Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Forskare vid Uppsala universitet har identifierat kombinerade blodbaserade biomarkörer för tidig detektion av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer. I studien, publicerad i Molecular Cancer, analyserades nära 2 500 prover från biobanker.

Paneler med två till fyra proteiner uppvisade diagnostisk prestanda jämförbar med eller bättre än etablerade blod- och avföringsbaserade tester. Kombinationer av proteiner och metaboliter förbättrade dessutom möjligheten att särskilja tumörstadier, särskilt vid lung- och äggstockscancer.

Tobias Sjöblom med kolleger, Uppsala universitet. Foto Mikael Wallerstedt

Resultaten indikerar potential för kliniskt användbara, icke-invasiva test, inklusive differentialdiagnostik vid ospecifika symtom. Validering planeras i en större studie med upp till 100 000 deltagare.

− Ett framtida möjligt användningsområde för biomarkörer som är specifika för olika tumörtyper är att särskilja olika former av cancer i buken hos patienter med diffusa magsymptom. Spridd äggstockscancer kan till exempel påminna om tjocktarmscancer och här skulle ett tillförlitligt test i ett blodprov kunna komplettera eller till och med ersätta en biopsi, säger Tobias Sjöblom, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som ledde arbetet med studien.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer och är finansierad av Cancerfonden, Sjöbergstiftelsen och Lena Wäpplings stiftelse. Den hittar du här:

Composite proteomic and metabolomic plasma biomarkers for detection of colorectal, lung and ovarian cancers. Mol Cancer.

Liknande poster

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Den senaste utgåvan av Onkologi i Sverige finns ute nu, och nummer 3 2026 bjuder på flera artiklar som lyfter både nya forskningsrön, vårdpolitiska frågor och framtidens cancerbehandlingar.

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

Uppmärksammat resultat med daraxonrasib för pankreascancer

En ny fas 3-studie publicerad i The New England Journal of Medicine visar att daraxonrasib förbättrar både progressionsfri och total överlevnad hos patienter med tidigare behandlad metastaserad pankreascancer.

Långtidsdata visar längre överlevnad vid ALK-positiv lungcancer

Långtidsdata visar längre överlevnad vid ALK-positiv lungcancer

Patienter med avancerad ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som behandlats med lorlatinib visar fortsatt starka långtidsresultat i en studie på sju år.

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

SPRINTR-studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, tilldelas 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla en nationell forskningsplattform för precisionsmedicin inom cancer.

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

Ingen effekt av mistelextrakt vid pankreascancer

En studie från Umeå universitet visar att tilläggsbehandling med mistelextrakt inte förbättrar överlevnad eller livskvalitet hos patienter med avancerad bukspottkörtelcancer.

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Danderyds sjukhus i Stockholm har minskat tiden från remiss till röntgenundersökning genom förändrade arbetssätt och förbättrad resursplanering. Fokus […]

Ny strategi mot svårbehandlad barncancer

Ny strategi mot svårbehandlad barncancer

Forskare vid Linköpings universitet visar hur två rörliga proteiner kan hindras från att samarbeta med varandra, en kunskap som kan leda till nya behandlingsmöjligheter.

Aktuellt från RCC – april 2026

Aktuellt från RCC – april 2026

Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu…

Kan AI förbättra diagnostisken vid pankreascancer?

Kan AI förbättra diagnostisken vid pankreascancer?

Bilddiagnostiken ligger till grund för många avgörande medicinska beslut. Trots hög kompetens hos radiologer missas ibland allvarliga sjukdomar. Människans perception har begränsningar. Här skriver professor Åke Andrén Sandberg hur AI kan förbättra resultatet.

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Köpcentrum, vårdcentraler och hemmet – Akademiska sjukhusets modell utmanar sjukhusnormen. För allt fler patienter i Region Uppsala sker behandlingen i stället mitt i vardagen – i ett köpcentrum.

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

I detta nummer lyfts nya riktlinjer som snabbt fått genomslag. Karin Cedronius beskriver hur Anna Martling och Marie-Louise Lydrup varit centrala i införandet av acetylsalicylsyra som tilläggsbehandling vid tarmcancer. Resultaten från ALASCCA-studien visar att risken för återfall kan halveras i…

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

När statistiken från WHO klarlägger att 80 procent av dödsfallen i västvärlden (och den långa kostsamma vård som oftast föregår) orsakas av sjukdomar som är livsstilsrelaterade, är det lockande att tro att vården skulle kunna spara in, kanske inte 80…

Läkare fick inte ge optimal behandling – Patient fick söka privat vård

Läkare fick inte ge optimal behandling – Patient fick söka privat vård

I Sverige har vi fri sjukvård. Det innebär att när någon blir sjuk, ska sjukvården diagnosticera och behandla på ett lämpligt vis. För Leif Klints patient, med tarmcancer, blev det inte så. Här intervjuas han av Hanna Brodda.

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos…

Åldrande i sig påverkar tumören – och ska behandlas

Åldrande i sig påverkar tumören – och ska behandlas

Behandling med kemoterapi och strålning är inriktad på snabbväxande tumörer, alltså inte den typ av lungcancertumörer som är vanligast hos äldre. Forskning och läkemedelsutveckling behöver ta mer hänsyn till biologiskt åldrande, visar forskning vid Göteborgs universitet. 

Kunskap om ärftlig cancer – inte kopplad till långvarig oro eller sämre livskvalitet

Kunskap om ärftlig cancer – inte kopplad till långvarig oro eller sämre livskvalitet

Med dagens genetiska analyser kan fler patienter med ärftligt ökad risk för cancer identifieras. Det skapar nya möjligheter att förebygga och upptäcka cancer i tid. Men hur påverkar kunskapen hos den som får veta att risken är förhöjd, skriver forskarna…

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under lång tid, minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

Stockholm och Gotland får 67 miljoner till cancervården

Stockholm och Gotland får 67 miljoner till cancervården

Totalt har 121 projekt som ska förbättra cancervården beviljats stöd i Region Stockholm och Region Gotland. Stödet är en del av överenskommelsen med SKR om statsbidragen för satsningar inom cancervården. 

Celler hålls vid liv och studeras var för sig – igen och igen

Celler hålls vid liv och studeras var för sig – igen och igen

Forskare har utvecklat en kapselbaserad metod som möjliggör multipla experimentella analyser av samma enskilda cell. Tekniken kan därmed underlätta detaljerade studier av cellulära processer och sjukdomsmekanismer på encellsnivå.