Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Varför inför inte Sverige alarmsystem för cancer på vårdcentralerna?

Många patienter söker för symptom som kan vara tecken på cancer, men där vårdcentralerna inte tänker cancer i första hand. Alldeles för ofta vittnar människor om två-siffriga antal besök på vårdcentral innan de slutligen får remiss för vidare utredning om eventuell cancer. Detta kan ta flera år.

– Cancer är en akutsjukdom och att tidigt upptäcka cancer, få en diagnos och behandling kan vara livsavgörande. För de flesta cancersjukdomar avgör tidpunkten för diagnos hur det ska gå för den som drabbas, om det går att sätta in effektiv behandling och om patienten överlever, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Alarmsystem för 18 cancersjukdomar

Det finns idag färdiga riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige. Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärderingsinstrument för 18 olika cancersjukdomar. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralen om en patient har symptom, eller mönster av symptom, som kan vara cancer.

– Svensk forskning från Göteborg visar att sådana system även skulle fungera väl på svenska vårdcentraler. Varför är larmsystemet inte infört? Finns det några planer på att göra det? Under tiden detta utreds dör tusentals patienter i förtid, säger Margareta Haag.

Nätverket mot cancer har låtit SIFO göra en undersökning av lägesbilden för denna fråga och har intervjuat politiker inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i de 21 regionerna, de sex Regionala cancercentrumen (RCC) samt RCC i Samverkan.

SIFO-undersökningen kommer att presenteras på Världscancerdagen 4 februari.

Liknande poster

Nominera till Årets Cancernätverkare 2025

Nominera till Årets Cancernätverkare 2025

Hedersutmärkelsen Årets Cancernätverkare tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka […]

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Hälften av cancerpatienterna erbjuds inte rehab. Det här duger inte! konstaterar Blodcancerförbundet

Hälften av cancerpatienterna erbjuds inte rehab. Det här duger inte! konstaterar Blodcancerförbundet

Nätverket mot cancers nya kartläggning om rehabilitering visar att hälften av de svarade i den stora undersökningen, inte erbjudits någon rehabilitering. Och drygt hälften svarar att de inte har genomgått någon rehabilitering. "Det här duger inte" konstaterar Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott…

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien…

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström har valts till ordförande för the Union for International Cancer Control (UICC).

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Det finns sällsynta tillfällen när dåtid, nutid och framtid existerar samtidigt. Den 27 augusti var ett sådant. Då hölls konferensen 50 år av svensk företagshistoria i strålonkologins tjänst på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Den fullspäckade dagen var inte bara rena julafton…

Kvarstående cancerrisker efter högt BMI som barn

Kvarstående cancerrisker efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har en förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancerformer, varav…

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Studie om T-lymfocyt som möjlig ny behandling får pengar av Cancerfonden

Hos patienter med tarmsjukdomen mikroskopisk kolit ökar en form av lymfocyter i immunförsvaret som normalt motverkar cancer. Elisabeth Hultgren-Hörnquist har fått 1,8 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka möjligheter till nya behandlingar.

Guld-innehållande cancerbehandling kan få konkurrens av andra substanser

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling.

En rapport om behov och tillgång av rehabiliteringsinsatser vid sarkom

Rapporten utgår från intervjuer med sarkomdrabbade och verksamma inom sarkomvården. Rapporten belyser också de dokument som vägleder sarkomvården, från medicinsk behandling till rehabiliteringsinsatser, med huvudfokus på behov och tillgång till rehabiliteringsinsatser vid sarkom.

Studie med 1 200 cancerpatienter: Orimligt många besök på vårdcentralen innan symptom som var cancer togs på allvar

I en undersökning som Nätverket mot cancer låtit SIFO göra bland drygt 1 200 cancerpatienter och närstående, krävdes det för 32 % av de som svarat tre besök eller fler (upp till fler än tio besök) på vård- eller hälsocentral innan…

Venös trombos vid cancer – Ny kunskap och kliniska dilemman

Venös trombos vid cancer – Ny kunskap och kliniska dilemman

Trombos och förekomst av blödning är vanligt vid cancersjukdom. Kunskapen om hur dessa ska hanteras, val av trombosprofylax och interaktioner med cytostatika är komplexa. På webbföreläsningen diskuteras aktuell kunskap från studier, aktuella riktlinjer och praktiska behandlingsfrågor.