Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer komplexa operationer än med laparaskopi/titthålsteknik. Även ablation vinner terräng som metod vid levertumörer och jämställs numera med operation med öppen kirurgi, titthålskirurgi eller robotassisterad kirurgi.

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Det finns stora fördelar med robotassisterad kirurgi. Patienterna kommer snabbare i rörelse, får mindre sår och smärta efter operationen. Snabbare återhämtning ger ökat välmående efter operation och mindre vävnadstrauma leder till färre kirurgiska komplikationer, säger Jozef Urdzik, sektionschef för lever-pankreaskirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Han lyfter även fram fördelar för vårdpersonalen med robotassisterad kirurgi, framförallt minskad arbetsbelastning eftersom smärtlindringen efter operation blir enklare, behovet av kontroller minskar samt att patienten återhämtar sig snabbare och får färre komplikationer som måste behandlas.

Robotkirurgi används på Akademiska sjukhuset sedan 2014. Först ut var canceroperationer inom urologi, gynekologi och tjock- och ändtarm. Den minimalinvasiva tekniken innebär att operationen görs av en robot som en kirurg styr med händer och fötter via en konsol. Roboten har titthålsinstrument som förs in genom små snitt i huden. Genom ett av titthål förs en kamera in som filmar operationen inifrån.

– Robotkirurgi gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision än traditionell titthålskirurgi. Detta i kombination med högre rörelsefrihet i instrumenten jämfört med öppen kirurgisk teknik gör ingreppen säkrare. Med minskad blödning i anslutning till operationen är det möjligt att utföra mer komplexa operationer som tidigare som standard opererades i öppen kirurgi eller med traditionell titthålskirurgi av några enstaka laparoskopicentra i världen efter lång träning, framhåller Jozef Urdzik.

Ablation vinner terräng som behandling vid levertumörer

En annan viktig förändring är att termisk mikrovågorsablation av levertumörer numera jämställs med operation med öppen kirurgi, laparoskopi eller robotassisterad kirurgi. Ablation innebär att man använder värme (en temperatur över 60 grader) för att skada/lösa upp proteiner och orsaka celldöd.

– Tidigare använde vi oftast ablation som förstahandsmetod för lämpliga patienter med levercellscancer. Idag ses ablation som lika effektiv som kirurgi mot metastaser. Patienter med mindre, enstaka tumörer, som tidigare opererades med laparoskopi behandlas nu med ablation. Omvänt; patienter som inte kan genomgå ablation, oftast med större tumörer eller tumörer som ligger på ”fel”/svårt åtkomligt ställe, opereras nu med robotassisterad kirurgi i stället för öppen kirurgi, förklarar Jozef Urdzik.

Han berättar att allt fler sådana behandlingar utförs i datortomografi (skiktröntgen) på röntgenavdelning. Patienter får endast ett instickställe på buken. De observeras på avdelningen över natten eller sover på patienthotell. Sedan årsskiftet har man inom kirurgen, i samarbete med röntgen och anestesi, ökat kapacitet för denna typ av behandling.

Även när det gäller vård och smärtlindring efter operation sker stora förändringar. För patienter som opererats för levertumör i öppen kirurgi startade kirurgkliniken för några veckor sedan ”Enhanced Recovery Protokol” som innebär förändrade vårdrutiner. Bland annat har smärtlindringen tiden närmast efter operation ändrats från epiduralbedövning till en kombination av spinalanestesi (en dos av läkemedel som ges in i spinalrummet i ryggraden) och TAP-blockad, en form av smärtlindring som innebär att nervgrenar till operationssnittet blockeras.

– Vår bild är att flertalet patienter har mindre smärta efter operation. De kommer i rörelse mycket tidigare och kan snabbare starta med vanlig mat och därmed ett vanligt liv. Att patienterna är mer självständiga innebär samtidigt att vårdtyngden minskar. Mot slutet av våren kommer vi att starta liknande program också för patienter opererats för tumör i bukspottkörteln, avrundar han.

Liknande poster

Enkelt blodprov kan förutse risk för allvarliga leversjukdomar

Enkelt blodprov kan förutse risk för allvarliga leversjukdomar

Ny blodanalys gör det lätt att förutse allvarliga leversjukdomar för att kunna behandla.

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Vården och forskningen inom cancerområdet i på Akademiska sjukhuset i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre (CCC).

Karolinska Universitetssjukhuset bland de första i Europa med ny robotkirurgi

Karolinska Universitetssjukhuset bland de första i Europa med ny robotkirurgi

I mer än 20 år har Karolinska Universitetssjukhuset använt robotkirurgi. Nu blir sjukhuset ett av de första i Europa att använda en ny robot. Den använder teknik som kan göra stor skillnad för en viss grupp patienter.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att…

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än…

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna…

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för…

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Akademiska först i Sverige med internationell ackreditering för ovarial- och endometriecancerkirurgi

Som första verksamhet i Sverige får Akademiska sjukhuset en internationell ackreditering som Centre of Excellence inom kirurgisk behandling för livmoderkroppscancer. Samtidigt ackrediteras sjukhuset även som Centre of Excellence inom kirurgi för äggstockscancer, vilket endast Karolinska sjukhuset haft tidigare.

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska…

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens…

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en svårbehandlad cancerform med mycket dålig prognos. Endast hälften av dem som drabbas är vid liv ett halvår efter diagnos. De stora framsteg som setts inom många andra cancerformer har i stort sett uteblivit när det…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Cancerforskaren Linda Bojmar leder unik humanstudie

Cancerforskaren Linda Bojmar leder unik humanstudie

Hur är det att vara forskningsledare i ett framtida forskningsfält, bo på ett flygplan över Atlanten och få familjelivet att gå ihop? Det är ett livspussel som cancerforskaren Linda Bojmar lägger varje dag när hon är tillbaka i Linköping för…