Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Det internationella forskningsprojektet som leds från Lunds universitet tilldelas nu 40 miljoner av Horizon Europe, för att skräddarsy immunterapi för AML, glioblastom och bukspottkörtelcancer.

Niels-Bjarne Woods, forskare Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Vi har runt två miljoner mördarceller (så kallade natural killer-cells, NK-celler) i vår kropp, som är viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner. Mördarcellerna har väckt forskarnas intresse för hur de kan användas vid immunterapibehandling för cancer. Niels-Bjarne Woods är stamcellsforskare vid Lunds universitet och leder det forskarteam som nyligen upptäckt att det finns en metabolisk växel som kan öka produktionen av mördarceller.

– I våra celler finns mitokondrier som fungerar som ett minikraftverk för cellfunktion. Genom att mata mitokondrierna, likt du lägger ved till brasan, kunde vi påverka hur immunförsvarsceller utvecklades och detta ledde till högre nivåer av mördarceller, säger Niels-Bjarne Woods.

Nu har forskargruppen vid Lunds universitet tillsammans med samarbetspartners vid Rigshospitalet Köpenhamn, Hannover Medical School samt biopharmaföretaget Amniotics tilldelats 40 miljoner kronor från EIC, som är en del av Horizon Europe. I forskningsprojektet HyperTargIPS-NK ska de tillsammans undersöka hur mördarceller kan skräddarsys för behandling av cancerformerna AML (akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjärntumör) och bukspottkörtelcancer. Alla dessa är aggressiva varianter av cancer med mycket dålig prognos.

Förbättrad produktion och verkningsgrad

– Tanken är inte att ersätta redan befintliga cancerterapier, utan att komplettera det med en effektiv extra ”dammsugning” av de tumörstamceller som är svåra att avlägsna och som innebär att patienten får återfall i sjukdomen.

På andra håll utvärderas flera försök till liknande terapier med mördarceller, men Niels-Bjarne Woods menar att för att lyckas behöver dessa bli mycket mer potenta och effektiva:

– Genom detta internationella samarbete och den kunskap och teknologi som vi tillsammans har tillgång till, kan vi förbättra produktionen och verkningsgraden av denna nya cancerterapi. Genom att programmera genetiskt modifierade mördarceller och transplantera dem in i patienten, hoppas vi att de ska hitta de återstående tumörstamceller som orsakar återfallen och ”dammsuga” upp dessa sista rester av sjuka celler, avslutar Niels-Bjarne Woods.

NK-cellerna som genereras i Niels-Bjarne Woods laboratorium kommer från pluripotenta stamceller (IPS-celler). Det är celler som kan användas för att generera vilken cell som helst i kroppen och som enkelt kan expanderas i laboratoriet med de protokoll forskarteamet har utvecklat. De förväntar sig att kunna producera ett stort antal celler på ett kostnadseffektivt sätt.

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna…

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med franska kollegor lyckats ta fram en metod som har förmågan att ta död på den aggressiva hjärntumören glioblastom. Genom att blockera vissa funktioner i cellerna med en införd molekyl dör cancern av stress.

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…