Så byggs den nya forskningsdatabasen för utveckling av bröstcancerscreening
I Malmö har forskargruppen Lund University Cancer Imaging Group (LUCI), under ledning av Sophia Zackrisson, byggt upp en stor forskningsdatabas som innehåller alla mammografiundersökningar sedan digitaliseringen 2004 fram till och med 2020 – totalt över 450.000 undersökningar från nästan 105.000 kvinnor. Databasen har fått namnet Malmö Breast ImaginG database (M-BIG).
Här beskriver Victor Dahlblom, doktorand vid Lunds universitet, utvecklingen och de förhoppningar som knyts till satsningen.
Utöver bilderna har vi även samlat annan relaterad information på ett sätt så att denna är enkelt sökbar och sammankopplingsbar. Detta inkluderar radiologisk information som resultat från screeninggranskning och radiologutlåtanden från återkallade och remitterade kvinnor, men också uppgifter om cancerdiagnoser och behandlingar från cancerregistret respektive nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (se figur 1). Planen är också att samarbeta med biobankprojektet Swedish Cancerome Analysis Network- Breast (SCAN-B) för att kunna inkludera tumörgenomisk information om cancerfall från 2007 och framåt. Projektet har flera olika mål, däribland att utvärdera effekten av bröstcancerscreeningprogrammet och att bidra till att utveckla screening och diagnostik med hjälp av AI och radiologiska cancerriskprofiler.
Bröstcancerscreeningen vänder sig numera till kvinnor mellan 40 och 74 år. Undersökningen sker i Skåne med mammografi med 1,5 års intervall i åldrarna 40–54 år och två års intervall för 55–74 år. Detta har gällt sedan 2010, då screeningen utökades till kvinnor mellan 40 och 49 år. Förändringarna ger tydliga avtryck
på antalet undersökningar i databasen, där det ses en kraftig ökning 2010 (se figur 2).
Genom att inkludera alla mammografiundersökningar kan vi få en helhetsbild av bröstcancer i en population som erbjuds screening – både bland de som deltar, de som väljer att avstå och de som faller utanför åldersspannet för screeningprogrammet. Detta kan exempelvis ge möjligheter att undersöka betydelsen av icke deltagande och om det behövs ytterligare insatser för att nå ut till fler. Tidsspannet på 17 år ger också goda förutsättningar för att studera långtidseffekter. Dessutom kan tillgången till flera undersökningar i följd användas för att se om AI-system kan hitta vissa cancerfall tidigare, eller hitta bildmässiga tecken till förhöjd cancerrisk.
GRUND FÖR MÅNGA STUDIER
Databasen innehåller också data från tidigare studier som Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST) där nästan 15 000 kvinnor screenades med både mammografi och brösttomosyntes under 2010–2015. Detta material är närmast unikt och har redan gett upphov till en lång rad studier med intressanta resultat. Huvudstudien visade att screening med brösttomosyntes kan upptäcka fler cancerfall och är en betydelsefull del av forskningen på området. En uppföljande studie visade att antalet intervallcancerfall var lägre än i en kontrollgrupp som screenats med mammografi. Dessutom har materialet legat till grund för studier om AI på mammografi som visat att AI kan utesluta normalfall i mammografiscreening och att AI kan hitta några av de tomosyntesupptäckta cancerfallen på mammografi. AI på tomosyntes skulle kunna hjälpa till med att hantera den ökade arbetsbördan med tomosyntesscreening och möjliggöra införande av tomosyntes i screening. Med hjälp av databasen kan detta sättas i ett större sammanhang när de deltagande kvinnorna kan följas före och efter studieperioden. För att bättre kunna jämföra mammografiscreening och screening med brösttomosyntes har vi redan i tidigare studier valt ut en referenspopulation bland kvinnor som inte deltog i MBTST, men deltog i den ordinarie mammografiscreeningen under samma tid. Med hjälp av bilder från databasen blir det möjligt att jämföra hur AI-system fungerar på de olika grupperna.
Målet är att databasen ska kunna användas för att studera olika cancertyper och subtyper. För delar av cancerfallen finns mer detaljerad patologiinformation än vad som finns i registren, vilket samlats från journalerna, och detta planerar vi att successivt utöka till samtliga cancerfall.
