Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC. Han ska utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna användas för både diagnostik och förbättrad behandling.

Daniel Aili vid en enkel illustration av metoden.
Daniel Aili utvecklar en metod för att kunna mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, proteaser.
Foto: Magnus Johansson

 

Daniel Aili forskar om molekylära material som kan användas i bland annat medicinska tillämpningar. Nu står det klart att han tilldelas runt 20 miljoner kronor över fem år från European Research Council, ERC.

– Det är fantastisk roligt att få detta stora anslag, som ger oss möjlighet att ta oss an ett komplext och svårt projekt. En del av det är väldigt nya saker som varken vi eller andra gjort förut, säger Daniel Aili, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.I projektet som han och hans forskargrupp nu sätter tänderna i står en typ av enzymer som kallas proteaser i fokus. Omfattande forskning har visat att olika proteaser är en viktig kraft bakom utvecklingen av cancer. Dessa enzym är ofta felreglerade i tumörer. Men de flesta försök att utveckla cancerbehandling och diagnostiska verktyg som bygger på proteaser har misslyckats.

– Svårigheterna hänger delvis ihop med att det inte räcker att veta att enzymerna finns där, utan man måste veta hur aktiva proteaserna är. I dag går det inte att mäta enzymaktiviteten på plats i kroppen. Vi kommer att ta fram system för att kunna mäta proteasaktivitet i vävnaden, säger Daniel Aili.

Cancercellers fingeravtryck

LiU-forskarna ska ta fram mycket små partiklar av samma typ som används i de RNA-baserade coronavirusvaccinen, så kallade liposomer. Partiklarna fylls med olika molekyler som forskarna har tillverkat i syfte att de ska vara lätta att mäta även i små mängder. I projektet kommer forskarna att studera hur liposompartiklarna fungerar i ett modellsystem. Det långsiktiga målet är att partiklarna ska kunna sprutas in i kroppen, ansamlas i tumören och där komma i kontakt med olika proteaser som finns där.

Konceptet bygger på att proteaserna fungerar ungefär som nycklar som kan öppna lås. Ett specifikt proteas kan öppna en specifik partikel och släppa ut dess innehåll. Beroende på vilka proteaser som är mest aktiva i vävnaden, släpps de syntetiska biomarkörerna ut ur vissa av partiklarna. Markörerna tas upp via blodet och hamnar efter ett tag i urinen, där de kan mätas i ett urinprov. Kombinationen av de olika syntetiska biomarkörerna blir ett slags fingeravtryck som är unikt för individens tumör och avslöjar enzymaktiviteten hos olika proteaser. Forskarna ser framför sig att tekniken skulle kunna användas för diagnostik och ge information om sjukdomsprognos.

Projektet PROTECT (Protease Profiling and Triggered Drug Delivery for Personalized Cancer Therapy), är en tvåstegsraket. I projektets nästa del vill forskarna använda informationen om tumörens proteasaktivitet för att förbättra behandlingen.

– Det är något av en helig graal inom forskningsfältet att både få fram läkemedlet till tumören, och att på ett effektivt sätt lyckas få ut läkemedlet ur partiklarna som levererar det. När det gäller cytostatika mot cancer är det väldigt viktigt att det blir rätt mängd. Om det blir för hög dos skadas normala celler, men om dosen blir för låg utvecklar tumörcellerna motståndskraft och behandlingen blir verkningslös på sikt.

Daniel Ailis mål på många års sikt är att utveckla ett system där tumörens proteasprofil utnyttjas genom att forskarna designar läkemedelsfyllda partiklar, som öppnas av just de proteaser som är högaktiva i den specifika tumören.

– Vi har lagt en stark bas genom vårt tidigare arbete, med stöd av pengar från Vetenskapsrådet och Cancerfonden. Det har gjort det möjligt för oss att våga ställa de frågor som vi gör i det nya projektet. Anslaget från ERC gör att vi har chans att komma framåt snabbare och komma längre, eftersom vi kan jobba på flera fronter samtidigt, säger Daniel Aili.

Consolidator Grants ges till forskare som bedriver forskning av högsta kvalitet i Europa och befinner sig i mitten av sin karriär. Konkurrensen är hård – i år fick 313 forskare pengar, vilket motsvarar 12 procent av de sökande. Totalt delas 632 miljoner euro, motsvarande runt 6,6 miljarder kronor, ut i denna omgång.

Liknande poster

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan…

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings…

Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är…

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi

Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att överlevare kan ha försämrad blodbildning lång tid efter sjukdomen.

Möjlig förklaring till långtidseffekter hos leukemiöverlevare upptäckt

Möjlig förklaring till långtidseffekter hos leukemiöverlevare upptäckt

I motsats till vad man tidigare trott finns stamcellerna, som alla nya blodceller bildas från, kvar i benmärgen vid blodcancerformen akut lymfatisk leukemi. Men sjukdomen gör att stamcellerna har en dold defekt som gör att de över tid tappar sin…

Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än så kallade icke-täta bröst som avbildas som grå på mammografi. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader…

Cancerforskaren Linda Bojmar leder unik humanstudie

Cancerforskaren Linda Bojmar leder unik humanstudie

Hur är det att vara forskningsledare i ett framtida forskningsfält, bo på ett flygplan över Atlanten och få familjelivet att gå ihop? Det är ett livspussel som cancerforskaren Linda Bojmar lägger varje dag när hon är tillbaka i Linköping för…

Användarperspektivet centralt när internetterapi för bröstcanceröverlevare utvecklas

Internetterapi för de som haft bröstcancer behöver utvecklas med slutanvändaren i fokus, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Terapin behöver vara flexibel inför patientens behov och stötta psykologer som bör få utbildning att arbeta över internet.

Lär en gammal hund sitta: Ett gammalt läkemedel ger nya möjligheter för behandling av barnleukemi

Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett…

Jonpumpen ska kunna användas i behandling av hjärncancer

Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med medicinska universitetet i Graz, visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis läkemedelsdosering i hjärnan vilket…

AI inom digital patologi utvecklas i stort projekt

Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, är med i ett stort europeiskt samarbetsprojekt kring artificiell intelligens inom digital patologi. Projektet har fått finansiering från Innovative Medicines Initiative inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

Risken för allvarlig påverkan på blodstatus och benmärg vid cytostatikabehandling kunde förutsägas med en prediktionsmodell, som utvecklats av forskare vid Linköpings universitet. Forskningen kan bidra till att det på sikt blir möjligt att med genanalys hitta patienterna med hög sannolikhet…

EVP-partiklar i blodet kan avslöja cancer i tidigt skede

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större chans att lyckas bota sjukdomen. I dag pågår forskning för att upptäcka cancer, ställa diagnos och följa effekten av behandling genom analyser av biomarkörer i blod, urin eller annan kroppsvätska. Eftersom tumörceller utsöndrar material…