Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Det har länge funnits farhågor om att det skulle finnas en koppling mellan tatueringar och cancer. Läkemedelsverket har i sina stickprovskontroller, genom åren, upprepade gånger hittat förbjudna ämnen och höga halter av föroreningar i tatueringsfärger.

Tatueringsfärg triggar i gång immunförsvaret

Det har också visat sig att tatueringsfärger kan sprida sig från huden och lagras i andra delar av kroppen. Patologer har vid obduktioner bland annat hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Det vi tror händer är att färgerna triggar i gång immunförsvaret som känner igen de här färgpartiklarna som en slags främmande kropp, på samma sätt som ett virus eller en bakterie. När immunförsvaret går i gång försöker det bli av med det här skräpet. Det gör att det hamnar i blodet och kan spridas till andra ställen i kroppen, säger Christel Nielsen, docent och forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Tatueringar och cancer – många vill veta mer

Christel Nielsen leder ett forskningsprojekt finansierat av forskningsstiftelsen Forte, som ska försöka ge svar på frågan om det finns ett samband mellan tatueringar och cancer. Att det inte gjorts tidigare tror hon beror på att det saknats dataunderlag för en sådan studie.

Men med hjälp av Sveriges unika cancerregister, som Socialstyrelsen tillhandahåller, har forskarna kunnat skicka ut en enkät till 9 000 personer som antingen haft hudcancer eller cancer i lymfkörtlarna. De har bland annat fått svara på frågor om huruvida de är tatuerade, och i så fall när de tatuerade sig, var på kroppen, hur stora tatueringarna är och vilka färger det rör sig om. Samma frågor har ställts till en jämförelsegrupp på 27 000 personer som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

– Vi har fått så fina svarsfrekvenser. Folk har uppenbarligen tyckt att det här varit viktigt. Vi har legat på över 50 procents svarsfrekvens, vilket är väldigt ovanligt nu för tiden.

Var femte svensk är tatuerad – cancer i hud och lymfkörtlar ökar

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.

– Vi vet inte varför det ökar. Man säger att våra solvanor har förändrats över tid. Men jag tycker att man måste följa upp tatueringarna eftersom de kan vara en riskfaktor i sig själva, men också eftersom vissa av de här pigmenten bryts ner när man till exempel solar. UV-strålning gör att de bryts ner till farligare kemiska föreningar än själva färgen som sådan. Så det kan finnas en koppling mellan de här faktorerna som man behöver titta på, säger Christel Nielsen.

Säkerställa att det är säkert att tatuera sig

Forskarna i projektet håller nu på att sammanställa enkätsvaren och resultaten kommer att presenteras i början av 2023. Visar det sig finnas ett samband mellan tatueringar och cancer kan det hjälpa människor som funderar på att skaffa en tatuering, menar Christel Nielsen.

– Det handlar inte om att folk inte ska tatuera sig. Det är inte alls det vi far efter. Men jag tycker att eftersom det är så många som tatuerar sig, så måste man se till att det är säkert att göra det.

– Om man har vissa riskfaktorer med sig från början så ska man kanske låta bli, till exempel om man har mycket av en viss typ av cancer i familjen. Då är det onödigt att trigga i gång någonting. Det skulle vara ett sätt att använda resultaten på.

Nya regler för tatueringsfärg

Eftersom det inte har gjorts några studier om kopplingen mellan tatueringar och cancer tidigare har forskningsprojektet i Lund fått uppmärksamhet även internationellt. Forskarna samarbetar också med Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för tatueringsbranschen.

Projektet råkar sammanfalla med att nya EU-regler gällande tatueringsfärg infördes vid årsskiftet. Sverige har haft en egen lagstiftning på området i omkring tio år, men det finns tusentals färger registrerade hos Läkemedelsverket och myndigheten har inte haft resurser att analysera mer än några hundra av dem. I många andra EU-länder har det helt saknats regler kring tatueringsfärg.

– Det försöker man komma åt med den nya EU-regleringen. Men det är mycket pengar i branschen och det har varit mycket kritik mot lagen för att det inte finns evidens för en koppling till cancer och andra sjukdomar, säger Christel Nielsen.

Tatuerare kan lära sig upptäcka cancer

EU-reglerna omfattar koncentrationsgränser för omkring 4 000 skadliga ämnen i tatueringsfärger, däribland bly, nickel och arsenik, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet Echa. En del haltgränser överensstämmer med svensk lagstiftning medan andra är lägre eller högre.

– Om de nya reglerna får önskad effekt kommer vi att kunna se andra tatueringsfärger i framtiden. Men det är alla de som tatuerat sig fram tills nu som vi behöver titta på. De här sjukdomarna har latenstid och det tar kanske tio år att utveckla ett lymfom. EU-lagstiftningen ställer också krav på märkning, och tatuerarna får bara använda produkter märkta med ”blandning för användning i tatueringar”. Dessutom ska tatuerarna informera kunderna om färgerna.

– Jag tänker också att man bör samarbeta med tatuerarna. För de om några tittar på folks hud, och man skulle kunna utbilda dem i hur man upptäcker cancerförändringar, säger Christel Nielsen.

 

Liknande poster

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

En lägre dosering av kombinerad immunterap vid avancerat malignt melanom är associerad med förbättrad behandlingseffekt och minskad toxicitet jämfört med standarddos, visar observationsstudie.

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Ny forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Ny forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av…

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Avancerad cancerbehandling ges nu vid Norrlands universitetssjukhus

Avancerad cancerbehandling ges nu vid Norrlands universitetssjukhus

Nu kan CAR-T-behandling ges vid Norrlands universitetssjukhus till vuxna patienter i norra sjukvårdsregionen. Den avancerade behandlingen har revolutionerat cancervården och innebär att patienter med vissa lymfom, där annan behandling inte har effekt, kan botas. Fler cancerdiagnoser står på tur.

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Att kolla misstänkta hudförändringar är viktigt för att hinna upptäcka cancer i tid. Nya metoden teledermatoskopi kan rädda fler liv.

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.