Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi
Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.
Patienter som behandlats med cytostatika kan få problem med blodcellernas funktion senare i livet.
Alla typer av blodceller bildas från blodstamceller som finns i benmärgen inuti skelettet. Vid normal blodbildning bildas de nya cellerna och mognar i en process som sker i flera steg. Men ibland blir det fel.
Vid leukemi delar sig blodceller ohämmat
Forskare vid Linköpings universitet studerar blodcancerformen akut lymfatisk B-cellsleukemi, eller B-ALL. Vid sjukdomen har en B-cell, som normalt producerar antikroppar, fastnat i ett mellanstadium i sin utveckling där den delar sig ohämmat. Ju fler cancerceller som bildas, desto trängre blir det begränsade utrymmet inne i benmärgen – och den normala blodbildningen blir allt sämre.
Symtom när blodbildningen försämras
Sämre blodbildning leder till brist på de syretransporterande röda blodkropparna, även kallat anemi. Andra symtom är ökad infektionsrisk när immunceller fungerar sämre. Blåmärken och blödningar kan uppstå när brist på blodplättar försämrar blodets förmåga att levra sig.
Blodstamcellerna finns kvar
Den rådande uppfattningen är att den försämrade blodbildningen vid leukemi kan bero på att blodstamcellerna trängs ut ur benmärgen av cancercellerna.
Men i en ny studie visar forskare vid Linköpings universitet att detta inte stämmer.
– Vi såg att blodstamcellerna finns kvar i benmärgen. Detta skulle kunna förklara varför en stor del av B-ALL-patienterna tämligen snabbt får tillbaka en bra blodbildning efter att behandling påbörjats och cancercellernas antal har minskat. Däremot försvann de olika mellanstadierna i blodcellsbildningen, säger forskaren Mikael Sigvardsson vid Linköpings universitet.
I studien undersökte forskarna celler från benmärgen i möss, men också celler från 19 patienter med B-ALL. Resultaten visade att andelen blodstamceller förblev densamma även i avancerade stadier av sjukdomen.
Så gjordes studien
Mössen i forskarnas studie utvecklar B-ALL till följd av att de har mutationer i två leukemirelaterade gener. Djurmodellen har stor överensstämmelse med sjukdomen i människa.
De olika blodcellerna har olika kombinationer av proteiner på cellytan. Det här kan forskare utnyttja för att sortera och räkna dem. Genom att göra analyserna vid olika tidpunkter i sjukdomsförloppet kunde forskarna ta reda på vilka celltyper som försvann först respektive sist.
Ökad risk för andra cancersjukdomar
Många patienter som överlever B-ALL får problem med blodcellers funktion längre fram i livet. De får brister i immunförsvaret och har också en ökad risk att få nya cancersjukdomar. Hos vissa leukemiöverlevare kan man se att ett mindre antal blodstamceller ”tar över”, så att alla blodceller i kroppen härstammar från ett fåtal stamceller – i extremfall från en enda cell.
Oftast beror det på att dessa blodstamceller fått mutationer i dna som gör att de växer bättre än andra celler. Sådana mutationer kan ha orsakats av cytostatika, cellgifter, som använts för att behandla den ursprungliga leukemin. Mutationerna kan vara ett första steg mot utvecklande av en ny cancer.
Leukemin påverkar blodstamcellerna
Men forskarnas studie pekar på att även leukemin i sig själv verkar ge upphov till defekter i blodstamcellerna.
Forskarna transplanterade nämligen blodstamceller från mössen med leukemi till friska möss. Det visade sig att till en början fungerade blodstamcellerna bra. Men efter flera månader började de försvinna från benmärgen och klarade inte längre att bilda nytt blod i de friska mössen.
– Det verkar som att de stamceller som finns kvar har en funktionell skada som inte kan ses förrän efter en lång tid. Vi tror detta kan förklara en del av de långtidseffekter man kan se hos vissa vuxna som överlevt cancer som barn, säger Mikael Sigvardsson.
Kan förklara sena effekter
Fynden kan bidra till att förklara varför de som överlevt leukemi får negativa effekter på blodbildningen årtionden senare.
– Man räknar med att en normal människa tillverkar så mycket blodceller under ett liv att dessa skulle fylla ett stort passagerarflygplan. Eftersom flera av blodets celler har en kort livstid i blodomloppet måste nya blodceller ständigt bildas för att vi skall hålla oss friska, säger Mikael Sigvardsson.
Han menar att sena effekter av leukemi på blodstamcellerna kan bli mer uppenbara i framtiden om klassiska cytostatika byts mot riktade behandlingar som är mindre giftiga för normala celler.
