Hopp om ny behandling för cancer i bukspottkörteln
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv sjukdom. Hos majoriteten av patienterna har cancern redan spridit sig när sjukdomen upptäcks och då har sjukvården inte någon effektiv behandling att erbjuda. Forskaren Roberto Valente ska i en studie utvärdera en möjlig ny metod som han tror kan förbättra överlevnaden för de med spridd pankreascancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som ökar precisionen i den nya metoden.
Överläkare Roberto Valente. Foto: Umeå universitet
Cirka 1 900 svenskar får varje år diagnosen pankreascancer, cancer i bukspottkörteln. Antalet fall ökar och orsaken till det är ännu okänd. Sjukdomen drabbar främst personer mellan 60 och 70 år. Den är mycket aggressiv och svårbehandlad. 20 procent av patienterna kan opereras när cancern upptäcks. För de övriga är prognosen dålig. I 30–40 procent av fallen har cancern börjat växa in i stora kärl i buken vilket innebär att den inte går att operera bort och hos merparten av patienterna, 50–60 procent, har cancern hunnit spridit sig till andra delar av kroppen redan vid diagnos.
”Behandlingsalternativen är få när cancern har spridit sig. Det bästa vi kan erbjuda är cellgifter. De förbättrar överlevnaden för vissa, men vi talar ändå bara om månader. När vi studerar vävnadsprover från pankreascancer ser vi att cancercellerna är relativt få och att de har mycket ärrvävnad runt sig. Cancervävnaden har inte heller så många kärl. De faktorerna gör att cellgifterna blir mindre effektiva, de kommer inte in i tumörerna”, förklarar Roberto Valente, överläkare på Norrlands Universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.
Studie på lovande ny metod
Hos många av patienterna skapar tumörerna i bukspottkörteln ett tryck mot gallgången. De får, förutom cellgiftsbehandling, ett metallrör inopererat i gallgången som underlättar flödet av galla ut till tunntarmen. I en kommande studie ska Roberto Valente jämföra de patienterna med patienter som dessutom ska behandlas med radiofrekvens ablation – en högfrekvent elektrisk energi som förs in via sond och bränner tumörerna. Metoden används med framgång mot flera andra cellförändringssjukdomar, vid levercancer har den visat sig vara lika effektiv som kirurgi.
Huvudsyftet med studien är att ta reda på om metoden förbättrar överlevnaden för patienterna och om den är säker. Tidigare studier visar på stor förbättring i överlevnad, men de studierna är ganska små och retrospektiva, det vill säga de tittar i efterhand på utfallet av olika behandlingar. Därmed har de lägre tillförlitlighet än prospektiva studier som följer patientgrupperna under behandlingens gång, vilket är vad Roberto Valente ska göra. 90 eller fler patienter ska rekryteras från kliniker i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
”Vi gör en randomiserad kontrollerad studie* så att vi med säkerhet kan definiera vilken verkan behandlingen har. Förutom att ablation kan vara ett effektivt sätt att ta bort tumörerna så vill jag se om metoden förbättrar immunförsvaret. Tumörerna skadas av ablationen och blir inflammerade vilket kan öka aktiviteten i kroppens eget immunförsvar och dess reaktion mot tumörerna.”
Ny skärm ökar precisionen
Cancer är ett av tre prioriterade forskningsområden som Lundbergs Forskningsstiftelse ger anslag till. Roberto Valente kommer att använda sitt anslag från stiftelsen till en stor skärm som ska användas vid ablationsbehandlingarna. I nuläget används flera olika skärmar. En visar bilder från den endoskopiska** kameran, en annan visar genomlysningen som används för att se tumörernas placering och ibland används en tredje skärm som är kopplad till en kamera som placeras i gallgången under ingreppet.
”På den nya skärmen får vi upp all information på ett ställe och ser tydligare vilket gör att vi kan utföra behandlingen med större precision. Vi vet med säkerhet var vi ska leverera energin som bränner tumörerna”, säger Roberto Valente.
Teamet i en operationssal på Norrlands universitetssjukhus. Fr vä: Kristina M Lindgren, Marina Johansson, Ulla Ekbäck, Kristina Rudberg och Roberto Valente. Foto: Umeå universitet
Stort behov av nya behandlingsalternativ
Överlevnadsprognosen för nästan alla cancersjukdomar har förbättrats avsevärt de senaste 40 åren. Pankreascancer är ett undantag. Så gott som alla patienter som drabbas av cancer i bukspottkörteln dör av den då sjukdomen växer till i buken och/eller sprider sig. Behovet av nya behandlingar som kan förbättra prognosen för patientgruppen är mycket stort. Målet för Roberto Valentes forskning är att bidra till det.
*Randomiserad kontrollerad studie: En studie där deltagarna slumpmässigt väljs till den grupp som får behandlingen som ska studeras eller till en kontrollgrupp.
**Endoskopi: En medicinsk undersökning eller kirurgi som innebär att läkaren tittar in i kroppen med hjälp av ett endoskop som förs in till det ställe som undersöks. Endoskopet har en kamera vars bilder visas på en bildskärm.
