och köerna minskade. I Sverige har cancervården gått före. De sex regionala cancercenter som började införas för 15 år sedan har lett till kortare ledtider för patienterna, men väntetiderna varierar fortfarande kraftigt mellan diagnoser och regioner. Att de inte fått samma effekt som i Danmark kan förstås bero på att de fortfarande inordnas, som ytterligare en nivå, i systemet med regioner. Vad vi vet är att Sverige med alla sina regioner har lyckats med mycket. Låg spädbarnsdödlighet, hög medellivslängd och god prognos för många patienter med cancer.


