Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning. Sju av tio anser dock att sjukvården bör ha det yttersta ansvaret.

Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Genetisk diagnostik används alltmer inom sjukvården, bland annat inom cancerområdet. Resultat från en genetisk utredning för ärftlig cancer berör inte bara den enskilde patienten, utan också patientens släktingar. Hur sjukvården ska hantera informationsöverföring av information som kan bidra till att förebygga sjukdom hos patientens genetiska släktingar är en omdiskuterad fråga.

– Att känna till att man har förhöjd ärftlig risk ger möjligheter att förebygga eller tidigt upptäcka vissa cancersjukdomar. Klinisk praxis i svensk sjukvård är att patienten uppmuntras informera sina släktingar om den utredning som genomförts, och samtidigt vet vi att vissa släktingar inte nås av informationen, även om den finns där. Därför är det intressant att veta hur människor ser på ansvarsfrågan, säger Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Kalle Grill, docent i filosofi och en av författarna till studien.

Nästan tusen slumpmässigt utvalda svenskar besvarade forskarnas enkät. Den innehöll ett hypotetiskt scenario där en person inleder en cancergenetisk utredning eftersom flera släktingar har haft tjocktarmscancer i unga år. I scenariot visar utredning på en förhöjd risk för personen själv och dennes syskon och kusiner, och de erbjuds regelbundna tarmundersökningar för att tidigt upptäcka cancer. Personen själv informerar syskonen, men inte kusinerna, som den inte har någon kontakt med.

En ny enkätstudie från Umeå universitet visar att människor i Både patienter och sjukvården ansvariga

Sex av tio svarade att de anser att patienten som inlett den genetiska utredningen själv har ett moraliskt ansvar att informera sina kusiner. Men ännu fler (75%) ansåg att sjukvården har ett sådant ansvar. I studien tillfrågades deltagarna om vem som bör ha det yttersta ansvaret för att informera kusinerna. Sju av tio ansåg att ansvaret ligger hos sjukvården, och bara 16% ansåg att patienten hade det yttersta ansvaret.

Nuvarande arbetssätt inom vården är att stödja patienten i att informera sina släktingar. Patienten får ofta skriftlig information som kan förmedlas vidare till släktingarna, och när släktingarna hör av sig till vården får de genetisk vägledning. Patienter brukar också själv vilja informera sina släktingar, men det kan vara svårt att veta till vilka, hur och när.

Förväntan på sjukvården att ta det yttersta ansvaret

Resultaten i denna studie visar att i den allmänna populationen finns en förväntan att sjukvården ska ta det yttersta ansvaret för att informera släktingarna, särskilt i en situation då det finns risk att släktingar lämnas oinformerade. Svensk lagstiftning anger tydligt att information inte får förmedlas utan patientens medgivande. I studien ansåg dock en klar majoritet att sjukvården bör informera släktingar även mot patientens önskan.

– Det är inte är samma sak att besvara en enkät om en fiktiv situation som att vara i den faktiska kliniska situationen, men det är viktig information för oss i sjukvården att se hur förväntningarna på vår verksamhet kan vara. Vi vet dock inte om det skulle vara mer effektivt att låta sjukvården sköta detta, men snart har vi resultat från en klinisk randomiserad studie som utvärderar om erbjudandet att sjukvården skickar brev direkt till släktingar gör att fler hör av sig, säger Anna Rosén, docent och överläkare i klinisk genetik och forskningsledare för gruppen bakom studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open. Forskningen finansieras av Forte och Cancerfonden.

Om den vetenskapliga publiceringen
Who has the responsibility to inform relatives at risk of hereditary cancer? A population-based survey in Sweden.
Kalle Grill, Amicia Phillips, Barbro Numan Hellquist, Anna Rosén
BMJ Open
https://bmjopen.bmj.com/content/14/11/e089237

Liknande poster

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Förebyggande insatser begränsas av haltande kommunikation till släktingar

Förebyggande insatser begränsas av haltande kommunikation till släktingar

Intresset hos svenskar att få kunskap om en ärftlig cancerrisk är stort. Nio av tio vill både få kännedom om en upptäckt risk i familjen, och vill också informera sina släktingar. Men önskemål om hur genetisk riskinformation bör hanteras varierar…

Hjälper patienter att fatta svåra beslut

Hjälper patienter att fatta svåra beslut

Med ökad kunskap om våra gener följer ibland svåra frågeställningar. En patient som vet att den har anlag för svår sjukdom kan försöka förebygga den, men insikten kan också vara tung att bära. Genetiska vägledare är tätt knutna till utvecklingen…

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna.

Ny undersökning: låg kunskap om cancerrisk – Cancerfonden lanserar livsstilstest

Ny undersökning: låg kunskap om cancerrisk – Cancerfonden lanserar livsstilstest

3 av 10 cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Ändå är allmänhetens kunskap om sambandet mellan levnadsvanor och cancer låg, visar en ny undersökning. Nu lanserar Cancerfonden ”Kolla risken” – ett digitalt självtest som ska öka kunskapen och…

Svenskar vill veta risk för ärftlig cancer

Svenskar vill veta risk för ärftlig cancer

Nio av tio svenskar vill ha information om de har förhöjd ärftlig risk för cancer, och de flesta vill ha informationen direkt från sjukvården. Det visar en ny studie från Umeå universitet.

Nya rön om ärftlighet för prostatacancer

Nya rön om ärftlighet för prostatacancer

Den utbredda PSA-testningen påverkar kraftigt risken att få diagnosen prostatacancer. Med hjälp av de unika svenska registren har vi studerat hur PSA-testningen påverkar ärftlighet som riskfaktor för prostatacancer. Resultaten är delvis överraskande, skriver Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds…