Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nobelpris för upptäckter som banar väg för nya cancerbehandlingar

Kroppens immunförsvar är en kraftfull försvarsmekanism som ständigt måste hållas i balans. Om det överreagerar kan det börja angripa kroppens egna vävnader, men om det bromsas för mycket kan det misslyckas med att bekämpa sjukdomar, som till exempel cancer.

2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för banbrytande upptäckter av hur denna balans upprätthålls genom perifer immuntolerans.

Pristagarna har identifierat immunförsvarets egna ordningsvakter, de så kallade regulatoriska T-cellerna. Dessa celler förhindrar att immunsystemet attackerar kroppens egna organ och har visat sig vara avgörande för att förstå autoimmuna sjukdomar, men också för utvecklingen av nya behandlingar inom till exempel cancerimmunterapi.

– Deras upptäckter har varit avgörande för vår förståelse av hur immunförsvaret fungerar och varför vi inte alla får allvarliga autoimmuna sjukdomar, säger Olle Kämpe, ordförande i Nobelkommittén, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

När Shimon Sakaguchi 1995 identifierade en tidigare okänd klass av T-celler som skyddar kroppen från autoimmuna reaktioner gick han emot den rådande uppfattningen att immuntolerans endast uppstod i thymus, där skadliga immunceller rensas bort. Hans upptäckt visade att immunsystemet har en andra skyddsnivå – ett finstämt kontrollsystem som verkar ute i kroppen.

Ett par år senare, 2001, kunde Mary Brunkow och Fred Ramsdell visa varför vissa möss utvecklar autoimmuna sjukdomar. De upptäckte att en mutation i genen Foxp3 låg bakom, och kunde snart koppla samma gen till en allvarlig autoimmun sjukdom hos människor, IPEX.

Två år därefter knöt Sakaguchi ihop trådarna och visade att Foxp3-genen styr utvecklingen av de regulatoriska T-cellerna. Tillsammans lade dessa upptäckter grunden för ett helt nytt forskningsfält.

Regulatoriska T-celler spelar också en central roll i cancer. I tumörmiljön kan de hämma immunsystemets angrepp mot cancerceller, vilket gör dem till ett mål i modern immunterapi. Genom att tillfälligt blockera deras bromsande effekt kan forskare öka immunförsvarets förmåga att bekämpa tumörer.

Flera nya behandlingsstrategier som bygger på pristagarnas upptäckter prövas nu i kliniska studier, både för autoimmuna sjukdomar och cancer.

Nobelpriset till Brunkow, Ramsdell och Sakaguchi hedrar därför inte bara deras grundforskning utan också de möjligheter deras arbete öppnar för framtidens mer precisa och individanpassade immunterapier.

Liknande poster

Fred Ramsdell vill modulera immunförsvaret

Fred Ramsdell vill modulera immunförsvaret

När Fred Ramsdell och hans kollegor upptäckte de regulatoriska T-cellerna avslöjade de en av immunsystemets mest grundläggande balansmekanismer. Två decennier senare ringer Nobelkommitten. Helena Strigård får ett samtal med nobelpristagaren Fred Ramsdell.

Läs artikeln om nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier

Redan i januari kunde ni läsa i Onkologi i Sverige om att Emmanuelle Charpentier var en het nobelpriskandidat. Läs artikeln från i vintras när hon avporträtterades i samband med att hon även vann Scheele priset.

Neuroblastom som modell för att förstå effekt av syrebrist i tumörer

Neuroblastom som modell för att förstå effekt av syrebrist i tumörer

Nobelpriset i medicin och fysiologi för 2019 tilldelades professorerna Gregg Semenza, Peter Ratcliffe och William Kaelin som alla tre har utrett olika molekylära steg i mekanismerna bakom cellers förmåga att känna av och anpassa sig till låga syretryck, hypoxi. Från…