Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Träffsäker algoritm presterade i nivå med hudläkare

Nu presenteras en studie som stärker stödet för AI-baserade lösningar inom hudcancerdiagnostik. Med en egenutvecklad algoritm visar forskare vid Göteborgs universitet på teknikens förmåga att prestera på samma nivå som hudläkare vid bedömning av svårighetsgraden hos hudmelanom.

Studien publiceras i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology. Bakom resultaten står en grupp forskare vid avdelningen för dermatologi och venereologi inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien utfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Syftet var att genom maskininlärning träna en algoritm att avgöra om hudmelanom var invasiva, med spridningsrisk, eller befann sig i ett stadium av tillväxt i enbart överhuden, utan spridningsrisk.

Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden.

Algoritmen tränades och validerades på 937 dermatoskopiska bilder av melanom för att senare testas på 200 fall. Alla inkluderade fall var diagnostiserade av hudpatolog.

Algoritm vs hudläkare

Majoriteten av alla melanom upptäcks av patienter och inte av läkare, vilket tyder på att diagnosen i de flesta fall är förhållandevis enkel att ställa. Däremot är det ofta betydligt svårare att före operation avgöra vilket stadium melanomet befinner sig i.

För att öka träffsäkerheten i klassificeringarna använder hudläkare dermatoskop, som kombinerar en typ av förstoringsglas med starkt ljus. På senare år har intresset för maskininlärning för dessa klassificeringar ökat och flera publikationer har visat att så kallade ML-algoritmer kan prestera i nivå med eller till och med bättre än erfarna hudläkare.

Forskningen i fältet stärks nu ytterligare av den aktuella studien. Det blev nämligen oavgjort resultat när samma klassificeringsuppgift utfördes av å ena sidan algoritmen, och å andra sidan sju av varandra oberoende hudläkare.

Stöd för patient och läkare

– Det var ingen av hudläkare som presterade signifikant bättre än ML-algoritmen, konstaterar Sam Polesie, forskare vid Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och för studien korresponderande författare.

I utvecklad form skulle algoritmen kunna utgöra ett stöd i arbetet med att bedöma svårighetsgrad hos hudmelanom före operation. Klassificeringen påverkar hur stort ett operativt ingrepp behöver vara, och är därför viktig för både patient och opererande läkare.

– Studiens resultat är intressanta, och förhoppningen är att algoritmen framöver kan användas som ett kliniskt beslutsstöd. Men det behövs ytterligare utveckling och även prospektiva studier, där patienter följs upp över tid, avslutar Sam Polesie.

Titel: Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, https://www.jaad.org/article/S0190-9622(21)00336-4/fulltext

Titel (kompletterande text om ML-algoritmen): Supplemental material – Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, http://dx.doi.org/10.17632/y883xdgw86.1

Kontakt: Sam Polesie, 0702 24 19 15, [email protected]nås under fredagen från klockan 13

Bilder: Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden. Porträttbild på Sam Polesie.

Liknande poster

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, har utsetts till årets mottagare av Fernströmpriset för yngre forskare. Hennes forskning kan leda till effektivare immunterapi vid flera cancerformer.

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Flera veckors sökande efter biomarkörer i cancerprover har nu kortats ner till sekunders eller på sin höjd minuters arbete. Genom ett samarbetsprojekt mellan Bioinformatics and Data Centre och Britta Langens vid Sahlgrenska Cancer Center, har ett machine learning-program utvecklats som…

Genprofil kan visa vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi

Genprofil kan visa vilka patienter som kan slippa strålbehandling efter bröstcancerkirurgi

Ny forskning från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att precisionsmedicin kan identifiera bröstcancerpatientgrupper där strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi inte behövs. I en studie med huvudprövare från Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset har en genprofil tagits fram som identifierar när man…

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Kvarstående cancerrisk efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna.

Framgångsrik behandling på möss för svår barncancerform

Framgångsrik behandling på möss för svår barncancerform

Tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de fick en ny kombinationsbehandling med precisionsläkemedel i en ny studie. Det är ett viktigt steg mot en potentiellt botande behandling för en just nu svårbehandlad cancerform som drabbar små barn.

Hjärninflammation efter immunterapi upptäcks tidigt med blodprov

Hjärninflammation efter immunterapi upptäcks tidigt med blodprov

Immunterapi fungerar mycket bra för flera cancerformer, men behandlingen kan också ge autoimmuna biverkningar. Ett enkelt blodprov kan hjälpa vården att tidigt upptäcka behandlingsutlöst hjärninflammation.

Ny markör förutsäger nytta av strålbehandling vid tidig bröstcancer

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research,…

Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi

Bättre återhämtning för vältränade efter kirurgi

Personer som regelbundet är fysiskt aktiva återhämtar sig bättre efter kirurgi för tjock- eller ändtarmscancer. Att börja träna först när diagnosen är ett faktum har dock ingen effekt på återhämtningen.

LÅNGA SJUKSKRIVNINGAR EFTER LÅGGRADIGA GLIOM

LÅNGA SJUKSKRIVNINGAR EFTER LÅGGRADIGA GLIOM

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.…

Projekt för breddinförande av teledermatoskopi

Arbetssättet med teledermatoskopi breddinförs nu i Region Stockholm inom ramen för ett projekt som leds av RCC i nära samarbete med Akademiskt primärvårdscentrum. Med start under senare delen av våren 2021 kommer vårdcentraler succesivt få utbildning och anslutas till det…

Ny plattform för cancerdiagnostik och test av läkemedel

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel.

Laparoskopi vid kirurgisk behandling av cancer i tjock- och ändtarm

Laparoskopi vid kirurgisk behandling av cancer i tjock- och ändtarm

Resultaten av en ny studie visar att laparoskopisk teknik vid kirurgisk behandling av cancer i tjock- och ändtarm är fördelaktigt för patienten den första tiden efter operationen. Eva Haglind, överläkare, professor, kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska…