Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En ledtråd av koppar i kampen mot cancer

För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer.

Bild: Yen Strandqvist

Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.

− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.

Blockerar giftiga reaktioner

En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.

− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.

Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening – ett komplex – med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling.

− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.

−När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro

Liknande poster

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer.

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med franska kollegor lyckats ta fram en metod som har förmågan att ta död på den aggressiva hjärntumören glioblastom. Genom att blockera vissa funktioner i cellerna med en införd molekyl dör cancern av stress.

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Flera veckors sökande efter biomarkörer i cancerprover har nu kortats ner till sekunders eller på sin höjd minuters arbete. Genom ett samarbetsprojekt mellan Bioinformatics and Data Centre och Britta Langens vid Sahlgrenska Cancer Center, har ett machine learning-program utvecklats som…