The Cell är en scen för life science som utforskar gränsen mellan teknik och mänsklig existens genom vetenskap och konst. Bakom satsningen står Tekniska museet, med Karolinska Institutet som kunskapspartner. The Cell öppnade den 20 april 2024 med utställningen Borderlands av konstnären Helen Pynor.

Helen Pynor, konstnär.

Life science handlar om det allra mest livsavgörande inom vetenskap och teknik. Utvecklingen går snabbt – tekniken flyttar in i människokroppen, och det vi ser som mänskligt flyttar ut. Det påverkar vår vardag, vårt samhälle och hela vår framtida existens. Därför öppnar Tekniska museet nu en publik plats mitt i hjärtat av life science-området i Hagastan i Stockholm.

– Med The Cell vill vi skapa en plats där konst hjälper oss att utforska och förstå den komplexa världen av life science. Vi vill rymma konst, vetenskap och samhällsfrågor under samma tak. Vi tror att konsten kan öppna nya dörrar till att förstå hur områdena hänger ihop. Samira Bouabana, Verksamhetsledare The Cell, Tekniska museet

The Cell är en ny publik scen för utställningar, scenframträdanden, pedagogiska skolprogram, samtal och möten. Här står konsten i centrum som metod för att utforska och förstå samspelet mellan life science, teknik och innovation.

The Cell tar plats i det nybyggda kvarteret Forskaren i centrala Hagastaden i Stockholm, en ny stadsdel som samlar världsledande forskning inom life science. Här förfogar The Cell över en publik yta om ca 750 kvm uppdelad på två plan, där huvuddelen av utställningsytan finns i Forskarens gatuplan, medan övervåningen har plats för pedagogiska workshops för skolklasser.

Tekniska museet ansvarar för den nya satsningen, där The Cell blir en filial till den övrig verksamheten. Med som kunskapspartner finns Karolinska Institutet, vars roll blir att agera brygga mellan forskningsvärlden och det publika som sker på The Cell.

– Vår ambition är att göra life science tillgängligt och engagerande, oavsett ålder eller bakgrund, och inspirera en ny generation av innovatörer och tänkare. Fanny Söderström Aupeix, Chef för utställningar och upplevelser, Tekniska museet

På invigningen av The Cell talade Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet, Mats Persson, utbildningsminister, Annika Östman Wernerson, rektor Karolinska Institutet, Peter Wallenberg Jr, Wallenbergstiftelserna och Helen Pynor, konstnär.

Den publika öppningen av The Cell skedde den 20 april i samband med Kulturnatten i Stockholm. Årets tema är “Existens” med tre verk från Dr. Helen Pynor, en australisk konstnär och forskare som arbetar i gränslandet mellan liv och död. Det är första gången som Pynors verk visas i Sverige. I utställningen har Helen Pynor använt vetenskapliga metoder för att utforska nära döden-upplevelser, organtransplantation och hur många procent av icke-mänskligt DNA vi människor har i våra kroppar.

Förutom utställningen kommer The Cell att erbjuda ett kurerat programutbud med gästartister, forskare, panelsamtal och andra publika event.

Pedagogisk verksamhet för skolklasser

Med The Cell får skolelever en möjlighet att utforska gränserna för mänsklig existens och upptäcka life science genom både konst och vetenskapliga laborationer – allt med nära koppling till läroplanen.

Life science innefattar allt från medicin och biologi till farmakologi, och utvecklingen berör oss alla – både som människor och som samhälle. Life science är ett svenskt spetsområde i snabb utveckling. och för att behålla den positionen i framtiden behöver det allmänna intresset för life science och teknik bli större. Denna ambition ligger till grund för The Cell.

Med utgångspunkt i Helen Pynors verk i ”Borderlands” får eleverna delta i diskussioner och dela tankar med The Cells pedagoger för att sedan ta med sig dessa tankar in i laboratoriet. Där får eleverna experimentera med både biomedicinsk utrustning och konstnärliga uttryckssätt.

Under workshopen utforskar eleverna hur hjärnans signaler till musklerna (EMG) kan användas för att styra en annan persons arm och skapa ljud och visuella bilder i datorn. På så sätt lyfts frågor kring kroppen och var ursprunget till jaget och kreativiteten kommer ifrån. Musklernas rörelse sker utan att det känns som att vi behöver tänka, men impulsen kommer likväl från hjärnan. Resultatet i workshopen blir konstnärliga verk i ljud och bild genom rörelse.

Det ämnesöverskridande tillvägagångssättet i The Cells pedagogiska skolprogram är utformat för att inspirera både naturvetenskapliga och estetiska intressen, samt att öppna upp för de som kanske inte ser en framtid som läkare, forskare eller konstnärer.

Kopplingar till läroplanen
The Cells interaktiva visning och workshop knyter an till kursplanerna i biologi och teknik samt bild och musik. Möjlighet finns att jobba vidare med frågeställningarna i klassrummet efter besöket på The Cell.

På Gyncancerdagen den 20 april uppmärksammar Nätverket mot gynekologisk cancer de särskilda insatser som utförs av tre framstående eldsjälar inom cancervården. Årets Eldsjälspris tilldelas Eva Gunnarsson, Skaraborgs Sjukhus i Skövde, Linda Joki, RCC Sydöst i Region Kalmar och Annika Sjövall, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Eva Gunnarsson uppmärksammas för sin enastående förmåga att kombinera fackkunskap med djup medmänsklighet. Juryn understryker hennes unika roll som specialistsjuksköterska: ”Eva Gunnarsson är det varma stödet och den kloka rådgivaren som alla patienter önskar sig vid sin sida. Med ett sällan skådat engagemang och en förmåga att lyssna, förmedlar hon hopp och ger styrka i en av livets tuffaste prövningar. Evas omsorg är som en balsam för själen, och hennes erfarenhet inom onkologisk omvårdnad är av ovärderlig betydelse för hela avdelningens verksamhet.”

Linda Joki är projektledare vars arbete har haft en avgörande påverkan på HPV-vaccinationsprojektets framgångar. Juryn betonar hennes betydelsefulla bidrag: ”Linda Joki representerar den sällsynta typen av ledarskap som kombinerar ödmjukhet med beslutsamhet. Genom hennes insatser har Region Kalmar blivit ett föredöme för andra regioner. Hennes arbete är en drivkraft bakom målsättningen att utrota livmoderhalscancer i Sverige, och hennes mod att ställa de svåra frågorna har lett till konkreta framsteg inom området.”

Annika Sjövall hyllas för sitt breda engagemang och outtröttliga arbete med bäckencancerrehabilitering. Juryn förklarar hennes viktiga roll: ”Annika Sjövalls engagemang sträcker sig långt bortom hennes kliniska uppdrag. Hon är en pionjär som arbetar för att belysa vikten av rehabilitering efter cancer och för att utveckla vårdprogram som kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet. Hennes arbete har inspirerat och utbildat oss inom Nätverket, och hennes deltagande i våra event bidrar ständigt till att utvidga vårt perspektiv och vår kunskap.”

Varje pristagares unika bidrag till förbättringen av cancervården och deras påverkan på livet för de drabbade och deras närstående ligger till grund för Nätverket mot gynekologisk cancers erkännande. Deras insatser är bevis på möjligheten att göra betydelsefull skillnad för såväl individer som grupper av patienter i den anda Eldsjälspriset står för.

– Med vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla individer som Eva, Linda och Annika, som engagerar sig för att förbättra cancervården och sprider kunskap. Deras arbete och stöd för patienter och deras närstående är ovärderliga. De gör en verklig skillnad för många och det är viktigt att vi synliggör dessa insatser, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

Om priset

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris uppmärksammar viktigt arbete mot gynekologisk cancer och för cancerdrabbade kvinnor och deras närstående i hela landet. I år firar Nätverket trettonde året av att hedra eldsjälar som har gjort en skillnad. Pristagarna väljs ut av Nätverkets styrelse från nomineringar inskickade genom en öppen process.

Det är inte ovanligt att cancerpatienter använder eller har frågor om komplementära och integrativa metoder (KIM) under sin cancerbehandling. För att kunna bemöta patienternas frågor på ett professionellt och kunskapsbaserat sätt har onkologiska kliniken vid Södersjukhuset i Stockholm satsat stort – 75 procent av personalstyrkan har under våren 2024 utbildats om KIM.

Kan min cytostatikabehandling påverkas om jag samtidigt tar rosenrot?

Det är inte ovanligt att cancerpatienter använder eller har frågor om komplementära och integrativa metoder (KIM) under sin cancerbehandling. Kan jag slippa tabletter mot illamående om jag äter ingefära? Kan yoga dämpa vallningar?

Patienterna förväntar sig att vården har kunskaper i ämnet

Onkologin och den onkologiska forskningen ligger i framkant vad gäller kunskaper om komplementära och integrativa metoder, antagligen både för att kombinationen med cytostatika kan innebära risker och för att en cancerdiagnos ofta påverkar hela ens liv. KIM innefattar metoder och preparat som vanligtvis inte erbjuds inom vården – men som används av patienter som egenvård och rehabilitering.

– För att kunna erbjuda personcentrerad vård på riktigt behöver vi öppna upp till patienternas vardagsliv eftersom det kan påverka den onkologiska behandlingen. Patienterna är i allt större utsträckning intresserade av att ha en egen verktygslåda, primärt för att må bättre både fysiskt och mentalt. Vi har nått en tippingpoint – patienterna förväntar sig att vi ska ha den kunskapen, säger Åsa Alm, specialistsjuksköterska.

Delar av KIM-gruppen vid Södersjukhusets onkologiska klinik. Från vänster Susanne Bennet, Kathrin Wode, Åsa Alm, Madelen Palm och Tove Lindberg.

Snabbspårsvariant av RCC:s mer omfattande KIM-utbildning

Att Södersjukhuset är först i landet med en generell utbildningsinsats är naturligt. Sedan 2019 har ett tvärprofessionellt team utbildats på området genom RCC:s KIM-utbildning som fokuserar på säkerhet, evidens och dialog. Utbildningen på Södersjukhuset är en snabbspårsvariant av denna och hålls av samma kursledare; Kathrin Wode, med. dr och specialist i onkologi och palliativ medicin, och Johanna Hök Nordberg, med. dr och leg. apotekare.

– Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper om KIM användning, de mest använda och beforskade metoderna samt var man hittar evidensbaserad information. Det är inte en utbildning för att vården ska rekommendera komplementära metoder. Fokus är istället på att vården ska kunna föra kunskapsbaserade samtal med patienter inom området och det kan vi inte göra om vi inte kan besvara patienters följdfrågor, säger Susanne Bennet, verksamhetsutvecklare.

En del av utbildningen lyfter ämnen om vad som är viktigt för patienterna och hur de resonerar. Men för att skapa trygghet för personalen behöver man också dela erfarenheter och diskutera vad som kan gå snett.

– Det handlar också om att kunna främja en öppen dialog med patienter och närstående – inte skuld- eller skambelägga. Det är inte alltid lätt att fånga upp kommentarer som ”när cellgifterna är över kan jag då äta mina vitaminer igen” eller ”finns det inget jag kan göra för att förbättra mina blodvärden”. Möjligtvis kan patienten ha ätit kosttillskott under hela behandlingen, och även om vi inte kan ta över ansvaret från patienten så skulle en dialog om dessa frågor kunna göra skillnad både för säkerhet och förtroende, säger Tove Lindberg, dietist.

Så tas kunskapen ut i verksamheten

Hittills har 142 läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, dietister, kuratorer, farmaceuter och chefer gått utbildningen. Både före och efter utbildningstillfället genomfördes mätningar. Bland annat hade deltagarnas trygghet i att fråga patienter om KIM-metoder ökat från 51 procent till 81 procent, tryggheten att besvara patienters frågor hade ökat från1 procent till 48 procent och 79 procent angav att de kommer använda informationen från utbildningen i sin kliniska vardag.

– Kompetens om komplementära och integrativa metoder ska fortsatt finnas på kliniken för att vi vet att detta ämne är viktigt för våra patienter. Vi har en extra påläst grupp av medarbetare som driver på vår gemensamma kompetensutveckling på området. Numera finns KIM med i Vi är mer mogna att arbeta strukturerat med området, säger Georg Engel, verksamhetschef.

TLV beslut: Subvention för Talzenna i kombination med enzalutamid vid BRCA1/2-muterad metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid ska ingå i högkostnadsskyddet* för behandling av patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) med BRCA1/2-mutation där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ från och med den 20 april 2024.¹

Detta gör Talzenna till den första och enda PARP-hämmaren som subventioneras i kombination med enzalutamid för behandling av denna patientpopulation i Sverige.

Talzenna ingår sedan tidigare i läkemedelsförmånerna för behandling av bröstcancer och omfattas av ett riskdelningsavtal mellan Pfizer och samtliga regioner. Med hänsyn till detta avtal bedömer TLV att kostnaden för Talzenna i kombination med enzalutamid är rimlig och skall subventioneras inom förmånen för patienter med mCRPC som har BRCA1/2-mutationer.

Thomas Wahlgren, medicinsk chef för onkologi på Pfizer i Sverige

– Prognosen för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer är generellt sett dålig och vi är glada att denna patientgrupp nu har tillgång till ett subventionerat behandlingsalternativ, men det förutsätter ju givetvis att mutationstestningen är fullt implementerad så att lämpliga patienter identifieras, säger Thomas Wahlgren, medicinsk chef för onkologi på Pfizer i Sverige.

Begränsning av subvention
Talzenna subventioneras i kombination med enzalutamid för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) med BRCA1/2-mutation, där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.¹

Om metastaserad kastrationsresistent prostatacancer
Metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) är en cancer som har spridit sig utanför prostatakörteln och som trots medicinsk eller kirurgisk behandling har fortsatt växa. I Sverige diagnostiseras cirka närmare 12 000 män i prostatacancer varje år och 2021 rapporterades att 125 000 män lever med sjudomen.^2-3 Cirka 10–20 % av patienterna med prostatacancer utvecklar mCRPC inom 5–7 år efter diagnos och av dessa patienter uppskattas att 10–15 procent uppvisar mutation i BRCA.^3-4

Om Talzenna (talazoparib)⁵
TALZENNA (talazoparib) är en oral hämmare av poly ADP-ribospolymeras (PARP), ett enzym som spelar en viktig roll vid reparation av DNA-skador i cellen och som uppregleras vid behandling med nya hormonella terapier (NHT). TALZENNA har i prekliniska studier visats blockera PARP-enzymaktiviteten samtidigt som det minskar transkriptionsaktiviteten i androgenreceptorn, vilket leder till minskad tillväxt av cancerceller och ökad cancercellsdöd. ⁶

När androgenreceptorn blockeras med hjälp av enzalutamid minskar cellens möjlighet till homolog rekombinationsreparation (HRR) som är ett annat sätt för cellen att reparera skadat DNA. Samtidigt uppregleras PARP-enzymets aktivitet vilket ger ökade möjligheter för TALZENNA att verka effektivt.⁷

Kombinationen av TALZENNA med enzalutamid leder på detta sett till att de respektive läkemedlen kan förstärka varandras effekt. ⁸

Talzenna i kombination med enzalutamid godkändes i januari 2024 för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC), där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.⁵

Talzenna är sedan tidigare även godkänt som monoterapi för behandling av vuxna patienter med medfödd BRCA1/2-mutation som har HER2-negativ lokalt avacncerad eller metastaserad bröstcancer och ingår i förmånen med begränsning.⁵

*Subventioneras endast för patienter med BRCA1/2 mutation där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.

Referenser:

1. https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad-subvention/arkiv/2024-04-22-talzenna-ingar-i-hogkostnadsskyddet-for-ytterligare-en-patientgrupp.html
2. World Health Organization Global Cancer Observatory. 27-Prostate-fact-sheet.pdf (iarc.fr)
3. Nationella vårdprogrammet Prostatacancer, Nationellt vårdprogram prostatacancer – RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se)
4. Kirby M, et al. Int J Clin Pract. 2011;11:1180-1192.
5. Produktresumé Talzenna www.fass.se
6. Gui, B. et al. Selective targeting of PARP-2 inhibits androgen receptor signaling and prostate cancer growth through disruption of FOXA1 function. Proc. Natl Acad. Sci. USA 116, 14573–14582 (2019).
7. Asim, M., Tarish, F., Zecchini, H.I. et al. Synthetic lethality between androgen receptor signalling and the PARP pathway in prostate cancer. Nat Commun 8, 374 (2017).
8. Agarwal, N. et al. The biology behind combining poly [ADP ribose] polymerase and androgen receptor inhibition for metastatic castration-resistant prostate cancer. Eur. J. Cancer 192, 113249 (2023).

Ett stort antal experter inom cancerforskning från KI och Karolinska Universitetssjukhuset deltog i Karolinska CCC-dagen. Årets tema var cancerprevention, med fokus på forskningens framsteg och återstående utmaningar, men också på betydelsen av delaktiga patienter för hög vårdkvalitet.

Professor Joakim Dillner framhöll att prevention är nyckeln till att besegra cancer. Foto: Malin Jochumsen.

Karolinska Comprehensive Cancer Center (Karolinska CCC) är ett samarbete mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset inom avancerad cancervård, forskning och utbildning.
Den årliga Karolinska CCC-dagen erbjuder goda möjligheter att presentera forskningens framsteg och deras betydelse för området life science och precisionsmedicin.
Arrangör är Karolinska CCC där KI, Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm är tongivande aktörer.
Årets Karolinska CCC-dag, den tredje i ordningen, introducerades av Patrik Rossi, ordförande i styrgruppen för Karolinska CCC och tf sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset,

Patientnätverk inom KCCC

När Patrik Rossi presenterade årets tema betonade han samtidigt Karolinska CCC:s framsteg under de fyra första åren och vikten av att det nu finns patientrepresentanter i ledningsgruppen.
– Alla behöver involveras för att utveckla cancerbehandling och forskning, sa Patrik Rossi.
Anita Wanngren, patientrepresentant och medlem i styrgruppen för Karolinska CCC, berättade om arbetet med att etablera ett patientnätverk.
– Nätverket inom Karolinska CCC ska fungera som en plattform för att ställa frågor, diskutera förbättringsförslag och få återkoppling. Målet är högre kvalitet för patienterna, framhöll Anita Wanngren.

Två viktiga EU-initiativ
För att sätta preventionstemat i ett större perspektiv presenterade Eva Jolly, verksamhetsansvarig för Karolinska CCC, EU:s cancerplan European Beating Cancer Plan och Cancer Mission.
– Fokus både här och i Europa ligger nu på att bekämpa cancer, och genom samarbete och utveckling har vi möjligheten att vara en del av detta, sa Eva Jolly.
European Beating Cancer Plan syftar till att minska cancerbördan genom att förebygga cancer, förbättra tidig upptäckt och diagnos, samt förbättra behandlingsmetoder och vården för cancerpatienter.
The Cancer Mission främjar cancerforskning, innovation och teknologi. Initiativen har som gemensamt mål att bland annat förbättra livet för tre miljoner människor 2030 genom prevention, botande behandling och ett längre liv.

Prevention blir allt viktigare 

Joakim Dillner, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och enhetschef för Karolinska Universitetssjukhusets center för cervixcancerprevention, förebyggande av livmoderhalscancer, underströk att cancer utgör en mycket stora ekonomisk börda för samhället och att antalet fall förväntas att fördubblas fram till 2070.
– Vi kan inte behandla ikapp, vi måste satsa på prevention. Och många cancerformer går att förebygga, det har vi sett.
Ett tydligt sådant exempel är screening och vaccination mot HPV, ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Sverige har idag världens högsta deltagande i vaccinationsprogrammet och varje dag vaccineras ytterligare 250 kvinnor.
– Om vi fortsätter i samma takt kan livmoderhalscancer vara utrotad inom en snar framtid. Prevention är nyckeln till att besegra cancer, och forskningen ger oss nya och effektivare strategier för att förebygga flera tumörfrämjande virus, sa Joakim Dillner.

Träningens förebyggande roll 

Yvonne Wengström, sjuksköterska och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, och postdoktor Cecilia Haddad Ringborg vid samma institution talade om träningens förebyggande roll. Vid cellgiftsbehandling försämras syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och skelett och man drabbas ofta av viktuppgång och trötthet. Detta kan till stor del motverkas med fysisk aktivitet, konstaterade de.
– Den positiva effekten av träning gäller alla och ju mer aktiv man är, desto lägre är risken att drabbas av cancer, sa Cecilia Haddad Ringborg. Studier har också visat att fysisk aktivitet kan förbättra svar på behandling och att risken för återfall minskar.
– Om patienter visste att fysisk aktivitet kan förbättra överlevnadschansen skulle de nog vilja bli hjälpta till fysisk aktivitet redan under behandling, bedömer Yvonne Wengström och uppmanade till fysisk aktivitet på recept.

Skräddarsydda behandlande vaccin 

Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, presenterade flera aspekter av immunsystemets roll för utvecklingen av precisionsmedicinsk cancerbehandling.
Förutom att betona vikten av att utveckla vaccin mot fler tumörfrämjande virus, reflekterade hon även kring flera befintliga behandlingsmetoder där immunförsvaret aktiveras för att bekämpa cancern.
Bland annat en typ av cellterapi där T-celler från patienter modifieras för att rikta sig mot cancerceller. En annan metod är checkpoint-terapi, en immunterapi där vissa T-celler blockeras för att förhindra att de försvarar cancerceller.
Avslutningsvis berörde Gunilla Karlsson Hedestam det växande området kring skräddarsydda behandlande vaccin.
Ett exempel på forskarnas utmaningar kring vaccinutvecklingen är att varje tumör är unik och att tumörer ofta hämmar immunförsvaret. Lösningen på båda dessa utmaningar är skräddarsydda vacciner.

– Det krävs komplexa processer för att nå dit, men de blir snabbt bättre. Bland annat i och med utvecklingen av datorvetenskap. Jag tror att vi kommer att se många fler metoder för att stimulera immunsvaret mot cancer framöver, sa Gunilla Karlsson Hedestam.