Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Europeiskt projekt kan förbättra precisionsmedicin inom cancer

Umeå universitet är en av 79 partners från 14 EU-medlemsstater i det fyraåriga projektet EUCAIM. Målet är en infrastruktur för medicinska cancerbilder med över 60 miljoner anonymiserade röntgenundersökningar och kliniska data från cancerpatienter, tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer över hela EU.

Katrine Riklund, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

I grunden finns satsningen Europe’s Beating Cancer Plan, som totalt omsluter 4 mdr euro. EUCAIM, European Cancer Imaging Initiative är flaggprojekt 2 av flera i detta arbete, med mål att inom fyra år samla och tillgängliggöra minst femtio olika AI-verktyg, intelligenta algoritmer och kliniska prediktionsmodeller inom cancerområdet. Med detta går det att uppnå mer exakt och snabbare kliniskt beslutsfattande, diagnostik och behandling samt precisionsmedicin utifrån varje patients förutsättningar.

Förenat – inte fragmenterat

Den svenska medverkan koordineras av Katrine Riklund, professor och överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. I Sverige deltar också forskare från Region Västerbotten, Uppsala (SciLifeLab) och Linköpings universitet samt Karolinska Institutet. Från Umeå medverkar bl.a. infrastrukturen PREDICT, ett samarbete mellan Umeå universitet och Region Västerbotten med målet att utveckla användningen av biobanksprover.

– Det finns mycket data tillgängligt i olika datalager, men i dagsläget är de fragmenterade och därför svåra att använda i utveckling av exempelvis algoritmer för AI inom precisionsmedicin. Idén med EUCAIM är skapa en såväl central som distribuerad infrastruktur, för att kunna använda AI för olika frågeställningar. Bilder och annat data kan vara kvar på olika sjukhus, men alla kommer åt beskrivningen av alla data, och detta på ett GDPR-säkert sätt. För att skapa detta behöver vi bland annat bygga säkra infrastrukturer för datadelning och lösa flera legala utmaningar, säger Katrine Riklund.

Betydelse för AI

Hon är ansvarig för Arbetspaket 7, ett stort uppdrag som omfattar drygt 1 300 personmånader.

– Vi ska bygga och fylla en plattform med data, det vill säga röntgenbilder, patologi, information om proteinuttryck och genuppsättningar, så kallade ”omics”, samt kliniska parametrar. Huvudmålet med Arbetspaket 7 är att tillsamman med användarna skapa förutsättningar att plattformen och de framtagna verktygen och algoritmerna kan användas för AI-utveckling och validering i kliniska miljöer. Syftet är att användning av AI i klinisk verksamhet ökar till nytta för patienten.

Samarbete i Sverige

I samband med projektstart noterades att Sverige är med i fyra projekt (European Genomic Data Infrastucture, EDIH Health Data Sweden, EUCAIM och Testing and Experimentation Facility för Health) inom hälsa som finansieras av EUs DIGITAL utlysning. En gemensam förstudie har bidragit med lösningar som underlättar användning av hälsodata. I detta samarbete fokligger fokus på Etik och legala aspekter, teknisk infrastruktur och automatisk kommunikation mellan datorsystem.

– Om vi kan vi lösa några av dessa frågor, så har vi kommit långt. VI har mycket att lära av varandra och minskar dessutom dubbelarbete genom samarbetet. Väldigt mycket i projektet handlar om att samordna resurser. För Umeås del tror jag att projektet kommer att få stor betydelse för AI-användningen framgent.

Tvärvetenskapligt

Spännvidden är betydande i projektet och alltifrån datavetenskap till klinisk medicin och bolag är involverade.

– Vi kommer dessutom att bjuda in fler parter i en kommande utlysning. VI behöver också fler medarbetare lokalt i Umeå. Den som är intresserad, får gärna ta kontakt med mig, säger Katrine Riklund.

För Sverige genererar projektet 12,4 miljoner kr i forskningsmedel från EU, där 2,6 miljoner kr går till Region Västerbotten och 4,2 miljoner kr till Umeå universitet. EUCAIM finansieras med 36 miljoner euro.

– I Sverige bidrar Vinnova med cirka 13 miljoner kronor för den svenska medfinansieringen i EUCAIM, vilket vi är väldigt glada över, säger Katrine Riklund.

Liknande poster

När kroppens eget immunförsvar slår tillbaka

När kroppens eget immunförsvar slår tillbaka

I en tid där cancer fortfarande skördar miljoner liv varje år har svenska Neogap Therapeutics tagit sikte på en ny och revolutionerande metod: att med högteknologisk precision träna patientens eget immunförsvar till att känna igen och slå ut cancerceller –…

Precisionsmedicin och DNA-sekvensering: En revolution inom cancerbehandling

Precisionsmedicin och DNA-sekvensering: En revolution inom cancerbehandling

Cancer är en av de mest komplexa och svårbehandlade sjukdomarna. Under de senaste decennierna har forskningen gjort stora framsteg, särskilt genom nya biologiska läkemedel som kunnat väcka patienternas immunsystem mot tumören. Parallellt med detta har det även skett en revolution…

Theranostics Trial Alliance Sweden satsar på målsökande precisionsmedicin

Theranostics Trial Alliance Sweden satsar på målsökande precisionsmedicin

Theranostics, eller teranostik på svenska, är en sammanfogning av orden terapi och diagnostik som innebär att målsökande, radioaktivt märkta farmaka kan användas för att identifiera, diagnosticera och behandla cancersjukdomar. Metoden kallas även för ”bildstyrd diagnostik och terapi”.

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Det visar en studie av en internationell forskargrupp ledd från Umeå.

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från…

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings…

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att producera bilder med positronemissionstomografi, PET, trots färre och mindre exakta data. Metoden gör det möjligt för att diagnosticera cancerpatienter snabbare, billigare och säkrare.

Metoder för precisionsdiagnostik bedöms öka med 170 procent på fem år

Metoder för precisionsdiagnostik bedöms öka med 170 procent på fem år

Precisionsdiagnostiska metoder bedöms öka med 170 procent på fem år, enligt experter. Metoderna är en förutsättning för att kunna ge precisionsläkemedel, och därför en central del i det jämlika införandet. Det är bakgrunden till den lägesbild och framtidsspaning som Regionala…

Cancerforskningsfonden i Norrland delar ut 75 miljoner kronor

Styrelsen för Cancerforskningsfonden i Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Införandet av precisionsmedicin visar på behovet av uppdaterad juridik

Införandet av precisionsmedicin visar på behovet av uppdaterad juridik

Inom svensk vård i allmänhet och barnonkologisk vård i synnerhet finns goda förutsättningar och hög kompetens för att utveckla och skräddarsy mer effektiva behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Att utvecklingen bromsas av juridiska hinder är väl känt och nyligen kom en…

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist,…

Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige

Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige

Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder…

Barnonkologer positiva till införande av helgenomsekvensering vid diagnostisering av barncancer

Barnonkologer positiva till införande av helgenomsekvensering vid diagnostisering av barncancer

Införandet av precisionsmedicin väcker stora förväntningar inom barnonkologin – både för att öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Första steget för att kunna implementera precisionsmedicin är införandet av precisionsdiagnostik. Barnonkologerna inom PHO ger nu införandet sitt stöd och Barncancerfonden hoppas…

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan…

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

En första sameuropeisk plattform för att dela och söka information och bilder av cancer sjösätts nu. Plattformen ger fördelar för både forskare och kliniker i arbetet med att diagnostisera och behandla cancer.

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Cancertumörer ”kapar” det genetiska programmet som nerver använder när de utvecklas. Det visas i en studie av forskare vid Umeå universitet. På sikt kan resultatet öppna för nya sätt att behandla cancer genom att på genetisk väg bryta tumörens samspel…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…