Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vändningen av cancerköerna fortsatte under 2020 på Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska har på några år gått från långa cancerköer till att bli bland de bästa i Sverige. Trots covidpandemin får patienterna i allt högre grad vård inom utsatt tid. Det nära samarbetet mellan kirurger, cancerläkare och operationsverksamhet har varit avgörande.

Standardiserade vårdförlopp (SFV) är en nationell standard där man mäter hur lång tid det tar från att vårdgivaren misstänker elakartad tumör hos patienten till första behandlingstillfället. Denna ledtid är viktig för patientens fortsatta prognos. Målsättningen i Sverige inom SVF är att 80 procent av cancerpatienterna ska påbörja sin behandling inom den utsatta tiden. Data från Regionala Cancercentrum visar att till exempel för bukspottkörtelcancer (pankreascancer), levercancer, gallblåsecancer och magsäcks- och matstrupscancer är Region Stockholm, och därmed Karolinska som har huvuduppdraget för dessa tumörgrupper, bland de bästa i Sverige med andelen patienter som får sin vård i tid.

SVF infördes i Sverige år 2017. Det var samma år som Karolinska fick hantera stora utmaningar med växande cancerköer som drevs av otillräcklig operationskapacitet och brist på sjuksköterskor. Vårdgarantin var 30 dagar för operation men en del patienter fick vänta längre.

Karouk Said är verksamhetschef för medicinska enheten Övre buk inom Tema Cancer på Karolinska. Till hans område hör bland annat tidigare nämnda bukspottkörtelcancer, gallblåsecancer, magsäcks- och matstrupscancer samt levercancer. Det är en av de enheter där man framgångsrikt har gått från köer till tillgänglighet.

– Vi analyserade problemet och märkte bland annat att vi inte använde våra resurser, som operationssalar och personal, tillräckligt bra och inte heller hade tillräckligt bra framförhållning i planeringen. Tema Cancer och Funktion PMI, som ansvarar för operationssalarna och anestesin, inledde ett effektivt samarbete med operationsplanering och tack vare det kunde vi utnyttja kapaciteten bättre. Det ledde till att vi kunde öka antalet operationer, säger Karouk Said.

På grund av covidpandemin har operationskapaciteten minskat under våren 2020 men trots det har Karolinska lyckats utföra ungefär lika många operationer inom cancerkirurgi. Visserligen har färre patienter fått cancerdiagnos under 2020, vilket är oroväckande, men det minskade inflödet är inte orsaken till att patienterna får sin vård i tid.  Verksamheten har lyckats med att effektivisera och prioritera cancervården under pandemin.

– Vi har fortsatt gå igenom varje moment för att se var vi kan förkorta ledtiderna ytterligare. Vi mäter hur lång tid tar från remiss till att vi håller multidisciplinär konferens, för patienten att få sina läkarmöten, från biopsier till svar, hela vägen fram till behandling. Varje steg synas, säger Karouk Said.

Förutom samarbetet mellan Tema Cancer och Funktion PMI så har det tätare samarbetet mellan kirurger och onkologer (cancerläkare) och omvårdnadspersonal varit viktigt.

– Genom att onkologerna och kirurgerna arbetar integrerat och inte var för sig med patienten har vi lyckats kapat tid. Och all kapad ledtid betyder att patienten får sin vård tidigare och prognosen förbättras. Det kan vara helt avgörande i cancerformer som sprider sig fort och där tiden för när man måste göra ett ingrepp är kort, säger Karouk.

Liknande poster

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Fyra nya NHV-tillstånd till Karolinska Universitetssjukhuset

Fyra nya NHV-tillstånd till Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset har, genom Region Stockholm, fått uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) inom fyra områden.

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ska följas upp

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ska följas upp

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024. Socialstyrelsen ska även följa upp de…

Standardiserat vårdförlopp för bröstcancer är reviderat – bland annat med nya ledtider

RCC samverkan har den 24 januari 2024 fastställt en uppdatering av standardiserat vårdförlopp (SVF) för bröstcancer. Ändringarna rör primärt ledtid samt ett par förtydliganden vad gäller välgrundad misstanke och diagnostiska metoder.

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om.

182 miljoner betalas ut till regionerna för arbete med standardiserade vårdförlopp i cancervården

Detta är första året som samtliga regioner uppfyller de prestationskrav som är villkor för att ta del av den andra utbetalningen av medel för arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner.

Karolinska Universitetssjukhuset först i världen att pröva läkemedel från giftsvampar mot njurcancer

Karolinska Universitetssjukhuset först i världen att pröva läkemedel från giftsvampar mot njurcancer

I en ny klinisk studie vid Karolinska Universitetssjukhuset har första patienten blivit behandlad med ett läkemedel vars verksamma ämne kommer från en av Sveriges giftigaste svampar. Syftet med studien är att kliniskt pröva om detta kan bli en behandlingsmetod för…

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Att kolla misstänkta hudförändringar är viktigt för att hinna upptäcka cancer i tid. Nya metoden teledermatoskopi kan rädda fler liv.

KI och Karolinska Universitetssjukhuset stärker satsningen på avancerade terapier

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

Forskning på Karolinska Universitetssjukhuset ska stärka canceröverlevares möjligheter att bli föräldrar

Hon är en av få i världen som lyckats återtransplantera äggstocksvävnad med så gott resultat att patienten lyckades bli gravid. Under våren startar Kenny Rodriguez-Wallberg nya forskningsprojekt för att göra metoden mer effektiv.

Karolinska Universitetssjukhuset startar internationellt samarbete kring avancerad cancerforskning

Som första universitetssjukhus i Norden har Karolinska tecknat avtal med läkemedelsföretaget Bristol Myers Squibb (BMS) att starta ett forskningssamarbete inom cancervården.

Mindre risk för impotens med ny behandling mot prostatacancer på Karolinska Universitetssjukhuset

Mindre risk för impotens med ny behandling mot prostatacancer på Karolinska Universitetssjukhuset

Vid en fokalbehandling behandlas enbart tumören i prostata och inte hela körteln. När omkringliggande vävnad och nerver skonas blir det färre biverkningar. Metoden utvärderas i en forskningsstudie på Karolinska Universitetssjukhuset, som är första sjukhus i Skandinavien att använda den.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Världens första fotonräknande skiktröntgen i kliniskt bruk på Karolinska Universitetssjukhuset

Världens första fotonräknande skiktröntgen i kliniskt bruk på Karolinska Universitetssjukhuset

Världens första kliniskt godkända fotonräknade datortomograf (DT) har tagits i bruk på Karolinska i Huddinge. Tekniken ökar bildkvaliteten så mycket att stråldosen i många fall kan halveras. Det blir också möjligt att göra avancerade undersökningar av lungorna hos patienter som…

Cancerbehandling med större precision på Karolinska Universitetssjukhuset

Cancerbehandling med större precision på Karolinska Universitetssjukhuset

Patienter med kolorektalcancer erbjuds en utökad diagnostik med bred gensekvensering i ett forskningsprojekt som kan bli klinisk rutin inom ett år. Diagnostiken ska ge effektivare cancerbehandlingar och tidig ärftlighetsutredning.

Utökad diagnostik ska skräddarsy cancerbehandling

Utökad diagnostik ska skräddarsy cancerbehandling

I ett nytt precisionsmedicinskt forskningsprojekt kommer patienter med kolorektalcancer erbjudas en utökad diagnostik med bred gensekvensering. Sekvenseringen ska möjliggöra skräddarsydda cancerbehandlingar och tidiga ärftlighetsutredningar.

Ett nummer för Karolinska Universitetssjukhusets alla cancerpatienter under jourtider

För att ge ökat stöd, rådgivning och en tydlig kontakt för alla cancerpatienter under behandling har Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer startat Ett nummer in. Ett gemensamt telefonnummer att ringa på kvällar och helger för alla cancerpatienter under behandling.

Världens första fotonräknande datortomograf baserad på kiselteknik

Världens första fotonräknande datortomograf baserad på kiselteknik

Svensk innovativ teknik från Kungliga Tekniska Högskolan testas i en klinisk forskningsmiljö på Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset. Bättre bildkvalité och lägre strålningsdos kan förbättra diagnostiken på en rad områden, bland annat för cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

Patienter utredda för cancer nöjda trots pandemin

Patienter som utretts för misstanke om cancer enligt standardiserat vårdförlopp är överlag nöjda med sin upplevelse av vården – även under pågående covid-19-pandemi. Det visar Regionala cancercentrums (RCC) senaste mätresultat.

Karolinska Universitetssjukhuset inför ny metod i Sverige för behandling av svårt sjuka cancerpatienter

En metod för kemoterapi som aldrig tidigare använts i Sverige där förångade cellgifter ska minska risken för canceråterfall. Behandlingsmetoden ska förbättra livskvaliteten för patienter med långt gången magsäckscancer, men också minska risken för metastaser hos patienter i ett tidigare skede…