Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Milstolpen – totalt över 3 miljarder kronor utdelade

Varje år delar Barncancerfonden ut medel till forskning. I och med den senaste utdelningen nåddes en ny milstolpe: totalt har organisationen nu delat ut tre miljarder kronor sedan starten på 80-talet.


76 forskningsprojekt får i år dela på 130 miljoner från Barncancerfonden. Ovan är några av forskarna som beviljats medel. Fotografer: Olle Dahlbäck/Mette Vinter Weber/Mikael Wallerstedt/Johan Bävman/Sofia Ström Bernad/Rick Guidotti /Malin Arnesson/Linköpings universitet

– Jag är otroligt glad över detta. Tack vare forskning har barncancervården gjort enorma framsteg och idag överlever i snitt 85 procent av de barn i Sverige som drabbas. Men det räcker inte – vi vill göra ännu mer för att driva på utvecklingen och möta de utmaningar som gör att vi kan komma närmare den dag då inga barn behöver dö i cancer. Det är tack vare alla våra fantastiska givare som vi kan fortsätta ge forskare det långsiktiga stöd som krävs för att fler barn ska kunna räddas, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Ska kartlägga ärftlighet

Ann Nordgren, professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset vid avdelningen för klinisk genetik, får 15 miljoner kronor. Det är en av Barncancerfondens största utdelningar till ett enskilt forskningsprojekt någonsin.

Tillsammans med ett stort forskarteam ska Ann Nordgren kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer. För tio år sedan trodde man att nästan all barncancer uppstod slumpartat. I dag tror man att åtminstone 10 procent av alla barn som drabbats av cancer har medfödda genetiska förändringar som bidragande orsak till deras sjukdom.

– Och jag misstänker att det är många fler än så. I det här projektet kommer vi att kunna påbörja en otroligt viktig kartläggning av detta, säger Ann Nordgren.

Projektet ska leda till att läkarna får bättre metoder för att diagnostisera medfödda orsaker och kunna införa mer precis diagnostik, uppföljning och individanpassad behandling. Det ska i sin tur leda till ökad överlevnad, färre biverkningar och sena komplikationer. Redan om tre år ska nya rutiner vara införda i vården.

Läs mer om projektet här.

Medlen till forskningsprojekt inom barncancer delas ut tre gånger om året. I årets största utdelning är det 130 miljoner kronor som fördelas på 76 forskningsprojekt. På Barncancerfondens hemsida presenteras fler av de forskningsprojekt som fått ta del av pengarna.

Siffror i korthet

  • 3 miljarder kronor har Barncancerfonden delat ut till forskning sedan starten 1982. Det gör Barncancerfonden till den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.
  • 3 gånger om året delar Barncancerfonden ut medel till forskning. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens forskningsnämnder.
  • 224 pågående forskningsprojekt finansieras just nu av Barncancerfonden.
  • 130 miljoner kronor är summan i den här utdelningen, som är årets största.

Så fördelas pengarna

  • Karolinska institutet: 63,6 miljoner kronor
  • Göteborgs universitet: 15,1 miljoner kronor
  • Lunds universitet: 14,8 miljoner kronor
  • Uppsala universitet: 13,2 miljoner kronor
  • Linköpings universitet: 5,9 miljoner kronor
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset: 5,1 miljoner kronor
  • Chalmers tekniska högskola: 2,4 miljoner kronor
  • Akademiska sjukhuset, Uppsala: 2,2 miljoner kronor
  • Stockholms universitet: 1 miljon kronor
  • Skånes universitetssjukhus: 943 000 kronor
  • Högskolan i Skövde: 500 000 kronor
  • Övriga: 5,5 miljoner kronor

Fler cancerfall kan upptäckas inom primärvården

Primärvården är eftersatt och personalen får inte rätt förutsättningar att identifiera patienter där cancer kan misstänkas. Det konstaterar Cancerfonden i en ny rapport som handlar om hur primärvården kan bli bättre på att upptäcka fler cancerfall tidigare.


Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

– Fler kan botas eller leva längre med god livskvalitet om vården bli snabbare på att upptäcka cancer hos patienter, men för lite fokus på allmänläkarnas kompetensutveckling och arbetsmiljö har lett till problem när primärvården möter patienter med cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Den digitala utvecklingen inom primärvården är på efterkälken. Det finns ett behov av en fungerande digital infrastruktur som kan ge primärvårdens personal lättillgänglig och relevant information om patienter.


Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden. Fotograf: Malin Norlen

– Det behövs en mer handfast styrning från regeringen om vi ska få till en effektiv digitalisering av vården, idag är ansvaret alldeles för utspritt vilket har lett till att Sverige inte har ett journalsystem som ser till patientens hela vårdsituation, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.

I rapporten pekar Cancerfonden ut ett antal områden för en primärvård med bättre möjligheter att upptäcka cancer tidigare.

  1. Regionerna måste säkra regelbundna utbildningsinsatser för att öka primärvårdspersonalens kompentens inom tidig upptäckt av cancer.
  1. Stödet för utveckling och införande av digital infrastruktur, såsom kvalitetsregister och digital vårdinformation måste förstärkas.
  1. Säkrad forskningstid och karriär- och lönestrukturer som lockar till forskning i primärvården måste inrättas för att öka kunskapen kring cancerdiagnosticering inom primärvården.
  1. En starkare nationell styrning. Systemet med 21 självstyrande regioner står i vägen för att effektivt utveckla cancervård i takt med att ny teknik utvecklas.

​​Läs mer i Cancerfondsrapporten vård 2020

Tio miljoner kronor till prostatacancerforskning

Hittills i år har Prostatacancerförbundet redan delat ut tio miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket är två miljoner kronor mer än vid samma tidpunkt föregående år. Det totala beloppet som delades ut i forskningsanslag under hela 2019 var 12,2 miljoner kronor. Anledningen till att förbundet har möjlighet att fortsätta utöka stödet till forskning om prostatacancer är de fantastiska bidragen till Prostatacancerfonden och en mycket framgångsrik höst för kampanjen Mustaschkampen.

– Vi har fått in väldigt många ansökningar av hög kvalitet under denna ansökningsperiod, fler än något tidigare år. Därför känns det extra roligt att vi har möjlighet att dela ut medel till så många intressanta projekt 2020. Det ska bli spännande att följa samtliga projekt, säger Kjell Brissman, ordförande i forskningsrådet och styrelseordförande.

Dessa 23 forsknings- och utvecklingsprojekt har tilldelats pengar:

  • Amanda Hellström, lnst för Hälso- och Vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
  • Anders Bjartell, lnst för translationell medicin, Lunds universitet.
  • Andreas Josefsson/Stina Rudolfsson, Kirurgi och perioperativa vetenskaper, Umeå universitet.
  • Anna Lantz, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Anzhelika Vorobyeva, Uppsala universitet.
  • Camilla Thellenberg Karlsson, Strålningsvetenskaper, Onkologi, Umeå universitet.
  • Caroline Olsson, Radiofysik, Göteborgs universitet.
  • Delila Gasi Tandefelt, Kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Henrik Grönberg, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Joanna Strand, Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
  • Karin Welen/Jonas Nilsson, Kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Kimia Kohestani, Kliniska vetenskaper, Urologi, Göteborgs universitet.
  • Malin Hagberg Thulin, Medicin, Centre for Bane and Arthritis, Sahlgrenska sjukhuset.
  • Marene Landström, Medicinska Biovetenskaper, Umeå universitet.
  • Mark Clements, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Martin Eklund, lnst för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Biomedicinskt centrum, IGP, Uppsala universitet.
  • Neha Singh, lnst of Clinical Sciences, Department of Urology, Sahlgrenska University Hospital.
  • Sabina Davidsson, Urologiska kliniken, Universitetssjukhus Örebro.
  • Susan Evans Axelsson,Lunds universitet, Skåne University Hospital.
  • Tanja Stocks, Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
  • Ulrika Warpman Berglund, Onkologi/patologi, Karolinska Institutet.
  • Yvonne Ceder, Laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Mer information om de olika projekten finns på Prostatacancerförbundets webbplats. Vid eventuella frågor, kontakta Calle Waller.

Forskningsmedlen utlyses för ansökan i november varje år. Stöd ges främst till projekt om tidig och säker diagnostik, mer effektiva och skonsamma behandlingsmetoder samt rehabilitering. Projekten granskas av förbundets forskningsråd med expertis från urologi, onkologi och rehabilitering. Mer information finns på Prostatacancerförbundets webbplats.

SLUSG stiftelsen delar ut resestipendium till WCLC i Singapore 2020

SLUSG stiftelsen delar ut resestipendium till WCLC i Singapore 9-12 augusti 2020

Svenska Lungcancerstudiegruppens insamlingsstiftelse delar ut ett stipendium motsvarande kostnad för resa och logi för deltagande i det internationella lungcancermötet i Singapore 9-12 augusti 2020.

Läkare med inriktning mot lungcancer, gärna under specialistutbildning eller nybliven specialist, prioriteras. Stipendiater utses av SLUSG stiftelsens styrelse.

Ansökan med motivering på högst en A4 sida plus CV och meritlista skall senast 20 april sändas via mail till [email protected]

Stipendiaterna skall efter kongressen inkomma med en skriftlig rapport avsedd för publicering på  SLUSG:s hemsida.

NT-rådets yttrande till regionerna om Kyprolis vid multipelt myelom

Kyprolis (karfilzomib) vid multipelt myelom

NT-rådets yttrande till regionerna 2020-02-11Rekommendation och sammanvägd bedömningNT-rådets rekommendation till regionerna är:

– att inte använda Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason vid multipelt myelom
– att Kyprolis i kombination med dexametason kan* användas vid multipelt myelom under förutsättning att avtal om återbäring tecknas med företaget

Läs hela yttrandet här

Positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto som en kemofri kombinationsbehandling för patienter med tidigare obehandlad KLL

AbbVie har fått positivt CHMP-utlåtande för Venclyxto (venetoklax) som en kemofri kombinationsbehandling för patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi

  • Om Venclyxto plus obinutuzumab godkänns av Europeiska kommissionen kommer det att vara den första kemofria, tidsbestämda kombinationsbehandlingen för patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
  • Detta är det tredje positiva CHMP-utlåtandet för Venclyxto, vilket ytterligare stödjer den ökande nyttan av denna KLL-behandling i flera linjer
  • Det positiva utlåtandet baseras på fas III-data från CLL14-studien, som visade att patienter som genomgick en ettårig behandling med Venclyxto plus obinutuzumab hade en förlängd progressionsfri överlevnad och högre andel patienter uppnådde MRD-negativitet (minimalt kvarvarande sjukdom) jämfört med patienter som fick standardbehandling med obinutuzumab plus klorambucil1

AbbVie, ett forskande biopharmaföretag, meddelar att Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) gett ett positivt utlåtande för Venclyxto i kombination med obinutuzumab för behandling av tidigare obehandlade KLL-patienter. Det positiva CHMP-utlåtandet är en vetenskaplig rekommendation till Europeiska kommissionen gällande godkännande för marknadsföring. Europeiska kommissionen förväntas fatta ett slutgiltigt beslut under första halvan av 2020.

− Det positiva CHMP-utlåtandet för den här nya indikationen inom kronisk lymfatisk leukemi är ett viktigt steg framåt för patienterna och understryker den ökande nyttan av Venclyxto vid behandling av denna vanliga blodcancersjukdom, säger Neil Gallagher, läkare, PhD, ansvarig för läkemedelsutveckling på AbbVie. Om kombinationen Venclyxto och obinutuzumab godkänns av EU-kommissionen, kommer den att bli det första kemofria alternativet för behandlingsnaiva KLL-patienter där behandlingen kan avslutas efter ett år.

Det positiva CHMP-utlåtandet bygger på resultat från den kliniska fas III-studien CLL14, som utvärderade effekt och säkerhet hos Venclyxto i kombination med obinutuzumab jämfört med klorambucil i kombination med obinutuzumab. Det primära effektmåttet var prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS; behandlingstid utan sjukdomsprogression eller dödsfall).
Vid analysen visade de prövarbedömda resultaten att de patienter som behandlades med Venclyxto plus obinutuzumab uppnådde bättre PFS än de patienter som behandlades med obinutuzumab plus klorambucil. Säkerhetsprofilen för kombinationen Venclyxto plus obinutuzumab överensstämde med den kända säkerhetsprofilen för vart och ett av läkemedlen. Minst en biverkan av varierande grad förekom hos 94,3 % av patienterna i Venclyxto plus obinutuzumab-armen. De vanligaste grad 3/4-biverkningarna hos patienter som fick Venclyxto plus obinutuzumab var neutropeni med feber och infektioner. Tumörlyssyndrom rapporterades hos tre patienter i Venclyxto plus obinutuzumab-armen (samtliga under obinutuzumab-behandlingen och före insättandet av Venclyxto).1 Resultaten från CLL14-studien presenterades 2019 på American Society of Clinical Oncologys (ASCO) årsmöte och publicerades i New England Journal of Medicine.

− Kemoterapi har historiskt varit den första behandlingen för patienter med kronisk lymfatisk leukemi. Om venetoklax plus obinutuzumab-kombinationen godkänns i EU kommer tidigare obehandlade patienter, för första gången, att ha ett kemofritt och tidsbestämt behandlingsalternativ, säger Michael Hallek, läkare och ordförande för den tyska KLL-studiegruppen, direktör för avdelningen för internmedicin och centret för integrerad onkologi i Köln-Bonn vid Kölns universitetssjukhus i Tyskland, samt studiens huvudprövare. Tidig användning av venetoklax i kombination med obinutuzumab har möjlighet att förändra behandlingen av kronisk lymfatisk leukemi, eftersom den har visat sig kunna förbättra resultaten så att patienterna kan leva längre utan sjukdomsprogression.

2018 godkände Europeiska kommissionen Venclyxto plus rituximab för behandling av patienter som har fått återfall (relaps) eller har behandlingsrefraktär kronisk lymfatisk leukemi (R/R KLL). Venclyxto i monoterapi är tidigare godkänt inom EU för R/R KLL vid 17p-deletion eller TP53-mutation hos vuxna patienter, som inte är lämpliga för eller inte har svarat på en B-cell-receptor-hämmare, och för behandling av KLL hos vuxna patienter som inte har 17p-deletion eller TP53-mutation och som inte har svarat på vare sig kemoimmunterapi eller en B-cell-receptorhämmare.

Om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är en långsamt växande form av leukemi, eller blodcancer, där för många omogna lymfocyter (en sorts vit blodkropp) förekommer, företrädesvis i blod och benmärg. KLL är den vanligaste formen av leukemi i västvärlden och svarar för cirka en tredjedel av alla nydiagnosticerade leukemier.2,3

Om fas III-studien, CLL14

Den randomiserade, multicenter, öppna, kontrollerade fas III-studien CLL14, som genomfördes i nära samarbete med den tyska KLL-gruppen (DCLLSG), utvärderade effekt och säkerhet vid en kombinationsbehandling med Venclyxto plus obinutuzumab (n=216) jämfört med obinutuzumab plus klorambucil (n=216) hos tidigare obehandlade KLL-patienter med samsjuklighet (total Cumulative Illness Rating Scale (CIRS) >6 eller kreatininclearance <70 ml/min). Behandlingarna administrerades under en tidsbestämd period om 12 månader för Venclyxto respektive klorambucil, båda i kombination med sex cykler av obinutuzumab. Studien omfattade 432 tidigare obehandlade patienter, som var diagnosticerade enligt kriterier från International Workshop on Chronic Lymphocytic Leukemia (iwCLL). Det primära utfallsmåttet var prövarbedömd PFS.2

Viktiga sekundära effektmått var MRD-negativitet i perifert blod och benmärg, samt total och komplett respons (ORR respektive CR)1

Om Venclyxto (venetoklax)

Venclyxto är det första i en helt ny klass av läkemedel, som selektivt binder till och hämmar proteinet B-cellslymfom-2 (BCL-2). Hos en del blodcancersjukdomar och andra cancersjukdomar anrikas BCL-2 och förhindrar naturlig celldöd, så kallad apoptos. Venclyxto är en målstyrd behandling som blockerar BCL-2, så att apoptosprocessen återställs och cancercellerna kan dö.

Personer med hög tumörbörda kan under behandling med Venclyxto utveckla onormala nivåer av vissa kroppssalter (såsom kalium och urinsyra) i blodet på grund av att stora mängder cancerceller bryts ner snabbt. Detta kan leda till förändringar i njurfunktion, onormala hjärtslag eller krampanfall. Tillståndet kallas TLS (tumörlyssyndrom) och kan bli livshotande. Det finns risk för TLS under de första 5 veckorna av behandling med Venclyxto. Patienter ska alltid få förebyggande åtgärder, och finns det en ökad övergripande risk för TLS ska intensivare åtgärder sättas in.3

De vanligaste biverkningarna under behandling med Venclyxto är lågt antal vita blodkroppar (neutropeni), övre luftvägsinfektion, diarré, illamående, förstoppning och trötthet.4

Venclyxto utvecklas av AbbVie och Roche. Det marknadsförs gemensamt av AbbVie och Genentech, en medlem av Roche Group, i USA och av AbbVie utanför USA. Tillsammans, är de båda företagen dedikerade till forskning kring BCL-2, och Venclyxto prövas i flera kliniska studier inom flera blodcancersjukdomar och andra cancersjukdomar.

För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.

Om AbbVie inom onkologi

AbbVies forskning inom onkologi och hematologi fokuserar på upptäckt och utveckling av målstyrda behandlingar för några av de mest utbredda och svårbehandlade cancerformerna. Vi vill flytta fram gränsen för vad som är möjligt att uppnå med cancerbehandling. Det gör vi genom att kombinera vår djupa kunskap inom biologi med banbrytande teknik, samt i samarbete med våra partners – forskare, kliniska experter, andra företag, intresseorganisationer och patienter. Vi utforskar även olika möjligheter för att hjälpa patienter att få tillgång till våra cancermediciner.

Genom våra forsknings-och utvecklingsinsatser samt ett flertal samarbeten, har AbbVie nu en portfölj av marknadsförda produkter och potentiella nya substanser inom fler än 20 olika cancerformer, vilka undersöks i fler än 300 kliniska studier över hela världen. För mer information om AbbVie inom onkologi – se abbvie.com/oncology.

Referenser:
1.Fischer K, et al. Effect of fixed-duration venetoclax plus obinutuzumab (VenG) on progression-free survival (PFS), and rates and duration of minimal residual disease negativity (MRD–) in previously untreated patients (pts) with chronic lymphocytic leukemia (CLL) and comorbidities. Presented at the 2019 American Society of Clinical Oncology Annual Meeting: June 4, 2019; Chicago.
2.NCI dictionary. NCI Dictionary of Terms. Chronic Lymphocytic Leukemia. https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms. Accessed January 2020.
3.World Health Organization. 2014 Review of Cancer Medicines on the WHO List of Essential Medicines. http://www.who.int/selection_medicines/committees/expert/20/applications/CLL.pdf. Accessed January 2020.4
4.Produktresumé för Venclyxto, www.fass.se

Allt fler utreds med SVF men väntetiderna är fortsatt för långa

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) har resulterat i att allt fler patienter med cancer nu utreds på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt i hela landet. Regeringens mål för andelen SVF-utredda patienter har därmed kunnat nås, men väntetiderna har inte förändrats under mätperioden. Det visar en ny rapport med data från 2017-2019 som Regionala cancercentrum i samverkan publicerar i dag.

Mer jämlik utredning
– Utredningen av patienter med misstänkt cancer har blivit mer likvärdig över landet. Det är mycket glädjande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner. Däremot är väntetiderna till start av behandling fortfarande långt ifrån de mål som har satts upp för 2020, så där måste vi vara uthålliga och fortsätta jobba aktivt.

Regeringens mål är att minst 70 % av de som insjuknar i cancer inom aktuella diagnoser ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp och att minst 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom de ledtider som anges i SVF.

Väntetiderna oförändrade i cancervården
Mellan år 2017 och 2019 har väntetiderna i cancervården på nationell nivå varit i stort sett oförändrade. Att väntetiderna är längre än de optimala tider som anges i SVF har flera förklaringar.
Många regioner kämpar med till exempel brist på vårdplatser, operationstider och personal. Det gör att väntetiderna inom specialiserad vård generellt har ökat i Sverige. Väntetiderna i cancervården har dock inte försämrats på samma sätt utan ligger snarare kvar på samma nivå under den aktuella perioden.

– Satsningen på SVF cancer har motverkat samma negativa utveckling som i vården i stort. Och vi ser exempel på att det går att vända trenden, att det finns verksamheter som har lyckas med ledtiderna, bland annat genom att arbeta med daglig styrning och regelbundna avstämningar på ledningsnivå, säger Hans Hägglund. (se Goda SVF-exempel på cancercentrum.se)

Fler analyser behövs
Det återstår mycket kvalitetsarbete innan redovisningen av väntetider och inrapportering av data är tillfredsställande likvärdig och enhetlig över hela landet.
Spridningen mellan såväl regioner och cancerdiagnoser är stor, vilket gör att det är svårt att dra generella slutsatser om väntetiderna.

– Regeringens mål är mycket ambitiösa och är satta utifrån ett scenario med bästa tänkbara förhållanden utifrån organisation och bemanning. Där är vi inte idag, säger Hans Hägglund
Han berättar att väntetiderna i många fall låg mycket långt ifrån de rekommenderade ledtider som angavs när SVF-satsningen påbörjades.

– Därför är det också viktigt att titta på om väntetiden för de patienter som väntat längst minskat och hur stor skillnaden är i väntetider mellan de som väntat kortast och längst. Och den spridningen tycks faktiskt ha minskat, säger Hans Hägglund.

Uppdaterade data från MERECA-studien med ilixadencel i njurcancer

Immunicum AB (publ) meddelar uppdaterade data från MERECA-studien med ilixadencel i njurcancer vid ASCO-SITC Clinical Immuno-Oncology-symposiet

Immunicum AB (publ) meddelar uppdaterade data från MERECA-studien med ilixadencel i njurcancer vid ASCO-SITC Clinical Immuno-Oncology-symposiet

— Data från december 2019 bekräftar en separation mellan överlevnadskurvorna till fördel för ilixadencel-gruppen vilket är i linje med projektionen i Kaplan-Meier kurvorna som baserades på data från juli 2019, medan slutgiltiga medianöverlevnadsvärden fortfarande inte kan fastställas i någon av studiegrupperna —

— Överlevnad per december 2019 var 54% för ilixadencelgruppen jämfört med 37% för patienter i kontrollgruppen som enbart behandlades med sunitinib —

— Andelen patienter med objektiv tumör-respons som kunnat bekräftas vid efterföljande CT undersökning (confirmed objective response rate; confirmed ORR) var 42% i ilixadencel-gruppen och 24% i kontrollgruppen —

Immunicum AB (publ) meddelar idag resultaten från den randomiserade fas II-studien MERECA som undersöker bolagets lagringsbara immunaktiverare, ilixadencel, i kombination med Sutent (sunitinib) i första linjens behandling av patienter med nydiagnostiserad metastaserad njurcancer (mRCC). Data från december 2019 bekräftar separationen i överlevnadskurvorna, till fördel för ilixadencelgruppen, som prognosticerades i Kaplan-Meier-kurvorna vid föregående uppdatering från juli 2019 medan slutgiltiga medianöverlevnadsvärden ännu inte kunnat fastställas i någon av studiegrupperna. En utökad analys av tillgängliga data visar att kombinerad behandling med ilixadencel leder till en nästan dubbelt så stor andel patienter med bekräftad objektiv respons (confirmed ORR) jämfört med kontrollgruppen som enbart behandlades med sunitinib. Resultaten redovisades under en muntlig podiumpresentation på ASCO-SITC Clinical Immuno-Oncology-symposiet den 6 februari i Orlando, Florida.

MERECA-studien utvärderade intratumoral behandling med ilixadencel innan den primära tumördrabbade njuren opererades bort följt av sunitinib-behandling jämfört med att njuren opererades bort utan föregående ilixadencelbehandling, följt av sunitinib-behandling som första linjens systembehandling hos patienter med avancerad metastserad njurcancer, mRCC. Under en treårsperiod fördelades 88 patienter slumpmässigt i ett 2:1-förhållande till kombinationsbehandlingsgruppen med ilixadencel alternativt till sunitinib-kontrollgruppen.

Uppdaterade data gällande överlevnad i december 2019 uppvisar enligt Kaplan-Meier-kurvorna en separation i överlevnadskurvorna till fördel för behandlingsgruppen som erhållit ilixadencel. Detta fynd ligger i linje med den prognostiserade separationen från juli 2019. Andelen patienter som var vid liv i december 2019 var 54% (30 av 56) i ilixadencel-gruppen jämfört med 37% (11 av 30) i kontrollgruppen. Medianöverlevnad kan ännu inte beräknas i någon av grupperna eftersom data inte är tillräckligt mogna. Baserat på data gällande bästa tumör-respons i kombination med duration (varaktighet) av respons begärde Immunicum en kompletterande analys av bekräftad objektiv responsfrekvens (confirmed ORR; en tumörrespons som bekräftas med en uppföljningsundersökning enligt RECIST 1.1-kriterier). Analysen visade att bekräftad ORR för ilixadencel-gruppen var 42,2% (19/45) jämfört med 24,0% (6/25) för kontrollgruppen som endast behandlades med sunitinib.

­- De uppdaterade resultaten understryker att såväl tumörrespons som responsduration var bättre hos patienter som fick kombinationsbehandling med ilixadencel och sunitinib jämfört med enbart sunitinib. Tillägg av Ilixadencel ökade inte frekvensen eller svårighetsgraden av biverkningar. Längre uppföljning krävs dock innan vi med säkerhet kan uttala oss om skillnader i långtidsöverlevnad”, säger docent Magnus Lindskog, klinisk onkolog vid Uppsala universitet och huvudprövare i MERECA-studien som presenterade studien.

– När ilixadencel kombineras med efterföljande suntinib-behandling så leder det till en nästan dubbelt så hög bekräftad ORR, inklusive fler fullständiga tumör-responser, jämfört med sunitinib som monoterapi, vilket givetvis är mycket uppmuntrande. Den fördelaktiga separationen av Kaplan-Meier-kurvorna som nu bekräftats och den långsiktiga prognosen för överlevnad är också klart intressanta. Vi fortsätter våra diskussioner med myndigheterna för att kunna definiera nästa steg i utvecklingen av ilixadencel som en behandling av flera olika solida tumörer, säger docent Alex Karlsson-Parra, forskningschef och tillförordnad vd för Immunicum.

De uppdaterade resultaten inklusive överlevnadskurvor finns tillgängliga som en del av ASCO-SITC-presentationen och företagspresentationen på Immunicums hemsida.

Om MERECA
MERECA är en explorativ, global, randomiserad, kontrollerad, öppen klinisk fas II-studie i vilken 88 nydiagnostiserade patienter med intermediär eller dålig prognos av metastaserad njurcancer inkluderades. Patienterna randomiserades 2:1 till att behandlas med antingen två intratumorala doser ilixadencel innan nefrektomi genomfördes, (den tumördrabbade njuren avlägsnas kirurgiskt) med efterföljande behandling med sunitinib, eller enbart behandling med sunitinib efter nefrektomin. Studiens primära mål var att utvärdera medianöverlevnad (OS) och överlevnad vid 18 månader. Bland de sekundära målen ingick säkerhet och tolerabilitet, tumörrespons och immunmarkörer inklusive T-cellsinfiltration.

Om njurcellscancer/njurcancer
Globalt diagnostiseras omkring 273 000 nya fall av njurcellscancer varje år, vilket utgör ungefär 2 procent av samtliga cancerfall. Den terapeutiska effekten hos befintliga behandlingar, så kallade riktade behandlingar, har ofta kort varaktighet och begränsad påverkan på livslängden. Eftersom det inte finns några alternativ till dessa behandlingar råder det ett stort medicinskt behov av nya behandlingar som är effektiva, mer kostnadseffektiva och med färre biverkningar.

Om ilixadencel
Cellterapiprodukten ilixadencel är en immunaktiverare som är lagringsbar (”off-the-shelf”) och som utvecklats för behandling av solida tumörer. Den aktiva beståndsdelen är aktiverade dendritceller som tas från friska blodgivare. Injektion med dessa celler intratumoralt ger upphov till en inflammatorisk reaktion som i sin tur leder till en tumörspecifik aktivering av patientens cytotoxiska T-celler. Hittills har ilixadencel testats i en rad kliniska prövningar i olika solida tumörindikationer inklusive metastaserande njurcancer (mRCC), hepatocellulärt karcinom (HCC) och gastrointestinala stromala tumörer (GIST) samt i kombination med olika typer av standardbehandling som tyrosinkinashämmarna Sutent® (sunitinib) och Stivarga® (regorafenib) och checkpointhämmaren Keytruda® (pembrolizumab). Ilixadencel har genomgående upprätthållit en positiv säkerhets- och tolerabilitetsprofil och visat initiala tecken på effekt, som visats i den randomiserade fas II MERECA-studien. Ilixadencel går för närvarande mot klinisk utveckling i sen fas.

Sällsynta cancerkloner upptäckta i AML

Akut myeloisk leukemi (AML), är en av de vanligaste formerna av leukemi hos vuxna. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet lyckats hitta cancerkloner med mutationer så sällsynta att de inte kan upptäckas vid diagnostillfället. Studien som undersöker hur cancerklonerna utvecklas och konkurrerar med varandra, publiceras nu i Nature Communications.

AML är en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna blodkroppar delar sig okontrollerat. I Sverige insjuknar runt 350 personer årligen och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Sjukdomen är indelad i en mängd subtyper, där cancermutationerna visar vilken form av leukemi det handlar om och därmed även hur prognosen ser ut.

Forskargruppen i Lund har studerat tumörceller från patienter med AML och lyckats expandera sällsynta cellkloner med unika uppsättningar mutationer. Dessa kloner har inte tidigare inte kunnat upptäckas med traditionella metoder.


Thoas Fioretos och Carl Sandén

-Patienterna har alltså fler olika kloner med skilda uppsättningar av cancermutationer än vad man tidigare trott. Dessa kan växa till och orsaka återfall i sjukdomen, förklarar Carl Sandén, försteförfattare till studien.

Studien som är mycket omfattande har pågått i fem år och bygger på en kombination av flera avancerade teknologier. Fynden är viktiga för att förstå komplexiteten i AML och tillföra viktig kunskap om biologin bakom sjukdomsutvecklingen. Detta ökar förståelsen för vad som orsakar återfall och underlättar i förlängningen framtagningen av nya behandlingsstrategier – antingen bredare eller mer riktade mot specifika mutationer.

-Vid dagens diagnostik ser man bara toppen av isberget av cancerkloner och vi har nu lyckats gå mycket djupare, avslutar Thoas Fioretos, forskargruppsledare i studien.

Publikation
Clonal competition within complex evolutionary hierarchies shapes AML over time
Nature Communication 5 februari 2020, DOI https://doi.org/10.1038/s41467-019-14106-0

Vanligt läkemedel säkert efter kirurgi för cancer i ändtarm

Det går att anpassa kirurgin vid cancer i ändtarmen efter varje patients förutsättningar, och ett vanligt receptfritt läkemedel kan användas mot smärta efter ingreppet utan ökad risk för komplikationer. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Varje år insjuknar cirka 2 000 personer i Sverige i ändtarmscancer, varav merparten genomgår bukkirurgi i botande syfte. Efter den vanligaste operationsmetoden drabbas var tionde patient av en fruktad komplikation – så kallat anastomosläckage. Det innebär att tarminnehåll läcker ut i bukhålan, vilket i värsta fall kan leda till döden. Misstanke har funnits att smärtbehandling med antiinflammatoriska läkemedel såsom ibuprofen som finns i bland annat Ipren ökar risken för sådant läckage. Många kliniker har därför istället övergått till att ge morfin för att dämpa smärtan efter operationen, vilket medför risk för biverkningar såsom förstoppning och beroende.

Ingen ökad risk

I studien fann forskarna att anastomosläckage inträffade hos 11 % av de som fått denna typ av antiinflammatoriska smärtläkemedel, jämfört med 14 % av de som inte fått dem. Det gick därmed inte att se något stöd för att denna typ av enkla läkemedel skulle öka risken.


Daniel Kverneng Hultberg. Foto: Lars Ekström

– Det här är goda nyheter, eftersom det skulle innebära att man inte behöver vara rädd för att ge vanliga receptfria smärtmediciner efter operation och kan därmed förhoppningsvis undvika andra behandlingsalternativ med risk för värre biverkningar, säger Daniel Kverneng Hultberg.

I avhandlingen undersöks även betydelsen av en omdebatterad aspekt vid den kirurgiska behandlingen. Vid varje operation avgör kirurgen om det blodkärl som försörjer tarmen ska delas antingen högt upp på kärlträdet nära den stora kroppspulsådern, aortan, eller något längre ned. En teoretisk fördel med att dela kärlet högt upp är att det skulle kunna avlägsna spridda cancerceller som annars lämnas orörda, och därmed minska risken för canceråterfall. Men eftersom delningen sker i närheten av viktiga nervfibrer skulle det kunna leda till besvär såsom ofrivilligt läckage av avföring och urin – något som blir allt viktigare eftersom fler överlever sin cancer.

I sin avhandling visar Daniel Kverneng Hultberg att risken för återfall eller död i sin cancer inte påverkades av hur högt upp på kärlträdet delningen skedde. Inte heller risken för funktionella bortfall var påtagligt förändrad efter hög delning jämfört med låg.

– Det innebär att kirurgen får större frihet att låta andra faktorer ligga till grund för vid vilken höjd kärlet delas, exempelvis de anatomiska förutsättningarna hos den enskilda patienten, säger Daniel Kverneng Hultberg, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Sexliv påverkas

Slutligen studerades hur ett anastomosläckage påverkar den kroppsliga funktionen, något som är sparsamt undersökt tidigare – särskilt gällande kvinnors sexuella funktion. Forskarna undersökte förekomsten av symtom två år efter operationen. Man såg att patienter som hade haft ett anastomosläckage hade ökad risk för minskad sexuell aktivitet samt ökad användning av skyddsprodukter mot avföringsinkontinens. Risken för de flesta av de undersökta symtomen var dock inte ökad efter anastomosläckage, vilket var överraskande.

Avhandlingen omfattar fyra bakåtblickande observationsstudier, innehållande från 805 till 8287 patienter som opererats i Sverige. Ett nationellt kvalitetsregister har använts för att hitta och samla information kring patienterna, kompletterat med uppgifter från patientjournaler. Därtill har en enkät postats hem till en del av patienterna för att avgöra graden av kroppslig funktion efter operationen. Ett flertal olika statistiska metoder har använts för öka resultatens tillförlitlighet.

Daniel Kverneng Hultberg är uppvuxen i Vasastan i Stockholm. Han är utbildad läkare i Umeå och gör nu specialisttjänstgöring inom ögonsjukdomar på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm.


Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Daniel Kverneng Hultberg
E-post: [email protected]

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis
– hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

5 mars 2020, 12:00 – 12:45
NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.
Neurolog Albert Hietala kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Lungläkaren Stephanie Mindus kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar. Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

Mer info och anmälan

 

5 skäl att vara optimistisk på Världscancerdagen

​Cancer är ett av EU’s fem stora missionsdrivna forskningsområden. Europas största samarbetsorganisation för innovation inom vård och hälsa, EIT Health, bidrar till kampen mot cancer genom en bred portfölj av innovationer, utvecklade av Europas ledande FoU-aktörer. På Världscancerdagen 4 februari, berättar vi om fem av projekten, och varför de kan leda till bättre förebyggande, bättre diagnostik och bättre vård.

Var nionde sekund diagnosticeras ett nytt cancerfall i EU[1] . Cancer är den andra dödsorsaken efter hjärt-kärl-sjukdomar1. . Dock skulle cirka 40% av alla cancerfall kunna förebyggas, enligt EU-kommissionens studier1 .

Genom att finansiera och stödja gränsöverskridande europeiska innovationssamarbeten mellan många av de ledande organisationerna inom sjukvård, industri och akademi, bidrar EIT Health till bättre förebyggande, bättre vård, bättre diagnostik och bättre stöd inom flera typer av cancervård. Från blodbaserade test som förutsäger risken för prostatacancer till potentiella nya behandlingar som målinriktas på ett cancerspecifikt protein, och därmed undviker skador på frisk vävnad.

– Innovation är nyckeln till att utveckla nya lösningar och verktyg i kampen mot cancer. Genom att samarbeta internationellt och i breda samarbeten mellan sjukvård, företag, forskning och utbildning, bidrar vi till kampen mot cancer i form av bättre diagnostik, behandling och stöd, säger Erik Forsberg, VD för EIT Health Scandinavia.

Idag på Världscancerdagen vill vi berätta om fem skäl att vara optimistisk inför framtiden:

1. Artificiell intelligens skapar helt nya diagnosmöjligheter

​Det har skett stora framsteg inom tillämpningen av AI för diagnos och stadieindelning av cancersjukdomar, vilket har potential att förbättra såväl upptäckt som behandling av sjukdomen. EIT Health-projektet OncoWatch, ett AI-system, motsvarar medicinska experter när det gäller att ställa diagnosen prostatacancer. I en studie som publicerats i The Lancet Oncology var systemet jämförbart med internationella, ledande uropatologer när det gällde att fastställa Gleasonsumman, den främsta prognosfaktorn för prostatacancer.[2]

OncoWatch har därmed potential att avlasta uropatologer avsevärt så att de kan fokusera på de svåraste fallen, och kan samtidigt fungera som en skyddsmekanism för att förbättra diagnosernas standardisering. Systemet kan dessutom påskynda diagnosticeringen av prostatacancer och sänka kostnaderna inom sjukvården.

Den första CE-märkta OncoWatch-produkten förväntas lanseras i Europa i slutet av året.

Skandinaviska Partners i projektet: Region Stockholm, Uppsala universitet, Karolinska institutet, ThermoFischer Scientific Phadia), OncoAlgorithm, Capio S:t Görans sjukhus,

2. En lovande ny cancerbehandling för flera olika cancertyper börjar testas på patienter

Proteinet Myc finns i de flesta mänskliga cancertyper, och spelar en betydande roll för tumörers tillväxt. Proteinet är svårt att attackera med läkemedel på grund av placeringen i cellkärnan och dess roll i friska cellers celldelning.

Det EIT Health-stöttade start-up-företaget Peptomyc bedriver globalt erkänd forskning kring en ny, innovativ behandling med potential att förbättra behandlingen för cancerpatienter med många olika typer av cancer. Deras forskning bygger på behandling med hjälp av peptider, en annan grundläggande byggsten i celler, för en behandling som kan bekämpa Myc-proteinerna. Forskningen  visar att det inte bara var möjligt att hämma cancern, utan att behandlingen dessutom bekämpar cancern utan att skada frisk vävnad.[3]

Peptomyc färdigställer just nu den industriella tillverkningen av sitt läkemedel och planerar att inleda kliniska studier på patienter under 2020. Deras forskning har även banat väg för många fler forskargrupper runt om i världen som utvecklar egna Myc-hämmare.[4]

3. Ett nytt blodtest förbättrar upptäckten av prostatacancer för tidigare diagnos[5]

Det EIT Health-stöttade projektet Stockholm3 är ett blodtest som ökar chansen att upptäcka aggressiva prostatacancertumörer med 20%, och minskar antalet onödiga biopsier med 50% jämfört med etablerad klinisk praxis. Stockholm3 identifierar också män med aggressiv prostatacancer men med låga PSA-värden, vilket är avgörande för tidig diagnos.

Stockholm3-testet kombinerar analys av fem olika proteinmarkörer och över 100 genetiska markörer med kliniska data för att ge en korrekt bedömning av risken för aggressiv prostatacancer och en indikation om huruvida biopsi krävs eller inte. Testet tillämpas för närvarande på kliniker i Sverige, Norge, Finland och Danmark och kommer även att lanseras i övriga Europa och resten av världen.

Stockholm3 skulle potentiellt kunna ersätta eller komplettera det nuvarande PSA-testet, som kan vara oberäkneligt, vilket kan innebära att aggressiva former av prostatacancer förblir oupptäckta och att möjligheten för effektiv tidig behandling uteblir.[6],[7]

Genom att lansera Stockholm3 på fler marknader skapas möjlighet att minska antalet män som genomgår biopsi och behandling i onödan samt att identifiera aggressiva cancerformer tidigare för att öka antalet överlevande och minska sjukvårdens kostnader.[8]

Skandinaviska Partners i projektet: Karolinska Institutet, ThermoFischer Scientific Phadia AB, Region Stockholm, Janssen-Cilag

4. Vi använder hälsodata för att lära oss mer om patienternas svar på immunterapi

Immunterapi är en revolutionerande cancerbehandling som hjälper immunförsvaret att bekämpa cancern. Men forskarna vet fortfarande inte varför vissa patienter svarar på behandlingen och andra inte.

I4PCM är ett EIT Health-finansierat projekt där flera europeiska sjukvårdsavdelningar för cancerbehandling samarbetar för att förbättra metoderna att dela hälsodata, vilket i sin tur förbättrar den en personanpassad cancerbehandling. Projektet har lanserat en central databas eller ett ”virtuellt europeiskt cancerinstitut” med samlad information från vårdavdelningarna om klinisk forskning och patientsvar på de nya immunterapierna.

Genom att gemensamt samla information från deras kliniska och genomiska databaser samt databaser för miljö, bildmaterial och immunbiologi kommer datadelningen att bidra till att förändra läkarnas och forskarnas förhållningssätt kring cancerforskning och skapa djupare förståelse för svaren på immunterapi som ingen enskild avdelning kan uppnå på egen hand. 

Skandinaviska Partners i projektet: Karolinska Institutet, AstraZeneca​

5. Nya, icke-invasiva tester utvecklas för tidig behandling för en av de vanligaste cancertyperna

Kolorektal cancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) är den tredje vanligaste cancerformen hos män och den näst vanligaste hos kvinnor, med 450 000 nya patienter varje år i Europa.[9] Även efter framgångsrik tumörbehandling utvecklar 50 procent av patienterna levermetastaser, ett allvarligt och ofta dödligt tillstånd.[10]

COLO-MET utvecklar just nu ett icke-invasivt och kostnadseffektivt urintest, som, i kombination med blodtestet, specifikt kan upptäcka levermetastaser, vilket möjliggör tidig intervention av kolorektal cancer och tidigare behandling.

Skandinavisk Partner i projektet: ThermoFischer Scientific Phadia AB

Noter:

[1] European Commission. (2020). Conference – Europe’s Beating Cancer Plan: Let’s strive for more. [online] Tillgängligt på: https://ec.europa.eu/health/non_communicable_disea… [Accessed Jan. 2020)

[2] The Lancet Oncology. Artificial intelligence for diagnosis and grading of prostate cancer in biopsies: a population-based, diagnostic study, januari 2020.

[3] Soucek et al. Modelling Myc inhibition as a cancer therapy. Nature 2008; 455, 679-683.

[4] Whitfield, Beaulieu and Soucek. Strategies to Inhibit Myc and Their Clinical Applicability. Frontiers in Cell and Developmental Biology. 2017.

[5]Bergman M, et al. Män som vill testa sig för prostatacancer – en strukturerad modell Läkartidningen;115: FCDT, oktober 2018

[6] Prostate Cancer UK. (2014). PSA test. [online] Tillgängligt på: https://prostatecanceruk.org/prostate-information/prostate-tests/psa-test [Dec. 2019]

[7]NHS. Prostate cancer – PSA testing. [online] Tillgängligt på: https://www.nhs.uk/conditions/prostate-cancer/psa-testing/ [Dec. 2019]

(8) Bergman M, et al. Män som vill testa sig för prostatacancer – en strukturerad modell Läkartidningen;115: FCDT, oktober 2018

[9]Chow FC, Chok KS. Colorectal liver metastases: An update on multidisciplinary approach. World J Hepatol. 2019;11(2):150–172. doi:10.4254/wjh.v11.i2.150

[10] World Health Organisation. (2012) Colorectal cancer. [online] Tillgängligt på: http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommun… [Jan. 2020]

Om EIT Health:

EIT Health är en Knowledge and Innovation Community, etablerad av EU-organisationen EIT (European Institute of Innovation & Technology). EIT Health är ett samarbete mellan mer än 140 Partnerorganisationer inom industri, hälso- och sjukvård, forskningsinstitutioner, universitet och offentlig sektor. EIT Health är Europas största samarbetsorganisation inom life science-innovation och hälsa, och är verksamt inom tre områden: entreprenörskap, utbildning och flervetenskaplig hälsoinnovation. Som en unik organisation, initierar EIT Health innovationsprogram och utlysningar, och utvecklar, finansierar och bedriver även en bred portfölj av projekt inom innovativ R&D, utbildningar, inkubatorverksamhet och stödprogram för start-ups. EIT Health har Partners och program i 17 länder, organiserade I sju regionala noder: Skandinavien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien-Irland, Belgien-Nederländerna, InnoStars (ett flertal länder i östra och södra Europa).

EIT Health Scandinavia täcker tre länder: Sverige, Danmark och Estland. Vårt huvudkontor finns I Stockholm, och vi finns även I Tartu, Uppsala, Lund och i Köpenhamn. Våra Partners är flera av de ledande skandinaviska universiteten och företagen, de största regionerna och landstingen.

Related links

Arja Leppänen Årets Cancernätverkare

Hon är cancerpatienten som såg orättvisorna när hon med sin bröstcancer, en högprioriterad diagnos, fick den allra bästa vården medan brodern med en allvarlig hjärntumör, som senare tog hans liv, saknade så mycket. Trots att de låg på samma klinik. Där och då växte Arja Leppänens engagemang för en jämlik cancervård. Nu tilldelas hon utmärkelsen Årets Cancernätverkare 2020.

– Jag är hedrad, det finns så otroligt många duktiga och kompetenta patientföreträdare och vårdpersonal, säger Arja Leppänen. Jag har lagt ner mycket tid och hela mitt hjärta för att vi ska få en jämlik cancervård.

Arja Leppänen, 62 år och från Eskilstuna, är ingenjör och har jobbat på oljeplattformar, varit flygvärdinna och arbetade med OS i Lillehammer. Efter cancersjukdomen engagerade hon sig i patientföreningar och var bland annat med och startade Nätverket mot cancer och flera patientorganisationer inom olika diagnoser. 2012 började hon på Regionalt Cancercentrum, RCC, Stockholm Gotland och är idag processledare inom jämlik vård.

Varför är cancervården fortfarande inte jämlik?

-Ja, hur svårt kan det vara? Det som är mest tydligt och också det värsta, är omotiverade skillnader. Till exempel en man som insjuknar i lungcancer och bor i norra Stockholm lever 8 år längre efter cancerdiagnos än en man med exakt samma diagnos och ålder och som bor i södra förorterna, säger Arja Leppänen.

Så vad måste göras?

-Det finns förstås socioekonomiska förklaringar och där kan det vara en så enkel sak som att man inte har en dator hemma och kan ta reda på mer om sin sjukdom, men samtidigt ska inte vården göra skillnad på personer. Men när vi diskuterar detta med vårdpersonal hamnar de ofta i försvarsposition och tar det som kritik istället för att ta lärdom av det. Ojämlikheten har också med regionerna att göra, vi borde få en nationell styrning av vården. I dag är det budget och ekonomi som styr för mycket och de regionala skillnaderna gör att vi inte uppnår en jämlik vård.

Arja Leppänen arbetar även med att införa hälsoinformatörer i Region Sörmland, ett framgångsrikt projekt som hon varit med och startade i Stockholm (Botkyrkaprojektet) där mångkulturella invånare utbildas och i sitt närmiljö informerar boende om olika hälsofrågor.

Motiveringen till Årets Cancernätverkare 2020 som delas ut på Världscancerdagen 4 februari 

Arja Leppänen har under många år stöttat cancerpatientföreningar och var med vid bildandet av Nätverket mot cancer 2009, har brunnit för att bilda och stötta patientföreningar med råd och stöd, har arbetat på och med RCC:s olika processer och varit processledare för patientsamverkan och jämlik vård på RCC Stockholm Gotland. Arja var initiativtagare till Botkyrkaprojektet där hälsoinformatörer utbildades och anställdes för att utbilda civilsamhället i hälsosamma levnadsvanor, prevention och screening. Arja är det man kan kalla spets och expertpatientföreträdare. Hon har ställt upp för patienter i olika sorters patientföreningar, intresseorganisationer och kommuner och har drivit cancerfrågorma framåt på ett fint och mjukt sätt.

Invigning av Lunds universitets cancercentrum LUCC

Omkring 25 procent av forskningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, relaterar till cancer. Två av de senaste tre årens mottagare av utmärkelsen ”Årets cancerforskare” från Cancerfonden kommer från Lunds universitet, som också är det universitet som fått störst del av de senaste årens utökade satsningar från Cancerfonden.

Kristian Pietras professor i molekylär medicin och koordinator för Lunds universitets cancercentrum. Foto: Kennet Ruona

Kristian Pietras professor i molekylär medicin och koordinator för Lunds universitets cancercentrum. Foto: Kennet Ruona

Lunds universitets cancercentrum invigs officiellt den 4 februari på Världscancerdagen med bland annat populärvetenskapliga föreläsningar för allmänheten och patienter.  Centret har bildats för att samordna olika initiativ som berör cancerforskning och vara kontaktpunkt för både interna och externa aktörer som önskar samverka med forskare.

  • Länk till programmet – en hel kväll om cancer och forskning. Välkommen till Världscancerdagen i Malmö idag 4 februari.

– Vi vill främja forskning i toppklass – inte genom att styra projekt utan att istället skapa förutsättningar och att jobba proaktivt. LUCC är spindel i nätet och ger stöd i strategiska beslut vid universitetet som rör cancerområdet. Vi har höga ambitioner och så ska det vara, säger cancerforskaren Kristian Pietras, professor i molekylär medicin och koordinator för LUCC.

Satsningen går hand i hand med det Comprehensive Cancer Centre (CCC) som Region Skåne arbetar för att ackreditera sig som.

– Både LUCC och CCC visar på en väldigt positiv utveckling för cancerområdet och innebär en unik möjlighet att organisera cancervården och att samordna forskning och undervisning i Skåne, avslutar Kristian Pietras.

12 strategiska fokusområden för Lunds universitets cancercenter (LUCC)

  1. Bröst
  2. Blod, lymfom & myelom
  3. Barncancer
  4. Njure, blåsa, urinvägar & prostata
  5. Hjärna, ryggmärg & hypofys
  6. Hud
  7. Lunga, huvud & nacke
  8. Gastrointestinal
  9. Omics, bioinformatik & diagnostik
  10. Bildåtergivning & nukleär medicin/radiologi
  11. Immunologi, tumörmikromiljö & metastaser
  12. Kliniska prövningar & läkemedelsutveckling

Länk till LUCC:s webbplats

Sjöbergpriset för avgörande upptäckter om cellers tillväxt

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sjöbergpriset 2020 på en miljon US dollar till Michael Hall och David Sabatini. De två forskarna har radikalt förändrat synen på cellers tillväxt, en viktig faktor vid uppkomsten av cancer. De har därmed lagt grunden till utvecklingen av nya former av cancerbehandling.

När celler delar sig och växer okontrollerat resulterar det i cancer. Med hjälp av ett gift som ursprungligen kommer från Påskön, rapamycin, har Michael N. Hall, Biozentrum, Universität Basel i Schweiz och David M. Sabatini, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA, svarat på viktiga biologiska frågor. Det gäller både cellernas ämnesomsättning och tillväxt.

Michael N. Hall. Foto: University of Basel.

Michael Hall använde sig av rapamycin vid studier av grundläggande funktioner hos jästceller. Han upptäckte då två viktiga proteiner, TOR 1 och TOR 2. Tidigare trodde man att cellernas tillväxt skedde mer slumpmässigt. Nu kunde forskarna visa att dessa två proteiner kontrollerar hur cellerna växer genom att styra användningen av tillgängliga näringsämnen. TOR fungerar helt enkelt som en slags projektledare i cellen som bestämmer vad näringen ska användas till.

David Sabatini upptäckte i stället motsvarande protein i däggdjur, det som kom att kallas mTOR. Han har även i detalj beskrivit hur mTOR känner av tillgången på näringsämnen och styr deras utnyttjande för livsnödvändiga processer i den mänskliga cellen. Vid flera former av cancer visar det sig att mTOR blir överaktivt och stimulerar cancercellernas tillväxt.

Hundratals studier pågår

Just nu pågår hundratals studier runt om i världen med målet att omvandla upptäckten och kartläggningen av mTOR:s funktion till nya behandlingsmetoder, däribland i Sverige.

David M. Sabatini. Foto: Whitehead Institute.

– Behandlingen med så kallade mTOR-hämmare är visserligen förenad med avsevärda biverkningar, men de ingår redan i behandlingsarsenalen vid allvarlig njurcancer. Det finns en stor utvecklingspotential inom fältet, och det finns gott hopp om att nya generationer av hämmare och nya kombinationer kommer att vara både effektiva och ge mindre biverkningar, säger priskommitténs ordförande Bengt Westermark.

Både för Michael Hall och David Sabatini kom det som en överraskning att få reda på att de tilldelats Sjöbergpriset 2020 för sina insatser, och de ser att prispengarna har potential att komma till stor nytta i deras respektive forskning framöver:

– Jag är verkligen både överraskad, hedrad och rörd. Och jag är särskilt glad över att få dela det här priset med Michael Hall med tanke på vår långa gemensamma bakgrund med forskning om mTOR. Något som verkligen har kännetecknat vårt laboratorium historiskt är viljan att ge sig i kast med nya områden och nu kan jag säga: ”Gör det!”. Prispengarna kommer att göra det möjligt för oss att vara äventyrliga, säger David Sabatini.

FAKTA Sjöbergpriset

Det här är fjärde gången som Sjöbergpriset delas ut. Kungl. Vetenskapsakademien utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong.

Motivering och pristagare

2020 års Sjöbergpris utdelas ”för upptäckten av mTOR och dess roll i kontrollen av cellers ämnesomsättning och tillväxt”. Prissumman på en miljon US dollar delas lika mellan pristagarna. En större del av summan, 900 000 US dollar, ska gå till framtida forskning.

Michael N. Hall är professor i biokemi vid Biozentrum, Universität Basel, Schweiz. Han är född 1953 i San Juan, Puerto Rico och erhöll 1981 en fil.dr vid Harvard University, Cambridge, USA.

Läs mer på Biozentrums webbplats

David M. Sabatini är professor i biologi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och medlem av Whitehead Institute, Cambridge, Massachusetts, USA. Han är född 1968 i New York och blev leg. läk. och fil.dr 1997 vid Johns Hopkins School of Medicine, Baltimore, Maryland, USA.

Läs mer på MIT:s webbplats

 

Nyckelpersoner i cancervården utsedda till Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska

Årets processledare i cancervården

Cancervårdens processledare och kontaktsjuksköterskor förverkligar nationella cancerstrategins intentioner i vårdens vardag. Regionala cancercentrum i samverkan har idag uppmärksammat dessa viktiga yrkesgrupper och överlämnat utmärkelserna Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska till sex medarbetare inom respektive kategori.

Processledarna i cancervården är den viktigaste länken mellan såväl nationell som regional kunskapsbildning och den kliniska verksamheten. De har en avgörande roll i arbetet med att omsätta gemensamma kunskapsstöd till praktisk cancervård.

Kontaktsjuksköterskor möter patienter med komplexa behov. De skapar tillgänglighet, kontinuitet och trygghet och stärker patientens och de närståendes möjlighet att vara delaktig i patientens vård.

Nyinstiftade utmärkelser
För att uppmärksamma och tacka dessa nyckelpersoner för deras förtjänstfulla insatser har RCC i samverkan i år instiftat utmärkelserna Årets kontaktsjuksköterska och Årets processledare.

Utmärkelserna överlämnades idag av H.K.H. Kronprinsessan Victoria, under RCCs och Socialdepartementets jubileumsdag för den nationella cancerstrategin i Aula Medica på Karolinska Institutet. Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska gick till en medarbetare i vardera sjukvårdsregion, som på ett särskilt förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesroll.

Årets processledare 2020 (från vänster på bilden ovan)
Johan Styrke, Norra sjukvårdsregionen
Britt-Marie Karlson, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Annika Sjövall, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Pernilla Dahm-Kähler, Västra sjukvårdsregionen
Marianne Maroti, Sydöstra sjukvårdsregionen (frånvarande, priset hämtades av Srinivas Uppgunduri)
Maria Planck och Jaroslaw Kosieradzki, Södra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets processledare 2020 är alla förebilder, pådrivare och ambassadörer för RCCs verksamhet. De har alla varit processledare under flera år, några ända sedan starten av RCC. Deras processledarskap utmärks av entusiasm, stort engagemang och en drivkraft att bidra till en bättre och mer jämlik vård.

Med patientens bästa för ögonen medverkar de framgångsrikt till genomförandet av cancerstrategins intentioner genom arbetet med nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp, uppföljning via kvalitetsregister och dialog med verksamheterna. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla processerna inom sina sjukvårdsregioner.


Årets kontaktsjuksköterska 2020 (fr vänster på bilden)
Elisabeth Einarsson Åberg, Södra sjukvårdsregionen
Anna-Karin Garp, Sydöstra sjukvårdsregionen
Eva Rosén, Västra sjukvårdsregionen
Hanna Rafstedt, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Anna Watz, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Frida Idenfors, Norra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets kontaktsjuksköterska 2020 möter patienter och närstående med engagemang, kunnighet, lyhördhet och respekt. De står alla för kontinuitet och skapar trygghet för både patienter och närstående, stärker deras ställning i vården och har förmågan att se allas individuella behov.

De ser till att patienterna får individuella skriftliga vårdplaner och att patienter och närstående är välinformerade. Genom sitt arbete bidrar de till att skapa smidiga och rationella patientflöden. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla kontaktsjuksköterskerollen på sin klinik.

RCCs hedersutmärkelse 2020 (till höger på bilden)
Gunilla Gunnarsson, tidigare nationell cancersamordnare vid SKR och RCC i samvekans ordförande, tilldelades RCCs första hedersutmärkelse. Den kan delas ut till personer som på ett särskilt förtjänstfullt sätt arbetat hängivet och uthålligt med att utveckla cancervården i cancerstrategins anda, och därigenom åstadkommit avgörande förbättringar som gjort tydliga skillnader för patienter med cancer.

Patientens tumör som cancervaccin

Patientens tumör som cancervaccin – mål för banbrytande patientstudier på Akademiska

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Onkologikliniken på Akademiska sjukhuset bedriver sedan många år translationell forskning inom området immunonkologi i syfte att utveckla läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Detta uppmärksammas med anledning av världscancerdagen 4 februari.

– Genom ett nära samarbete med Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet har framgångsrik laboratorieforskning banat väg för tidiga kliniska behandlingsstudier på Akademiska. För 15 år sedan började vi som tredje center i världen behandla patienter med spritt malignt melanom med autologa T-celler och sedan några år tillbaka bedriver vi studier med immunstimulerande genterapi, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

I dessa senare studier erhåller patienter med avancerad cancer upprepade ultraljudsvägledda injektioner i metastaserna (oftast i levern) med ett så kallat adenovirus som fungerar som bärare för immunstimulerande gener.

– Det virus vi använder delar sig endast i cancerceller som därigenom sprängs sönder. Vårt mål är att omvandla patientens cancer till ett vaccin och få ett kraftfullt immunsvar som slår ut cancerceller i hela kroppen, förklarar Gustav Ullenhag.

Forskarna undersöker även om behandlingen bör kombineras med annan immunterapi, såsom immunkontrollpunktshämmare/checkpointhämmare (som binder till och blockerar hämmande proteiner på T-cellerna), olika cytostatika och/eller strålbehandling. De kliniska studierna bedrivs i nära samarbete med radiologer som ansvarar för injektionerna och därmed har en central roll.

Akademiska sjukhuset ligger också i framkant beträffande studier med CAR T-celler vid blodcancer, med professor Gunilla Enblad som huvudprövare. Härom året var sjukhuset först i Europa om att erbjuda behandlingen mot lymfom och leukemier. För såväl CAR T-cellsstudierna som studierna med immunstimulerande genterapi är Angelica Loskog, adjungerad professor vid Uppsala universitet, den prekliniska huvudforskaren.

Onkologkliniken på Akademiska medverkar även i så kallade ”första i människa”-studier där cancerpatienter, som erhållit all etablerad behandling utan tillräcklig effekt, behandlas med olika antikroppar direkt i blodet.

– I alla våra immunterapistudier mäts patienternas immunsvar på olika sätt, framförallt i blodet men ibland också i tumören. Därigenom får vi så stor kunskap som möjligt och kan optimera utvecklingen av de experimentella behandlingarna. Med vår nya prövningsenhet (EDU) som öppnas i vår, förbättras möjligheterna att genomföra behandlingsstudier, inte minst vid immunterapi, avrundar Gustav Ullenhag och fortsätter:

För intervjuförfrågningar, kontakta:
Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 28 51,
e-post: [email protected]


Information till patienter och anhöriga om pågående forskningsstudier:
https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/forskning/cancerstudier-i-sverige/

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

Produkten som är utvecklad i samarbete mellan Orion och Bayer är rekommenderad för behandling av män med med icke-metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att metastasera.

Bayer is responsible for global commercialization of darolutamide, with a co-promotion of Bayer and Orion in certain European markets, e.g. in France, Germany, Italy, Spain, the UK, Scandinavia and Finland.

The CHMP recommendation is based on the results of the Phase III ARAMIS trial evaluating darolutamide plus androgen deprivation therapy (ADT) compared to placebo plus ADT, which demonstrated a highly significant improvement in the primary efficacy endpoint of metastasis-free survival (MFS) of darolutamide plus ADT, with a median 40.4 months, versus 18.4 months for placebo plus ADT (p<0.0001), and a favorable safety profile.

“For patients with nmCRPC who typically have asymptomatic disease, it is critical that they have treatment options that delay metastases, and that also can limit the burdensome side effects of therapy”, said Dr. Scott Z. Fields, Senior Vice President and Head of Oncology Development at Bayer. “This positive CHMP opinion for darolutamide marks a significant step forward in delivering a potential new therapeutic option that has the potential to both extend MFS in nmCRPC and limit the impact of side effects, meeting an unmet medical need.”

“The positive CHMP opinion takes us one step closer to bringing this new therapeutic option to men with nmCRPC in the EU and demonstrates our ongoing commitment to delivering innovative medicines. We are looking forward to the co-promotion with Bayer to support patients with prostate cancer and their healthcare professionals”, said Satu Ahomäki, Senior Vice President, Commercial Operations of Orion Corporation.

Prostate cancer that is confined to the prostate region and is treated with ADT but keeps progressing, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body, is known as nmCRPC. In Europe over 67,000 men are estimated to have a CRPC diagnosis, based on 2018 prostate cancer incidence numbers. About one-third of men with nmCRPC go on to develop metastases within two years.

In the ARAMIS trial, overall survival (OS) and time to pain progression were additional secondary efficacy endpoints. At the time of final MFS analysis, a positive trend in OS was observed; OS data were not yet mature. The MFS result was additionally supported by a delay in time to pain progression as compared to placebo plus ADT. All other secondary endpoints, time to cytotoxic chemotherapy, and time to a symptomatic skeletal event (SSE), also demonstrated a benefit in favor of darolutamide at the time of final MFS analysis.

The most frequent adverse reactions in the darolutamide plus ADT arm, that occurred with an absolute increase in frequency of ≥2% compared to placebo plus ADT, were fatigue/asthenic conditions (16% vs. 11%), pain in extremity (6% vs. 3%), and rash (3% vs. 1%). Discontinuation due to adverse events occurred in 9% of patients in both arms of the study.

About the ARAMIS trial
The ARAMIS trial is a randomized, Phase III, multi-center, double-blind, placebo-controlled trial evaluating the safety and efficacy of oral darolutamide in patients with nmCRPC who are currently being treated with ADT and are at high risk for developing metastatic disease. In the clinical study, 1,509 patients were randomized in a 2:1 ratio to receive 600 mg of darolutamide orally twice daily or placebo along with ADT. Patients with a history of seizure were allowed in the study.

About darolutamide
Darolutamide is an androgen receptor inhibitor (ARi) with a distinct chemical structure that binds to the receptor with high affinity and exhibits strong antagonistic activity, thereby inhibiting the receptor function and the growth of prostate cancer cells. Darolutamide is also being investigated in a Phase III study in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (ARASENS trial). Information about these trials can be found at www.clinicaltrials.gov.

The product has been approved in the U.S., Brazil and Japan under the brand name Nubeqa®. It has not been approved by the European Medicines Agency.

About castration-resistant prostate cancer (CRPC)
Prostate cancer is the second most commonly diagnosed malignancy in men worldwide. In 2018, an estimated 1.2 million men were diagnosed with prostate cancer, and about 358,000 died from the disease worldwide. Prostate cancer is the fifth leading cause of death from cancer in men. Prostate cancer results from the abnormal proliferation of cells within the prostate gland, which is part of a man’s reproductive system. It mainly affects men over the age of 50, and the risk increases with age.

Treatment options range from surgery to radiation treatment to therapy using hormone-receptor antagonists, i.e., substances that stop the formation of testosterone or prevent its effect at the target location. However, in nearly all cases, the cancer eventually becomes resistant to conventional hormone therapy.

CRPC is an advanced form of the disease where the cancer keeps progressing despite ADT treatment, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body. In men with progressive nmCRPC, a rapid prostate specific antigen (PSA) doubling time has been consistently associated with reduced time to first metastasis and death.

Contact persons:

Christer Nordstedt, PhD, MD, Senior Vice President, Research and Development, Orion Corporation
Tel. +358 10 426 2099
[email protected]

Contact person for investors:
Tuukka Hirvonen, Investor Relations, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 2721
[email protected]

Contact person for media:
Terhi Ormio, Vice President, Communications, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 4646
[email protected]

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Bröstcancerpatienter förlorare när patientlagen inte efterlevs

Patientlagen stärker inte patientens ställning i vården. Fyra av tio bröstcancerpatienter som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever att de inte fått vara det. Det visar en rapport från Bröstcancerförbundet. Nu lanserar organisationen en informationskampanj för att höja bröstcancerdrabbades kunskap om hur de kan dra nytta av sina patienträttigheter.

Patientlagen trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

– Vi vet att en välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Med det här initiativet vill ge våra medlemmar kunskap och praktiska råd för att kunna vara delaktiga i sin vård, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet.

Kvinnor vill vara delaktiga men ges inte möjlighet

Enligt Bröstcancerförbundets rapport ”Patienträtt – en rapport om delaktighet och inflytande i bröstcancervården” upplever fyra av tio bröstcancerpatienter att de inte fått vara delaktiga i sin vård.

Undersökningen visar också att endast två av tio kvinnor har blivit informerade om möjligheten till en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, trots att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till en sådan, enligt patientlagen.

– För en kvinna med spridd bröstcancer som aldrig hört talas om rätten till en ny medicinsk bedömning kan bristen på information vara avgörande för livskvalitén, där en ny medicinsk bedömning hade kunnat innebära möjligheten att uppleva sitt barns student eller att hinna träffa sitt första barnbarn, säger Susanne Dieroff Hay.

Tre av tio kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering

Enligt det nationella vårdprogrammet ska rehabilitering erbjudas till de som har diagnosticerats med bröstcancer. Men enligt undersökningen har tre av tio kvinnor inte blivit erbjudna rehabilitering trots att de skulle vilja ha det. Av de kvinnor som fick sin diagnos mellan 2017–2019 är andelen ännu högre – hela 43 procent uppger att de inte har blivit erbjudna rehabilitering.

Anna Tell Thurén

Anna Tell Thurén delar sin berättelse i Bröstcancerförbundets informationskampanj om patienträttigheter.

– Att drabbas av cancer är ett trauma. För att kunna återgå till livet och åter få en framtidstro, behövs all hjälp man kan få. För mig har rehabilitering varit otroligt viktig. Jag är övertygad om att bättre information om möjlighet till rehabilitering skulle hjälpa fler att återgå till livet, även om det kanske inte kan se likadant ut som innan sjukdomen, säger Anna Tell Thurén som drabbades av bröstcancer 2016.

Bröstcancerförbundet kräver åtgärder

Redan 2017 fastslog Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i rapporten “Lag utan genomslag” att patientens faktiska ställning var oförändrad eller till och med försvagad sedan patientlagen infördes. Rapporten från Bröstcancerförbundet visar att bröstcancerpatienter fortfarande inte får den information de behöver angående sin behandling, prognos eller rätten till en ny medicinsk bedömning.

– Vi vill att alla som får en bröstcancerdiagnos erbjuds möjlighet till en ny medicinsk bedömning och en behandlings- och rehabiliteringsplan som varje patient själv varit delaktig i att utforma. Det är dags att vården börjar ta patientlagen på allvar, säger Susanne Dieroff Hay.

Kampanj om patienternas rättigheter

Som ett led i främjandet för bröstcancerdrabbades intressen vad gäller behandling, vård och rehabilitering har Bröstcancerförbundet tagit fram en informationskampanj om patientens rättigheter – med fokus på bröstcancer. Här beskrivs bland annat rätten till en ny medicinsk bedömning, medbestämmande och rehabilitering, och vilket stöd som finns om rättigheterna inte tillgodoses. Den som vill kan läsa mer om sina rättigheter på Bröstcancerförbundets hemsida: www.bröstcancerforbundet.se

Rapportens siffror i urval

  • 37 procent av de som vill vara delaktiga i valet av behandling upplever inte att de har fått vara det
  • 79 procent har inte fått information om att det finns en möjlighet till en ny medicinsk bedömning
  • 30 procent kvinnor har inte blivit erbjudna rehabilitering, trots att de skulle vilja ha det

​Klicka här för att ta del av hela rapporten.

Om rapporten

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Bröstcancerförbundet i samarbete med Roche. Undersökningen baseras på 409 webbintervjuer med slumpmässigt utvalda medlemmar i Bröstcancerförbundet under perioden 5–14 mars 2019. Deltagandefrekvensen var 53 procent.

Det här är patientlagen

Patientlagen är ett resultat av patientmaktsutredningen. Den trädde i kraft i januari 2015 och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet, delaktighet och självbestämmande.

Erleada godkänd vid hormonsensitiv PC

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

Ny indikation av Erleada (apalutamid) för behandling av patienter med metastaserad hormonsensitiv prostatacancer godkänd av EU-kommissionen

EU-kommissionen har godkänt utvidgad användning av Erleada® (apalutamid). Indikationen gäller behandling för vuxna män med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) i kombination med androgen deprivationsterapi (ADT). Erleada är sedan tidigare godkänd för icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC). Janssen hoppas nu att produkten snart kommer att finnas tillgänglig med subvention för svenska patienter.

Läs pressmeddelande från Janssen EMEA här.

https://www.businesswire.com/news/home/20200129005336/en/Janssen-Announces-European-Commission-Approval-Expanded-Erleada%C2%AE%E2%96%BC