Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Partiklar i tumörvävnad och blod för att tidigare upptäcka bukspottkörtelcancer– en uppgift för labb och klinik i samarbete-

Cancer i bukspottkörteln kvarstår sedan decennier som en av de dödligaste tumörtyperna i Sverige såväl som globalt, då symtom och diagnos ofta uppkommer sent i sjukdomsförloppet och riktigt effektiv behandling saknas. Diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka cancern i tidigare tumörstadium, och därmed högre chans att kirurgiskt och onkologiskt kunna behandla sjukdomen, är av stor betydelse för patientens sjukdomsförlopp. I en aktuell studie publicerad i Cell (Hoshino, Kim, Bojmar, Gyan et al., 2020), huvudsakligen utförd på Weill Cornell Medicine och Sloan Kettering, New York, USA, har så kallade ”Extracellulära Vesiklar och Partiklar – EVPs” från ett tjugotal cancer typer, däribland bukspottkörtelcancer, undersökts med avseende på tidig biomarkörspotential. Här beskrivs den senaste kunskapen på området av forskarna Linda Bojmar och Per Sandström.

Extracellulära Vesiklar och Partiklar – EVPs är små mikrovesiklar, nanometer (nm) i storlek, som utsöndras från celler och utgörs till stor del av så kallade exosomer, som på senare år studerats flitigt i samband med cancer. EVPs består av både större (Exo-Large – 90-120nm) och mindre (Exo-Small – 60-80nm) exosomer samt mindre partiklar utan distinkt dubbelt fettmembran (Exomere – <50nm) (Zhang el al., 2018, Zhang, Lyden, 2019) (Figur 1). EVPs, och specifikt de mer studerade, samt frekvent använda nomenklaturen, exosomer, avges från celler normalt, men en ökad och förändrad utsöndring uppstår vid malign förändring. Fullständig biogenes av EVPs är okänd men studier har hittills visat specifikt att exosomer bildas via inbuktningar i endosomer och utsöndras i multivesikulära kroppar (multivesicular bodies – MVBs). EVPs tros vara nyckelbudbärare mellan olika celltyper och organ i kroppen och kan överföra material som proteiner och nukleinsyror, och därmed omprogrammera mottagarcellen. Aktivering av stromala celler och immunceller i metastatiska mottagarorgan, tidigt i den metastatiska processen, är ett fenomen kalllat pre-metastatisk nisch, och tros föregå samt bidra till metastasering. EVPs tillhör gruppen utsöndrade tumörfaktorer, som kan avges från en primärtumör och påverka distala organ. I djurstudier har samband mellan EVPs och deras specifika innehåll kopplats till förändringar i den premetastatiska nischen med ökad metastasering som påföljd (Peinado et al., 2012, Costa-Silva et al., 2015, Hoshino et al., 2015, Rodrigues et al., 2019). Studier pågår om förekomsten och betydelsen av den pre-metastatiska nischen hos patienter med bland annat bukspottkörtelcancer.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Kan vi förbättra förutsättningarna för patienter med bukspottkörtelcancer?

Kan vi förbättra förutsättningarna för patienter med bukspottkörtelcancer?

En studie om hur mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen har gjort upptäckter som har potential att förebygga att bukspottkörtel-cancer sprider sig till andra organ. Linda Bojmar och Constantinos…

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en svårbehandlad cancerform med mycket dålig prognos. Endast hälften av dem som drabbas är vid liv ett halvår efter diagnos. De stora framsteg som setts inom många andra cancerformer har i stort sett uteblivit när det…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören…

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.

Uppdaterat vårdprogram bukspottkörtelcancer

Den uppdaterade versionen innehåller förändringar när det kommer till adjuvant (tilläggsbehandling) och palliativ onkologisk behandling. Här finns även ytterligare evidens för kirurgisk inklusive neoadjuvant behandling och kirurgisk postoperativ vård.

Cantargia meddelar att första patienten inkluderats i fas IIa, en extensionsdel av CANFOUR-studien i bukspottkörtelcancer

Extensionsdelen har designats för att ge ytterligare information som kompletterar den primära kohorten av 31 patienter. Nio av dessa patienter behandlas fortfarande vilket fortlöpande ger mer information kring långtidseffekter och säkerhet.

Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln. 

Immunterapi vid pankreascancer?

Immunterapi vid pankreascancer?

Efter många, många års basal forskning och minst lika många trevande kliniska försök är idag immunterapi vid cancer en klinisk realitet. Men när det gäller pankreascancer har framstegen dröjt – här förklarar Åke Andrén-Sandberg vad detta sannolikt beror på.

Vandrar Kungsleden för cancerforskning

Systrarna Lina och Sara Åström från Luleå vandrar Kungsleden – från Abisko till Hemavan - för att samla in pengar till forskning kring cancer i bukspottkörteln. Pengarna kommer att gå rakt av till en forskargrupp vid Umeå universitet.

EVP-partiklar i blodet kan avslöja cancer i tidigt skede

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större chans att lyckas bota sjukdomen. I dag pågår forskning för att upptäcka cancer, ställa diagnos och följa effekten av behandling genom analyser av biomarkörer i blod, urin eller annan kroppsvätska. Eftersom tumörceller utsöndrar material…

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Under de senaste åren har det framkommit många nya fakta om ärftliga faktorer för utveckling av exokrin bukspottkörtelcancer, samtidigt som patienter och deras anhöriga ställer allt fler frågor avseende risken för anhöriga till pankreascancerpatienter att få samma sjukdom. Här sammanfattar…