Who and when to Resect in eNSCLC
MSD bjuder in till föreläsning onsdag den 23 april kl. 12.05-13.00
Föreläsare: Jonathan Spicer, MD, PhD, Medicinsk direktör på McGill University
Health Centre (Thoracic Oncology Network), Montréal, Kanada
Modererat av: Luigi de Petris, överläkare, PhD, Lungonkologiskt centrum,
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Vi har nöjet att bjuda in dig till en föreläsning med Dr. Jonathan Spicer, MD, PhD, Medicinsk direktör på McGill University Health Centre (Thoracic Oncology Network) i Montréal, Kanada. Under denna föreläsning kommer Dr. Spicer, baserat på den senaste forskningen och sina egna erfarenheter, att presentera när resektion kan övervägas vid tidiga stadier av icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Han kommer även att presentera relevanta aspekter kring medicinska behandlingsalternativ i samband med kirurgiska ingrepp.
Efter presentationen kommer det finnas tid för frågor och diskussion, där du har möjlighet att få svar på dina specifika frågor och funderingar. Deltagande vid webbinariet/mötet är kostnadsfritt, och MSD Sverige står för kostnaden av föreläsaren, förtäring vid deltagande på plats och den tekniska lösningen.
Vi hoppas att du kan delta!
Agenda:
12.05-12.10 Introduktion, Luigi de Petris
12:10-12.45 Who and when to Resect in eNSCLC, Jonathan Spicer
12:45-13.00 Diskussion, modererat av Luigi de Petris
SE-NON-01588 03/2025
5-årsjubileum för Nollvision cancer – en milstolpe för innovation och samverkan i cancervården
Under en inspirerande kväll i hjärtat av det svenska life science-klustret, i Forskaren, i februari, firade cirka 100 deltagare Nollvision cancers fem år av banbrytande arbete. Evenemanget, präglat av en tydlig missionsdriven anda, bjöd på en rad korta föredrag och interaktiva diskussioner där både forskare, kliniker, industriledare och patientrepresentanter delade sina erfarenheter och visioner för framtidens cancervård.
Kvällen inleddes av ordförande Kjell Ivarsson tillsammans med vice ordförande Eva Jolly. Moderator var medgrundaren och verksamhetsledaren Björn Arvidsson. Nollvision cancers ständige drivkraft och motor Ebba Hallersjö Hult satte tonen genom att presentera konceptet med missionsdriven innovation – en idé som genomsyrar allt Nollvision cancer arbetar med. Den strategiska inriktningen bygger på en penta-helix- modell där samverkan mellan akademi, industri, vård, offentliga sektorn och patientorganisationer är central för att driva systemförändringar inom cancervården.
Innovativa initiativ för tidig upptäckt och förbättrad behandling
Under kvällen presenterades flera initiativ som visar på en bred och ambitiös strategi för att omvandla cancer från en dödlig sjukdom till en hanterbar eller till och med botbart tillstånd:
Tidig upptäckt och AI-stödd diagnos:
Suzanne Håkansson (AstraZeneca), belyste arbetet med att fylla kunskapsluckor inom tidig upptäckt av lungcancer, medan Elinor Nemlander (Karolinska Institutet), presenterade sin avhandling om hur AI och symtomanalys kan assistera primärvården att identifiera cancer i ett tidigt skede. Dessa initiativ lyfter fram vikten av att använda moderna teknologier och datadrivna metoder för att öka träffsäkerheten i diagnosen.
Visualisering av cancerutfall – VizCan:
Elin Fernholm (AstraZeneca), redogjorde för utvecklingsprocessen bakom visualiseringsverktyget VizCan, ett interaktivt webbaserat system där man kan följa och jämföra cancerutfall över tid, geografiskt och över olika socioekonomiska grupper. Presentationen, komplett med en live-demo av Nils Wilking (Karolinska Institutet) och Anders Berglund (Epistat), visade på hur verktyget kan stödja både klinisk utvärdering och forskning.
Mission Strålterapi:
Therese Lindé (Elekta) beskrev de gränsöverskridande samarbeten och exportaffärer som har stärkt Sveriges position inom strålbehandling. Hon betonade att trots tidigare världsledande position inom området har utvecklingen behövt intensifieras. Genom samarbete och forskning hoppas man nu kunna återupprätta Sveriges status med innovativa behandlingsmetoder och utbildningsinitiativ.
Framsteg inom precisionsmedicin:
Richard Rosenquist Brandell (Genomic Medicine Sweden) presenterade Nollvision cancers arbete inom precisionsmedicin. Genom spin-off projektet Testbed Sweden Precision Health Cancer, den nationella kliniska studien FOCU. SE och internationella samarbeten som PCM4EU och PRIME-ROSE, integreras banbrytande forskning med klinisk implementering. Detta arbete är avgörande för att skräddarsy behandlingar efter patientens individuella förutsättningar och förbättra resultaten i cancervården.
Precisionsmedicin och DNA-sekvensering: En revolution inom cancerbehandling
Cancer är en av de mest komplexa och svårbehandlade sjukdomarna. Under de senaste decennierna har forskningen gjort stora framsteg, särskilt genom nya biologiska läkemedel som kunnat väcka patienternas immunsystem mot tumören. Parallellt med detta har det även skett en revolution inom DNA-sekvensering som givit oss insikt och möjligheter att bättre skräddarsy behandlingar anpassade efter den genetiska profilen som kommer från patientens tumör. Begreppet precisionsmedicin är numera vedertaget och syftar just till att dra nytta av dessa tekniska landvinningar inom diagnostik för förbättrad träffsäkerhet i behandlingen.
Cancer är en av de mest komplexa och svårbehandlade sjukdomarna. Under de senaste decennierna har forskningen gjort stora framsteg, särskilt genom nya biologiska läkemedel som kunnat väcka patienternas immunsystem mot tumören. Parallellt med detta har det även skett en revolution inom DNA-sekvensering som givit oss insikt och möjligheter att bättre skräddarsy behandlingar anpassade efter den genetiska profilen som kommer från patientens tumör.
Begreppet precisionsmedicin är numera vedertaget och syftar just till att dra nytta av dessa tekniska landvinningar inom diagnostik för förbättrad träffsäkerhet i behandlingen.
Vad är precisionsmedicin?
Precisionsmedicin är ett medicinskt tillvägagångssätt där behandlingar skräddarsys baserat på en patients genetiska, miljömässiga och livsstilsrelaterade faktorer. Inom cancerbehandling innebär detta att läkare kan identifiera specifika genetiska mutationer som driver tumörutveckling och därmed välja riktade terapier som är mer effektiva och har färre biverkningar än traditionella behandlingar såsom kemoterapi och strålning, men även kunna sätta in dessa i rätt situationer.
DNA-sekvenseringens roll
Den ökade tillgängligheten av DNA-sekvensering har varit avgörande för framstegen inom precisionsmedicin. Tidigare var sekvensering en dyr och tidskrävande process, men med tekniska framsteg har kostnaderna minskat avsevärt, vilket har gjort det möjligt för fler patienter att få sina tumörer genetiskt kartlagda. Genom att analysera en tumörs unika genetiska profil kan forskare och läkare bättre förstå vilka behandlingar som är mest effektiva för en enskild patient.
DNA-sekvensering har också möjliggjort upptäckten av nya biomarkörer, vilket kan hjälpa till att identifiera patienter som sannolikt kommer att svara på specifika läkemedel. Dessutom kan sekvensering användas för att övervaka sjukdomsförloppet och upptäcka resistensmekanismer i realtid, vilket möjliggör anpassade justeringar av behandlingsstrategin.
Behovet av nya behandlingsalternativ för svårbehandlade cancerformer
Trots betydande framsteg inom cancerbehandling finns det fortfarande många cancerformer där effektiva behandlingsalternativ saknas. Vissa typer av cancerformer, såsom bukspottkörtelcancer, glioblastom och vissa former av lungcancer, har mycket begränsade behandlingsmöjligheter och en dålig prognos. Vi har sett att för exempelvis bukspottkörtelcancer så har senaste kliniska rönen visat att cancervacciner kan vara en lovande lösning,2 eftersom de erbjuder möjligheten att etablera nya immunceller mot tumören som då också kan rikta in sig på tumörens unika mutationer med tydliga kliniska effekter rapporterade.
Förhoppningen är att via individanpassade cancervacciner kunna skapa effektiva behandlingsalternativ för dessa patienter och förbättra deras chanser till överlevnad. Nu när vi har en ökande förståelse av tumörers genetiska profil och förbättrade tekniker för vaccinframställning kan vi närma oss en framtid där även de mest aggressiva cancerformerna kan behandlas mer effektivt.
Theranostics Trial Alliance Sweden satsar på målsökande precisionsmedicin
Theranostics, eller teranostik på svenska, är en sammanfogning av orden terapi och diagnostik som innebär att målsökande, radioaktivt märkta farmaka kan användas för att identifiera, diagnosticera och behandla cancersjukdomar. Metoden kallas även för ”bildstyrd diagnostik och terapi”.
Sverige med Karolinska Institutet i spetsen är en av de ledande aktörerna globalt för forskning inom området. Under 2024 påbörjades arbetet med att bygga ett Vinnovafinansierat nationellt nätverk som fått namnet Theranostics Trial Alliance (TTA) Sweden, med målet att koordinera multicenterstudier som ämnar att utveckla, testa, translatera och implementera nya antikroppsbaserade molekylära behandlingsstrategier baserade på teranostiska metoder.
Vad är teranostik?
En central del inom bildstyrd diagnostik och terapi är den så kallade radioligand- eller radionuklidterapin som enkelt förklarat innebär att ett radioaktivt ämne (radionuklid) kopplas till en bärarmolekyl (ligand) som är designad för att kunna binda till ett specifikt selekterat molekylärt mål (receptor) beläget på en cancercell. Tillsammans med radionukliden bildar liganden ett komplex som kallas radioligand.
På grund av sin instabila form sönderfaller den radioaktiva komponenten som på så sätt ger ifrån sig strålning som kan detekteras med gammakamera (SPECT) eller positronkamera (PET). Radionuklider med låg energi och kort halveringstid är de former som främst används för att diagnosticera och identifiera var i kroppen cancern är lokaliserad. I nästa steg kan samma målsökande radioligand kopplad till en annan radionuklid som avger antingen alfa- eller beta-strålning användas för att administrera en målriktad radionuklidbehandling. Det finns en rad substanser som används som ligander, där antikroppar är den vanligast förekommande formen.
Teranostikens roll i cancervården
Teranostik är ett relativt nytt men snabbt växande fält som utgör en allt större del av den globala forskning som i dagsläget genomförs inom området för precisionsmedicin. Implementering av bildstyrd diagnostik och terapi för klinisk användning kan på sikt resultera i både patientspecifika och hälsoekonomiska fördelar vilket driver den translationella forskningen framåt.
Cancervården utmanas av det faktum att cirka hälften av alla cancerpatienter med metastaserad sjukdom uppnår en förlängd överlevnad vid behandling med cancerläkemedel, medan den andra hälften får en verkningslös men mycket dyr behandling som inte alltför sällan kommer med besvärliga biverkningar.1,2 Samtidigt kommer ungefär 300–400 nya läkemedel och/eller behandlingar att introduceras inom cancervården under de närmsta 10 åren, något som ställer höga krav på en välfungerande urvalsprocess där rätt patient måste selekteras till rätt typ av behandling. Förhoppningen är att forskningen som bedrivs inom området för bildstyrd diagnostik och terapi i framtiden ska kunna integreras i cancervården. Till skillnad från vävnadsbiopsier, som är den metod som används i klinisk rutin idag, resulterar bildstyrda teranostiska metoder i att hela kroppen under ett enda tillfälle bedöms i realtid på ett snabbt och icke-invasivt sätt. På så vis kan avbildning med radioligander skildra mottagligheten för ett specifikt läkemedel i samtliga metastaser och samtidigt skapa en uppfattning om metastasernas spatiala heterogenitet.
Under de senaste åren har de nya antikroppsläkemedelskonjugaten (antibody drug conjugates, ADCs) öppnat upp för ytterligare möjligheter för forskning och behandling med bildstyrd terapi, där ett ADC kopplat till en radionuklid i teorin kan användas för att administrera cytostatika på precist och målriktat sätt. I dagsläget används redan bildstyrda radionuklida behandlingar för vissa metastatiska neuroendokrina tumörer och metastatisk prostatacancer.
Med precision i både musik och medicin
Hon är en virtuos som hanterar en fiolstråke lika skickligt som en skalpell. Jana de Boniface är både professionellt utbildad violinist och flerfaldigt prisbelönt, forskande bröstcancerkirurg. Hennes ovanliga, provencalska efternamn betyder ”att göra gott” – ett motto som har präglat hela karriären. Ett bevis på hur uppskattad hon är av sina patienter kom förra året då hon fick Bröstcancerförbundets finaste utmärkelse för sin patientnära forskning, där hon bland annat har visat på fördelarna med bröstbevarande kirurgi.
Ibland är vägen framåt i livet spikrak, utan överraskningar. Det gäller inte riktigt för Jana de Boniface, som under sitt 53-åriga liv hunnit ta några ovanliga ”omvägar”. Idag arbetar hon som överläkare och bröstkirurg på Capio Sankt Görans Sjukhus i Stockholm och som forskare på Karolinska Institutet, där hon är adjungerad professor i klinisk epidemiologi. Men det var i universitetsstaden Giessen, norr om Frankfurt i Tyskland, som hon såg dagens ljus en sen augustidag 1971.
– Båda mina föräldrar arbetade som psykoanalytiker, pappa med bakgrund som psykiater och mamma som psykolog. Det betydde att precis allt tolkades därhemma, säger hon med ett skratt och tillägger att det kanske inte var så oväntat att hon så småningom kom att välja ett mer handfast, fysiskt yrke, som kirurg.
– Min pappa spelade fiol och mamma tvärflöjt, så jag började spela fiol och piano som åttaåring, berättar Jana som flyttade till Berlin som 19-åring för att börja studera till yrkesviolinist på Musikhögskolan.
Studerade både musik och medicin
Planen var att hon skulle utbilda sig violinist men hon hade tidigt medicinstudier som en backup-plan, ifall hon inte skulle klara inträdesprovet till Musikhögskolan.
– Eftersom jag kom in där direkt valde jag musikspåret. Men redan under första året i Berlin blev jag helt nedbruten av en extremt tuff fiolprofessor som fick mig att tro att jag inte hade någon framtid som professionell violinist. Det tog förstås hårt men det var å andra sidan det som fick mig att byta lärare och plugga medicin parallellt. Det krävde en hel del pusslande och många tidiga morgnar men det gick faktiskt att kombinera, säger Jana som beskriver sig som en envis, nyfiken och lojal (i synnerhet gentemot patienterna) person.
Att hon utöver dessa egenskaper och sin erkända hantverksskicklighet inom två områden också har en förmåga att organisera sitt liv på ett effektivt sätt började bli tydligt redan där under dubbelstudierna i Berlin.
Men hur kom Sverige in i bilden?
– Jo, min allra bästa vän blev utbytesstudent i Umeå. Jag hade räknat med att hon skulle komma tillbaka till Tyskland efteråt men hon träffade sin nuvarande man i Sverige och valde att stanna kvar, säger Jana, som minns att hon först blev väldigt ledsen- för att sedan snabbt välja att flytta till Västerås (dit bästisen hade flyttat) för fyra månaders studentpraktik inom kirurgi.
Visste inte vad Alvedon var
Så kallade ”långbänkar” är okända företeelser i denna praktiska och handlingskraftiga kvinnas värld. Jana satte igång att råplugga svenska och kanske är det hennes musiköra som gör att man idag, efter bara 26 år, knappt hör någon tysk brytning.
– Jag gillar språk, konstaterar hon enkelt. Och jag tyckte det var kul att våga ta det här steget. Men jag minns också hur tufft det var att kastas in på akuten och inte riktigt förstå vad patienterna sade. Jag förstod inte ens vad Alvedon var, jag hade ju bara lärt mig paracetamol.
Under praktiken var kirurgi ett så kallat pliktämne, det var inget hon valde medvetet.
– Men redan när jag hade opererat min första blindtarm kände jag att kirurgi passade mig.
Hon erbjöds sedermera vikariat i Västerås och gjorde sedan både sin ST-tjänstgöring och doktorandutbildning där. Den tyska legitimationen som hon fick efter sin avslutade medicinska utbildning i Berlin gjorde att hon kunde hoppa över den vanliga AT-tjänstgöringen. Det var under specialistutbildningen (ST) i Sverige som hon gjorde sin första bröstkirurgi.
– Att operera bröst var något som ansågs vara enkel kirurgi på den tiden, men så är det verkligen inte numera, konstaterar hon och berättar att hon även under en tid arbetade med tarmkirurgi.
Ny behandling av cancerrelaterad depression testas i stor studie
Under 2024 inleddes Sveriges hittills största fas-2 prövning av en dos psilocybin i kombination med terapeutiskt stöd som behandling av depression hos patienter med samtidig cancer. Rekrytering pågår i skrivande stund. Nedan följer en beskrivning av studieläkaren Evana López, doktorand vid Karolinska Institutet, av studiens syfte, design, studieprogress och rekrytering av deltagare.
Depression hos patienter med cancer
Upp till var tredje patient med cancersjukdom drabbas under vårdförloppet av någon form av affektiv störning som depression, ångestsyndrom och anpassningsstörning. Detta har uppmärksammats av Världshälsoorganisationen (WHO), som har definierat de psykiska behoven hos denna patientgrupp som en essentiell del av sjukvårdens palliativa uppdrag. De psykiska behoven under cancerrehabilitering har även listats som en central del av omhändertagande i det nationella vårdprogrammet. Depression är i sig förenat med ökad dödlighet, minskad funktionsnivå och livskvalitet, som i samband med annan allvarlig sjukdom, så som cancersjukdom, kan innebära en försämrad följsamhet till behandling och förmåga att rehabiliteras. Det är därför viktigt att behandlingen av affektiva störningar är effektiv och välfungerande.
För närvarande finns inga specifika behandlingsrekommendationer för depression hos cancerpatienter i Sverige. I stället tillämpas, i den mån det är möjligt, första linjens behandling enligt riktlinjer för vanlig depression. Denna består av daglig, inte sällan årslång, dosering med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och/eller psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi. Trots att dessa behandlingar har god effekt hos många patienter med depression, är det långt ifrån alla som blir hjälpta. Läkemedelsalternativen är dessutom ofta associerade med biverkningar, som hos en redan sårbar patientgrupp som patienter med samtidig cancer kan ge ytterligare psykisk påfrestning och lidande. Vid pågående cancerbehandling bör vissa antidepressiva läkemedel helt undvikas på grund av risk för interaktioner, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna för dessa patienter. Sammanfattningsvis finns ett påtagligt behov av att förbättra den antidepressiva behandlingen vid samtidig cancer, då det skulle gynna denna patientgrupp ur flera ovannämnda aspekter.
En ny potentiell behandling av depression
I ljuset av detta har den psykedeliska substansen psilocybin undersökts i mindre prövningar på patienter med depression och ångest i samband med cancersjukdom. Två större prövningar har även genomförts på patienter med depression utan specifik samsjuklighet. Behandlingen ges som en engångsdos av psilocybin i kombination med terapeutiskt stöd, som i dessa studier har visat lovande preliminära resultat med snabbt insättande effekt som kan vara upp till månader efter behandlingsdagen. Behandlingen består utöver engångsdosen psilocybin också av stöd av vårdpersonal före, under och efter doseringen.
Psilocybin återfinns i svampar världen över som ibland i folkmun kallas för ”magic mushrooms”. Inom en timme efter per oralt intag av psilocybin induceras en flera timmar lång episod med hallucinogena upplevelser i form av förändringar perception, emotion och kognition. Dessa upplevs av vissa som behagliga och av andra som obehagliga.
Cancerutveckling på gräsrotsnivå
Cancerområdet befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. I november presenterades den första uppdateringen av Sveriges nationella cancerstrategi sedan 2009 – en milstolpe för vården och forskningen. Samtidigt pågår EU:s arbete med den europeiska cancerplanen, där Sverige bidrar aktivt med erfarenheter och innovationer. På kliniker och i forskningslabb ser vi framsteg inom precisionsmedicin, immunterapi och genetisk screening, som tillsammans förändrar behandlingsmöjligheterna i grunden. I den här dynamiska kontexten har Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) ett unikt uppdrag: att samordna, driva och utveckla cancervården i Sverige.
I förra numret av Onkologi i Sverige lyfte vi situationen för unga vuxna med cancer och det intensiva arbete som pågår för att förbättra deras vård. I den här artikeln fortsätter vi vårt samtal med Sveriges cancersamordnare, Kjell Ivarsson, och fokuserar på de över 300 förbättringsprojekt som pågår runtom i landet tack vare medel och stöd från RCC.
Kortare ledtider, förbättrad rehabilitering och stärkt palliativ vård. Under 2024 startade drygt 300 projekt runtom i landet – alla med samma syfte: att förbättra cancervården i Sverige. De innovativa projektidéerna kommer direkt från verksamheterna och finansieras av RCC.
Det bubblar av goda idéer och kloka initiativ runtom i cancervårdens Sverige. Under 2024 startade inte mindre än 300 förbättringsprojekt, spridda över verksamheter i hela landet. Projekt som ska bidra till kortare ledtider, ökad livskvalitet och mer tillgänglig och jämlik cancervård för både barn och vuxna. Gemensamt för alla dessa projekt är att de kommit till tack vare stöd från RCC som under förra året, på regeringens uppdrag, delade ut 220 miljoner kronor till fyra olika förbättringsområden: bilddiagnostik, patologi, rehabilitering och palliativ vård.
Sveriges cancersamordnare Kjell Ivarsson gläder sig åt det stora engagemanget från de lokala vårdgivarna runtom i landet som kommit in med sina förslag och sökt stödet.
– Intresset och engagemanget har varit jättestort. Vi har sett så många fina och bra initiativ från verksamheterna. Nu gäller det att plocka upp idéerna som finns och skapa förutsättningar för att på ett strukturerat sätt låta dem bli verklighet och få vidare spridning. Vi har redan kommit en bra bit på väg och jag är väldigt glad att stödet fortsätter även under 2025 så att ännu fler kan ta del av det.
Att det blev just de här förbättringsområdena har lite olika bakgrund. Dels handlar det om att det finns ett stort fokus på ledtider inom cancervården, där diagnostiken har identifierats som en möjlig bromskloss. För rehabilitering och palliativ vård bottnar valet i de uppdaterade vårdprogram, med nya rekommendationer, som regionerna har arbetat hårt med att implementera.
– Patologi och diagnostik har länge varit flaskhalsen för att lyckas nå den totala ledtiden inom cancervården, och det visade sig även i vår genomlysning som gjordes under förra året i samarbete med landets regioner. När det gäller rehabilitering och palliativ vård är det två områden som vi också behöver lyfta och få in betydligt tidigare i processen. Så att de skulle ingå i satsningen var också självklart, säger Kjell Ivarsson.
Stödet har gått till både små lokala verksamheter och större, mer resursstarka. Inom patologi och bilddiagnostik har projekten handlat om allt från riktigt tekniskt tunga AI-satsningar till projekt för att förbättra remissrutiner eller att omfördela arbetsuppgifter för att effektivisera arbetet.
Inom rehabilitering och palliativ vård har det till Kjell Ivarsson, Sveriges cancersamordnar exempel handlat om projekt som skapar nya forum för dialog och cancerskolor för patienter och närstående. Även vissa verksamheter utanför sjukvården har fått stöd, som den ideella aktören Kraftens hus, vars verksamhet är en slags förlängning av sjukvårdens cancerrehabilitering. Kjell Ivarsson ser positivt på den här sortens gränsöverskridande mellan sjukvården och civilsamhället och menar att den är nödvändig för att förbättra cancervården.
Digital rehabilitering för unga canceröverlevare
Unga som genomgått cancerbehandling i barndomen har ofta stora behov av strukturerad rehabilitering. Med projektet Digi-CaRe Unga vill Ängelholms sjukhus skapa en digital rehabiliteringsprocess som är flexibel, individanpassad och tillgänglig.
Vad är Digi-CaRe Unga?
Det är ett projekt som ska utveckla en digital rehabilitering för unga personer som haft cancer före 18 års ålder. Målet är att öka tillgängligheten till tvärprofessionell cancerrehabilitering och erbjuda mer flexibelt och personcentrerat stöd. Det behövs med tanke på den unika livssituation och de behov som de här unga personerna har.
Varför är det viktigt?
Många unga canceröverlevare har behov av stöd, särskilt inom neurokognitiva och psykosociala områden. Vi såg hur Cancerrehabilitering Skåne Online har hjälpt vuxna och ville skapa en liknande digital lösning för unga. Erfarenheterna från vårt tidigare arbete har visat att digital rehabilitering kan göra vården mer tillgänglig och anpassad efter varje persons behov.
Vad betyder RCC:s stöd?
Det har gett oss möjlighet att analysera behoven, utforma processer och genomföra pilottester. Dessutom har RCC erbjudit oss nätverk, kunskapsutbyte och stöd i att införa nationella vårdprogram och riktlinjer. De har också skapat en plattform för samverkan mellan olika vårdaktörer, vilket har varit ovärderligt för att skapa en helhetssyn inom vård och rehabilitering. Utöver det stödjer RCC oss i att förankra projektet i Södra sjukvårdsregionen, med målet att sprida det nationellt.
Hur gynnas både patienter och vårdpersonal?
Om projektet genomförs får unga canceröverlevare tillgång till rehabilitering som är anpassad efter deras behov och tillgänglig oavsett var de bor. Stödet kan också följa dem genom viktiga faser i livet, som övergången till vuxenlivet. För vårdpersonalen innebär det tydligare riktlinjer och bättre möjligheter att samarbeta med andra professioner, vilket stärker vårdkedjan.
Med passion för life science – möt Astra Zenecas Nordenchef
Emilie Antoni är Norden-chef på Astra Zeneca. Foto: Bosse Johansson.
Hon har arbetat i läkemedelsbranschen i över 25 år, och hela tiden varit Astra Zeneca trogen. Jobbet har tagit henne ut i världen – Emelie Antoni har bott i sex olika länder och haft flera internationella ledarroller. Idag leder hon Astra Zenecas nordiska marknadsbolag och har sin bas i Forskaren i Hagastaden, hjärtat av Stockholms pulserande life science-kluster.
I över 25 år har hon varit en del av Astra Zenecas framgångsresa, något som har tagit henne runt i världen på olika toppositioner. Men 2023 flyttade Emelie Antoni tillbaka till Sverige efter totalt tio år utomlands, för att axla rollen som Astra Zenecas Nordenchef.
– Det är väldigt roligt att komma tillbaka till Sverige och få möjligheten att leda vårt nordiska marknadsbolag. Sverige har en unik ställning inom Astra Zeneca i och med att vi har hela värdekedjan här – från tidig forskning och kliniska prövningar till produktion och hela vägen till marknadsbolaget.
Det gör att vi kan påverka ekosystemet på ett unikt sätt och bidra till att patienter får snabbare vård och tillgång till innovation. Det är väldigt inspirerande, säger Emelie Antoni. Hennes utlandskarriär startade på Astra Zeneca i Bryssel, dit hon sökte sig 2007 eftersom hon var sugen på att testa vingarna internationellt. Det finns en rolig historia bakom det karriärsteget.
– Jag stod i hissen på väg ner efter en lång och krävande anställningsintervju för jobbet jag hade sökt och började prata med en kvinna som åkte i samma hiss. Vi fick jättebra kontakt, tog en fika tillsammans och det hela slutade med att jag fick jobb hos henne i stället för det jobbet jag hade sökt, säger Emelie Antoni med ett skratt.
Internationell karriär
Det blev startskottet för en lång och meritfylld internationell karriär där hon utöver rollerna som landschef för Tjeckien och Slovakien samt Baltikum och Island även varit globalt ansvarig för senfasutveckling och kommersialisering av läkemedel inom hjärt- och kärl i Cambridge i Storbritannien.
Allt detta har förstås gett henne en bred erfarenhet av att utveckla globala varumärkesstrategier och leda lanseringar på flera marknader, men framför allt betonar Emelie Antoni hur berikande det har varit att få chansen sätta sig in i andra kulturer, marknader och miljöer.
Emilie Antoni är Norden-chef på Astra Zeneca. Foto: Bosse Johansson.
Ny cancerklinik öppnar upp för samarbeten
I det gamla Karolinska Universitetssjukhusets övergivna lokaler öppnar nu en ny klinik upp för patienter. Finska Docrates cancerklinik.
– Jag ser mig fortfarande som kollega inom det svenska sjukvårdssystemet, det här blir ett privat alternativ, förklarar Renske Altena, själv onkolog och chefläkare.
Kliniken består än så länge av fyra-fem behandlingsrum och ett stort och välkomnande väntrum med reception. Lokalerna utdömdes som otjänliga av den tidigare hyresgästen, men för Docrates kommer det att bli alldeles tillräckligt bra, bedömer Renske Altena, som tar emot Onkologi i Sverige ett par veckor innan premiärbesöket. Nytt golv, lättstädade lister och en färgpalett bestående av vitt och grönt ger ett fräscht intryck. Eller kommer att ge. Målare håller fortfarande på att iordningställa det sista. Den gamla sjukhusbyggnaden har stått nära nog tomt de senaste fem åren sedan utflytten till det nya ultramoderna komplexet vänt mot Karolinska Institutet. Nu etableras en privat klinik som i första hand ska finansieras privat. En ovanlig affärsmodell i svensk sjukvård.
Varför behövs ni?
– Svensk cancerbehandling håller väldigt hög standard, vi kommer inte att konkurrera med den. Det vi kan erbjuda är till exempel snabbare behandlingstider, ibland bara en second opinion eller en möjlighet för patienten att… kanske medverka mer, säger Renske Altena.
Beslut kring en behandling i den offentliga vården i Sverige är styrda av myndigheter och egna inrättade råd. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gör hälsoekonomiska bedömningar av nya behandlingar och kommer fram till om de ekonomiskt försvarbara att använda. Sedan ska regionernas eget NT-råd, fatta beslut utifrån dokumentationen om de ska användas i praktiken. Socialstyrelsen kan också ge nationella riktlinjer för hur sjukdomar ska behandlas. Även SBU kommer med terapibedömningar. För en helprivat klinik kan allt det där vara intressant att följa, men de kan ta självständiga beslut i samråd med patienten.
I Finland fick Docrates mycket uppmärksamhet när de började erbjuda en behandling mot spridd prostatacancer som inte ansågs ekonomiskt försvarbar. I Sverige kom NT-rådet så sent som 2023 med ett nej till behandlingen. Sedan dess har flera studier visat att Lutetium- 177–PSMA-617 ger ett gott resultat. För vissa. Andra inte. Exakt vem som gynnas är ännu inte vetenskapligt bevisat. Den patient som lider av en aggressiv spridd prostatacancer, och har pengarna, kan på Docrates tillsammans med behandlande onkolog göra bedömningen om det känns värt att testa.
Nya behandlingar är inte det enda i fokus för kliniken, menar Renske Altena. All sorts cancer, utom inom leukemi och barncancer, kommer att behandlas och behandlingsbeslut görs i varje enskilt fall baserat på vetenskaplig evidens och riktlinjer.
– Vi kommer inte att utföra kirurgi, strål- eller radioisotopbehandlingar här på plats. I Finland har vi möjlighet att utföra de behandlingarna, annars kan det vara så att vi kan hjälpa tillbaka patienten till den offentliga vården, beroende på var den bor, säger Renske Altena.
Vi slår oss ned i den nymålade personalpentryt i den lilla klinikens inre rum. Renske Altena kommer från början från Nederländerna och det var där hon utbildade sig till läkare. För snart 20 år sedan var hon färdig AT-läkare och var nyfiken på Skandinavien och sökte sig till Sverige. Efter några mejl var det cancerforskaren Mef Nilbert vid Lunds universitet som svarade först. Nilbert blev sedan handledare under AT-tiden. Därefter åkte Altena tillbaka till Nederländerna för att specialisera sig och doktorera i onkologi. För snart sju år sedan kom Altena tillbaka till Sverige och började som onkolog vid Karolinska Universitetssjukhusets onkologiska avdelning.
Biobanker – en oumbärlig resurs för framtidens cancerdiagnostik och behandling
Biobanker spelar en allt viktigare roll inom cancersjukvården, där de ger kliniskt verksamma läkare tillgång till värdefulla prover för forskning, diagnostik och behandling. Genom att samla in och lagra biologiskt material från patienter möjliggör biobanker nya medicinska insikter, förbättrad diagnostik och mer skräddarsydd behandling.
Vad är en biobank? En biobank är en organiserad samling av biologiska prover, såsom blod, vävnad eller DNA, som sparas för framtida forskning och klinisk användning. Dessa prov är ofta kopplade till medicinska data, vilket gör dem till en ovärderlig källa för att förstå sjukdomar på en djupare nivå. För cancerpatienter kan biobanker bidra till att förbättra behandlingsval, identifiera biomarkörer och utveckla nya terapier.
Biobankers roll i cancersjukvården
Niklas Loman, överläkare på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, betonar att biobanker har blivit en kritisk del av modern cancerforskning och behandling.
Lomans långa arbete med biobanken SCAN-B är ett viktigt exempel på detta. Han lyfter fram att genom tillgång till vävnadsprover har forskare och kliniker fått bättre förståelse för tumörers biologi och därmed kunnat bidra till forskningsom syftar till att optimera behandlingen vid bröstcancer.
– Genom biobanker kan vi studera hur olika tumörer svarar på behandlingar och på så sätt identifiera vilka patienter som har störst nytta av en viss terapi, säger Loman.
Biobanken SCAN-B har sedan starten 2010 hjälpt till att utveckla mer precisionsmedicinska strategier. Genom att analysera lagrade vävnadsprover kan forskare identifiera och studera olika subtyper av bröstcancer. Det kan leda till att fler patienter kan få en mer skräddarsydd behandling, vilket i sin tur ökar chanserna till framgångsrik terapi och minskar risken för biverkningar.
Evolving treatment landscape in dMMR / MSI-H Colorectal cancer (CRC)
Agenda
12:05 – 12:35
New 1L CRC dMMR / MSI-H Landscape
Speaker: Prof. Thierry André, MD, Principal Investigator, Medical Oncologist, Sorbonne Université and Saint Antoine Hospital, Paris
CheckMate 8HW – presentation of key results
Practical aspects of treating dMMR / MSI-H CRC:
- Diagnosis – how do we ensure dMMR/MSI-H patients are not missed out?
- Subgroups of dMMR / MSI-H patients
- Side effects of immunotherapy – how to prevent serious side effects?
- Pseudoprogression – When does it come, and what should we do?
- Oligometastatic progressive disease – What to do during / after therapy
- Surgery of residual mass: Should it be done and when?
12:35 – 12:55
Discussion and questions from attendees
Moderator: Assoc. Prof. Jakob Eberhard, MD, Principal Investigator, Sr Consultant in Oncology, Skåne University Hospital, Lund
Rationale for immunotherapy treatment in biliary tract cancer
MSD bjuder in till webbinarium tisdag den 1 april
Rationale for immunotherapy treatment in biliary tract cancer
Tisdag 1 april kl.12.00-13.00
Föreläsare: Michel Ducreux, MD, PhD, head of Gastrointestinal Oncology Unit and Gastrointestinal Oncology Tumor Board at Gustave Roussy, and professor of oncology at Paris-Saclay University in France.
Modererat av: Margareta Heby, MD, Senior Consultant, Onkologkliniken, Skånes Universitetssjukhus.
Välkommen till ett webbinarium med Michel Ducreux som kommer att föreläsa om behandling med immunterapi vid gallvägscancer, modererat av Margareta Heby.
Efter presentationen kommer det att finnas tid för frågor och diskussion, där du har möjlighet att få svar på dina specifika frågor och funderingar. Föreläsningen är på engelska och riktar sig till läkare och sjuksköterskor inom onkologi. MSD Sverige står för kostnad av föreläsare. Deltagande vid webbinariet är kostnadsfritt.
Agenda:
12.00 Välkommen och introduktion, Margareta Heby
12:05 Rationale for immunotherapy treatment in biliary tract cancer, Michel Ducreux
12:45 Frågor och diskussion modererat av Margareta Heby
13.00 Mötet avslutas
