Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Prisbelönt innovatör med immunterapi i fokus

Sara Mangsbo trivs med att kombinera forskning och entreprenörskap: ”Det finns en oerhörd kunskap inom industrin som vi behöver bli exponerade för inom akademin – och tvärtom.”

Under de senaste tio åren har allt fler biologiska läkemedel utvecklats för immunterapi mot cancer. Sara Mangsbo bidrar aktivt till utvecklingen med sin forskningsgrupp och har också startat tre bolag. Nu belönas hon med innovationspriset Hjärnäpplet för sin förmåga att kombinera forskning och entreprenörskap.

”Sara Mangsbo arbetar systematiskt och fokuserat med att omsätta sin forskning till innovationer”, står det i motiveringen som också lyfter fram att hennes ”förmåga att nyttiggöra sina forskningsresultat genom att utveckla affärer, engagera och leda andra personer”.

Själv blev hon glatt överraskad när hon fick beskedet.

– Jag har nog aldrig blivit så överraskad av en utmärkelse, eftersom jag är både yngre och kvinna jämfört med många av de som tidigare fått priset. Jag har nog heller aldrig blivit så glad, för att bli just uppmärksammad av sin arbetsgivare ger extra glädje.

Vid sidan om forskningen är Sara Mangsbo involverad i tre olika bolag. Det första bolaget, Immuneed, bildades 2014 och har utvecklat en metod att se vilka immunologiska effekter biologiska läkemedel har i blodet. Bolaget har idag en växande marknad och Sara Mangsbo sitter med i styrelsen. I bolaget Ultimovacs är hon utvecklingschef. De utvecklar immunterapibaserade behandlingar och arbetar just nu med både prekliniska och kliniska utvärderingar av läkemedelskandidater.


Inom Sara Mangsbos område, immunologisk

behandling av cancer, går utvecklingen snabbt.
Foto: Mikael Wallerstedt

 

Det tredje företaget Vivologica ska hjälpa forskare inom läkemedelsutveckling att digitalisera verksamheten i labbet. Hon har också en helt ny bolagsidé på gång, Strike pharma.

– Det är ett embryo till ett bolag som vi hoppas att vi kan få igång till årsskiftet. Det handlar om att försöka möjliggöra en helt individspecifik immunterapi med biologiska läkemedel.

Inom Sara Mangsbos område, immunologisk behandling av cancer, går utvecklingen snabbt.

Det handlar om att istället för cellgifter förstärka kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancersjukdomar. Runt år 2011 kom de första immunterapierna till klinik och 2014 kom ännu fler antikroppar som hjälper immunförsvaret att behålla sin målsökande och tumördödande effekt. För två år sedan uppmärksammades forskningsfältet med ett nobelpris, vilket ökade intresset ytterligare.

– Det finns vissa individer som svarar väldigt bra på de här terapierna och faktiskt kan helt få bort en tumör de annars skulle ha dött av inom några månader. Både kliniker och forskare fascineras av att det finns de som svarar väldigt bra på behandlingen, men frågar sig också vad vi kan vi göra mer, eftersom det inte fungerar för alla.

Utvecklingen pågår hela tiden för att stärka patienternas eget immunförsvar tillräckligt för att kunna bekämpa tumören. Sara Mangsbo och hennes forskargrupp intresserar sig särskilt för lymfocyterna i kroppen.

– Idag har vi antikroppar, som läkemedel, som kan stärka ett redan existerande immunsvar mot en tumör, men är fortfarande beroende av att tumören har gjort grundjobbet att se till att lymfocyterna existerar. Men vad vi vill göra nu är att se till att vi skapar nya lymfocyter.

Det var under ett studentutbyte i Kanada som Sara Mangsbo tog sin första kurs i avancerad immunologi. Hon gick på biomedicinarprogrammet vid Uppsala universitet, och studerade vid McGill University år 2004 under en utbytestermin.

– Det var någonstans där jag fastnade för immunologin. Professorn på kursen berättade om de här signaleringsvägarna som höll immunförsvaret i schack och den molekyl som man senare fick nobelpriset för. Hon sa att det här kommer att revolutionera behandlingar i kliniken.

Väl tillbaka i Uppsala sökte hon sig till cancerforskaren Tomas Tötterman och frågade om de hade något studentprojekt. Sedan fortsatte hon med Uppsala Graduate School of Biomedical Research (UGSBR) där hon gjorde projekt både på AstraZeneca och Affibody. Efter detta startade hon forskarutbildningen.


De senaste åren har hon lett en egen forskargrupp, som en del av universitetets satsning på biologiska läkemedel. Nu börjar flera i gruppen bli mogna att disputera. Foto: Mikael Wallerstedt

Kopplingen till läkemedelsindustrin har funnits där ända sedan doktorandtiden, eftersom hennes handledare Tomas Tötterman samarbetade med olika bolag. Även som postdoktor i Holland hamnade hon i ett samarbetsprojekt mellan olika ämnesdiscipliner och industrin.

– Då tyckte jag det var spännande att ta sin forskning mot någonting som också blir kliniskt testat och 2012 gick jag med i IVA:s mentorsprogram Mentor4Research, men det var först 2014 jag tog klivet och startade ett bolag.

De senaste åren har hon lett en egen forskargrupp, som en del av universitetets satsning på biologiska läkemedel. Nu börjar flera i gruppen bli mogna att disputera.

Hur är det att ha två olika roller och kombinera forskning och entreprenörskap?
– Jag tycker att det är extremt givande. Det finns en oerhörd kunskap inom industrin som vi behöver bli exponerade för inom akademin – och tvärtom. Utmaningen är tiden, att man ska räcka till och hantera alla kontakter, eftersom nätverket som växer är så himla nyttigt. Det gör att man till slut nästan får en tidsbrist.

Vad är ditt bästa tips till forskare som funderar på att satsa på det här med entreprenörskap?
– Att våga ta steget, lyfta sig ur sin bekvämlighetszon och våga lyssna och ställa frågor som kanske inte tillhör ens normala vardag. Vara nyfiken, helt enkelt.

Själv tyckte hon att det var lite skrämmande att ta steget.

– Man vet inte riktigt vad man ger sig in på, eftersom man inte har gjort den resan förut. Det var nytt och lite utmanande och inte helt självklart, men jag fick jättemycket support både från innovationssystemet, min mentor och nätverket jag hade byggt från Mentor4Reserarch. Att bygga ett brett nätverk har varit jätteviktigt.

I framtiden hoppas hon på att själv kunna investera i företag och bidra till deras utveckling som coach och mentor, som ett sätt att betala tillbaka.

Är Uppsala en bra plats för att hålla på med sådant här?
– Ja, det tycker jag. Det finns många personer nu som har kommit in i innovationssystemet och jobbar tillsammans för att se till att driva Uppsalas entreprenörskap och innovationsförmåga. Hoppas också att vi kan få in tillräckligt mycket pengar i innovationssystemet så vi kan etablera lite större bolag.

 

Liknande poster

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två…

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos…

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga…

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här…

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of…

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Många unga vuxna som har haft cancer får problem med sexlivet eller känner oro över sina möjligheter att i framtiden bli föräldrar. I forskningsprogrammet Fex-Can – Fertilitet och sexualitet efter cancer, undersöks hur utbredda problemen är och metoder utvecklas för…

Stamcellsprotein styr återfall av barnhjärntumörer

Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten…

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

En ny studie visar att long-read sekvensering möjliggör tidigare upptäckt av resistensmutationer vid behandling av kronisk myeloisk leukemi. Metoden är idag implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset efter ett framgångsrikt samarbete med Uppsala universitet och SciLifeLab.

Hans Lennernäs tilldelas Humboldt Research Award

Hans Lennernäs tilldelas Humboldt Research Award

Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, har av tyska Alexander von Humboldt Stiftung tilldelats ett Humboldt Research Award. Prissumman på 60 000 euro kommer att delfinansiera en svensk-tysk studie i syfte att utveckla nya läkemedel vid cytostatikabehandling mot cancer.

Spel ska underlätta för barn med cancer

Spel ska underlätta för barn med cancer

Cancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.