10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi
En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny nivå.
Rebecca Riise, Axel Nelson, Josefine Ekström och Lars Ny är några av dem som arbetar med den kliniska studien på en helt ny metod för cellterapi av dottertumörer i levern.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en kategori av vita blodkroppar som spelar en central roll i kroppens immunförsvar. T-cellerna kan anpassa sig för att möta specifika hot, som exempelvis virus eller cancerceller.
Lars Ny, professor i immunonkologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, leder nu en studie där cancerpatienter får en ny typ av cellterapi som forskarna vid Göteborgs universitet håller på att utveckla. Det handlar om lokal behandling av dottertumörer (metastaser) i levern hos patienter med ögonmelanom.
Brett samarbete
– Att få ett så stort anslag är fantastiskt. Det är väldigt hård konkurrens om den här typen av medel för kliniska behandlingsstudier. Att vi får det betyder att Cancerfonden ser att vi har kunskaperna och hög kvalitet på det vi gör, säger Lars Ny och fortsätter:
– Ögonmelanom är ovanligt. Men det är viktigt och värdefullt att forska på detta, eftersom det idag inte finns effektiva behandlingar som tydligt påverkar överlevnaden när sjukdomen har spritt sig. Tack vare anslaget kan vi göra allt vi vill i den här studien. Vi kan analysera på ett djupare sätt än vi annars skulle ha kunnat. Vi har råd att använda alla experter vi behöver i vår grupp. Det skapar helt andra förutsättningar att genomföra detta på ett avancerat och innovativt sätt.
Det är inte bara onkologer som deltar i forskningsprojektet.
– Vi jobbar tillsammans med bland annat radiologer, kirurger, tumörbiologer och immunologer. Detta är ett multidisciplinärt samarbete och det är nyckeln till att det fungerar.
Primär cellkultur av kroppsegna tumör-infiltrerande lymfocyter (TILs) före den automatiska cellproduktionen i bioreaktorn.
Tusen celler blir en miljard
Studien görs på sex patienter. Syftet är att utveckla och utvärdera en metod för automatiserad tillverkning av kroppsegna T-celler (tumör-infiltrerande lymfocyter, TILs), som sedan sprutas in i tumören.
Processen sker i fyra steg:
- En bit av tumören plockas ut. Från den isoleras några tusen T-celler.
- Manuellt hanterad odling i två veckor får upp antalet T-celler till cirka en miljon.
- I ytterligare två veckor sköter en maskin automatisk tillverkning av T-celler som nu ska öka i antal till minst en miljard.
- Via en kateter genom en artär i ljumsken når man in i levern och sprutar den stora mängden T-celler direkt i tumörvävnaden.
Utmaningar med metoden
Vilka svårigheter finns med den här nya metoden för cellterapi?
– För det första att kunna tillverka T-cellerna enligt konstens alla regler och uppfylla Läkemedelsverkets krav. Att säkerställa att cellerna har aktivitet och att de inte kontamineras av bakterier eller virus, säger Lars Ny.
Vilka risker finns för patienterna som medverkar i studien?
– Studiens huvudsyfte är att se att behandlingen är säker. När vi skickar in ett så stort antal celler i en liten vävnadsmängd finns det en teoretisk risk för blödningar och proppar i levern. I inledande behandlingar på de första patienterna har vi inte sett något sådant.
Konkurrerande immunceller
Det finns också andra immunceller som konkurrerar med de tillförda T-cellerna. Det gäller att bekämpa dessa immunceller för att det inte ska bli en för kraftig immunreaktion i kroppen. Detta förebyggs i viss utsträckning genom att patienterna får cellgiftsbehandling före cellterapin.
– En viktig sak med den här fas 1-studien är också att vi ska lära oss hur vi ska designa nästa kliniska behandlingsstudie, säger Lars Ny.
Om studien visar att cellterapin har god effekt mot metastaser i levern på patienter med ögonmelanom ser han vidgade möjligheter i framtiden.
– Sådan här cellterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern. Som till exempel hudmelanom och cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln.
