Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kraftig ökning av hudcancer sedan 1960-talet

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader.

– Det finns många hälsofördelar med utomhusvistelse, men det vore önskvärt om studier som denna kunde leda till att fler faktiskt börjar skydda huden bättre och hitta andra sätt att njuta av semester än genom att solbada, säger Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, som lett studien.

Hudcancer av typen melanom är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast i flera länder, inklusive Sverige. Under 2018 rapporterades 4543 nya fall av invasiva melanom och 508 dödsfall i sjukdomen i Sverige. Den starkaste orsaken till den kontinuerliga ökningen tros vara att vi utsätter oss på ett ofördelaktigt sätt för UV-strålning.

Med hjälp av det svenska Cancerregistret har forskare nu undersökt hur risken för insjuknande i fler än ett hudmelanom sett ut över tid. Styrkan med registret är att man kan titta långt tillbaka i tiden och att täckningsgraden och tillförlitligheten i rapporteringen är hög.


Hildur Helgadottir, forskare, överläkare
Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet
Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

– Cancerregistret startade 1958 vilket är ungefär samtidigt som svenskarnas sol- och charterresor började ta fart. Ett mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader har bidragit till ökad solexponering av svenskarnas ofta solkänsliga hud. Det är troligen en viktig förklaring till att det skett en kraftig ökning i risken att insjukna i upprepade melanom, säger Hildur Helgadottir.

Forskarna undersökte individer som fått ett första hudmelanom under 1960-, 1970-, 1980-, 1990- och 2000-talet och hur vanligt det var att de inom tio år utvecklade ytterligare melanom. På 1960-talet var det endast cirka 0,7 procent av de drabbade som fick fler än ett melanom, men sedan dess har risken successivt ökat och på 2000-talet fick cirka 7 procent nya melanom inom tio år. På 2000-talet fick dessutom en betydande andel av dessa ännu fler än två melanom, vilket tidigare var mycket ovanligt. Ökningen var brantare hos män och äldre individer.

En annan fråga var om riskökningen för flera hudmelanom enbart var en återspegling av den riskökning som setts för melanom i hela populationen. Resultaten visade dock att kurvan för insjuknande i fler än ett melanom var betydligt brantare än den generella riskökningen för melanom.

– Denna trend är allvarlig eftersom tidigare forskning har visat att de som drabbas av fler än ett melanom har sämre prognos. Även om medvetenheten om risker med UV-strålning har ökat så visar årliga rapporter från Strålsäkerhetsmyndigheten att svenskar oförändrat viger en stor del av sin semester åt aktivt solbadande, och hälften rapporterar även att de bränt sig i solen, säger Hildur Helgadottir.

– Detta är den första studien som påvisat hur risken att insjukna i upprepade melanom har ökat över tid. Det är sannolikt att en liknande trend skulle ses även i andra länder som haft en uppåtgående kurva för melanom, avslutar hon.

Forskningen är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Lunds universitet i Sverige samt University of Leeds i England. Studien finansierades av Cancerfonden och Radiumhemmets Forskningsfonder.

Publikation: “Multiple primary melanoma incidence trends over five decades, a nationwide population-based study”. Hildur Helgadottir, Karolin Isaksson, Ildiko Fritz, Christian Ingvar, Jan Lapins, Veronica Höiom, Julia Newton-Bishop, Håkan Olsson. Journal of the National Cancer Institute, online 24 juni 2020, doi: 10.1093/jnci/djaa088.

Liknande poster

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

En lägre dosering av kombinerad immunterap vid avancerat malignt melanom är associerad med förbättrad behandlingseffekt och minskad toxicitet jämfört med standarddos, visar observationsstudie.

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

I decennier har vi fokuserat på Warburg-effekten – tanken att cancerceller främst utnyttjar glykolys även i närvaro av syre. Men under de senaste åren har bilden vidgats: mitokondrierna är inte bara ”cellens kraftverk”, utan agerar också som signalcentraler som styr…

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

AI visar hur läkemedel påverkar cancerceller från äggstockar

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel.

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får postdok-stipendium för forskning inom bröstcancer

Två får får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer.

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

Ny insikt om protein kan bana väg för nya cancerbehandlingar

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

Genetiska mutationer kan förutsäga bröstcancer som inte upptäcks vid screening

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Mot utveckling av selektiva läkemedel för att förbättra effektiviteten av cellgifter

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra…

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

DNA-bygge gav oväntad upptäckt om viktig funktion i celler

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen…

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Översiktsartikel om proteinet p53 som mål för nya cancerterapier

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål…

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka…

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

AI kan hitta kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreening

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder.…

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

100 000 HPV-vaccinerade i Sverige – men fler behövs för att utrota sjukdomen

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

Paradoxal roll för vita blodkroppar i bröstcancerspridning

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av vita blodkroppar i brösttumörer både kan förhindra och främja spridningen av cancerceller till andra organ. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer. Studien har publicerats…

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad…

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger…