Algoritm hittade oväntade behandlingar mot HÖGRISKNEUROBLASTOM
Algoritm hittade oväntade behandlingar mot HÖGRISKNEUROBLASTOM
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en datoralgoritm identifierat en ny lovande behandling mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten, som här beskrivs av Elin Almstedt som forskar vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala, kan på längre sikt leda till en ny form av behandling för barn med svår eller framskriden sjukdom. Istället för att använda traditionella metoder för läkemedelsutveckling har forskargruppen utvecklat en ny datoralgoritm som kan väga samman stora mängder genetisk och farmakologisk information från europeiska och amerikanska sjukhus och universitet. Algoritmen föreslog sedan nya behandlingar som skulle kunna påverka sjukdomens grundmekanismer.
Neuroblastom är en cancer i det sympatiska nervsystemet som drabbar ett tjugotal barn i Sverige varje år. Diagnosen är kliniskt heterogen, vissa barn uppvisar spontan tillbakagång av metastaserad sjukdom med minimal behandling, medan andra inte överlever trots intensiv behandling. Neuroblastom delas därför in i ett antal riskgrupper baserat på kliniska och molekylära riskfaktorer som styr valet av behandling1. Patienter med lokaliserade tumörer utan ytterligare riskfaktorer har god prognos och kan i vissa fall följas med observation utan
att behandling behöver sättas in. Patienter med metastaserade tumörer och ytterligare riskfaktorer, till exempel ålder över 1,5 år, låg differentieringsgrad eller högt uttryck av onkogenen
MYCN, klassas som högriskpatienter. Sådana patienter får en omfattande behandling inklusive cytostatika, kirurgi, stamcellstransplantation, strålbehandling och behandling med retinolsyra som inducerar differentiering i tumörcellerna. Trots detta överlever bara hälften av patienterna med högriskneuroblastom fem år efter diagnos. I sökandet efter nya specifika och målriktade terapier har forskningen fokuserat på att identifiera mutationer i onkogener som driver tumören. Tyvärr har DNA-sekvensering av neuroblastom och många andra pediatriska tumörer identifierat ett ganska litet antal gener med återkommande mutationer. Målriktade behandlingar har därför varit svåra att utveckla enbart baserat på DNA-sekvensering. Med undantag för neuroblastompatienter med överaktiverat ALK (anaplastic lymphoma kinase) som kan behandlas med ALK-inhibitorer, har inga målriktade behandlingar visat någon klinisk effekt.
