Jan Lötvall prisas för upptäckt om cellers kommunikation
Jan Lötvall, professor vid Göteborgs universitet, får som första svensk Lipid Science Award, som är ett personligt pris på 500 000 kronor från Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse. Jan Lötvalls grupp har kunnat visa att små bubblor (så kallade exosomer) som sänds ut av celler i kroppen innehåller RNA-molekyler, en upptäckt som kan leda till helt nya behandlingar för både cancer och bakterieinfektioner.
– Det är ett fantastiskt fint pris som uppmärksammar ett forskningsfält som kan komma att leda till helt nya behandlingssätt för en rad olika sjukdomar. Jag är rörd och känner samtidigt stor ödmjukhet, säger Jan Lötvall, som professor i klinisk allergologi på Institutionen för medicin.
Priset Lipid Science Award delas årligen ut av Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse. Professor Jan Lötvall får 2023 års pris för att han i samarbete med andra forskare upptäckte att så kallade extracellulära vesiklar är en mekanism för genetiskt utbyte mellan celler. Det banbrytande arbetet publicerades 2007 i tidskriften Nature Cell Biology och ledde till ett enormt intresse för forskningsfältet.
Nästa generations läkemedel
Exosomer, som även kallas extracellulära vesiklar, är strukturer av nanostorlek som liknar små bubblor. De bildas innanför cellmembranet och knoppas av från cellens yta. Att dessa små bubbellika strukturer existerar har varit känt sedan 1970-talet, men det var först under 2000-talet som deras potential blev tydlig, när Jan Lötvalls forskargrupp visade att bubblorna är ett sätt för celler att kommunicera med varandra.
Jan Lötvall. Foto: Jan Kwarnmark
– Celler använder extracellulära vesiklar för att skicka in genetiskt material i form av RNA in i andra celler. Jag tror att upptäckten kan utvecklas till nästa generations biologiska läkemedel, och få lika stor klinisk betydelse som de monoklonala antikropparna redan haft, säger Jan Lötvall.
I sin motivering lyfter Kåre Larsson och Gunnar Sandbergs forskningsstiftelse fram betydelsen av Jan Lötvalls engagemang för att driva den internationella forskningen om extracellulära vesiklar framåt. Han grundade och var länge ordförande för den vetenskapliga föreningen International Society for Extracellular Vesicles. Han är fortfarande redaktör för föreningens tidskrift, vars artiklar ofta citeras i hög grad av andra forskare.
Cancer och sepsis
Sedan upptäckten har bland annat Jan Lötvalls grupp visat att analyser av extracellulära vesiklar kan fungera som biomarkörer för flera olika sjukdomar. Det pågår intensiv forskning världen över för att utveckla extracellulära vesiklar till en helt ny strategi för att behandla en rad olika sjukdomar. Mycket av forskningen är inriktad mot nya cancerbehandlingar, men även mot blodförgiftning (sepsis) och andra bakterieinfektioner.
Behandling med dessa vesiklar innebär att dess genetiska innehåll modifieras och injiceras eller ges intravenöst. Ett flertal studier gjorda i både djur och cellodling har visat att behandlingen inte verkar vara skadlig, men det behövs resultat från större väldesignade studier för att visa att de positiva effekterna är kliniskt relevanta. Så sent som i höstas publicerade Jan Lötvalls forskargrupp resultat som visade att extracellära vesiklar från mesenkymala stamceller kan hämma inflammationen i möss med omkring 75 procent, vilket är en klar förbättring jämfört med tidigare publicerade studier.
– I vår forskning laddar vi extracellulära vesiklar med material som förstärker deras antiinflammatoriska effekt. Vi modifierar också vesiklarnas yta i försök att kunna målstyra dem till särskilda celler där vi vill att effekten ska ske, säger Jan Lötvall.
