Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bred genomlysning av urologiområdet grund för långsiktigt utvecklingsarbete

Ett mycket stort antal patienter besöker urologisk sjukvård varje år – både unga och gamla. Tack vare medicinska framgångar har den urologiska vården utvecklats snabbt. Fler patienter kan behandlas och de som behandlas lever längre. Samtidigt finns stora begränsningar i tillgänglighet och kvalitet, visar en ny genomlysning av Regionala cancercentrum.

Under en längre tid har patienter och professionen uttryckt ett behov av att tillgängligheten och kvaliteten behöver stärkas inom den urologiska vården. En viktig pusselbit i arbetet är att kartlägga förutsättningar och nuläget inom området. Med medel från överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2022 har en ny genomlysning finansierats och nyligen publicerats. Det är första gången som en omfattande genomlysning av urologiområdet har genomförts.

– Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och nationellt utvecklingsarbete, säger Ove Andrén, en av arbetsgruppens medlemmar och sjukvårdsregional SVF-samordnare vid Regionala cancercentrum Norr.

Han fortsätter:

– Vårddata, enkäter, intervjuer och workshops, med bland annat patientföreningar och professionen ger en välförsedd bild av nuläget. Sex huvudsakliga områden och tillhörande utmaningar lyfts fram. Det presenteras också exempel på möjliga åtgärder som kan bidra till att förbättra tillgänglighet och kvalitet inom den urologiska sjukvården.

PATIENTER I KLÄM
Genomlysningen visar att 23–56 procent av patienter med benigna tillstånd idag inte får vård inom vårdgarantin och att 58–86 procent av patienter med maligna tillstånd inte får behandling inom tidsgränsen för standardiserade vårdförlopp, SVF. Jämförelser mellan regioner visar även att det finns skillnader i både vilken utsträckning patienter behandlas och vilken typ av behandling som erbjuds.

Flera intervjupersoner menar att tillgängligheten till behandling för benigna tillstånd prioriteras ner i jämförelse med maligna tillstånd. Ofta är maligna tillstånd mer akuta och resurserna är redan mycket begränsade, vilket resulterar i att urologisk sjukvård som inte är cancer inte blir lika prioriterat. Den bristande tillgängligheten ger negativa konsekvenser för patienten som kan uppleva nedsatt livskvalitet, ångest och sjukskrivning. Sjukvården påverkas också negativt av ökad belastning, kostnader och ett ineffektivt omhändertagande, som inte varit nödvändigt om god vård utförts i rätt tid.

Läs hela artikeln

Så anpassar metastaser ämnesomsättning till ny vävnad för att kunna fortsätta växa

Forskare vid Chalmers har i en ny studie granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som via metastaser har spridit sig till nya organ. Den nya kunskapen visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.

”De metastaserande tumörerna har antagits visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer”, skriver här forskaren Fariba Roshanzamir.

Den mest aggressiva typen av bröstcancer är basalliknande trippelnegativ bröstcancer (TNBC) som är associerad med dålig prognos, invasivitet, tidiga återfall och fjärrmetastaser. Eftersom TNBC-tumörer inte uttrycker progesteronreceptor (PR), östrogenreceptor (ER) eller human EGF-receptor-2 (HER2), kommer de inte att svara på hormonbehandling eller läkemedel som riktar sig mot HER21. Därför finns det fortfarande få effektiva terapier för basal TNBC. Den främsta dödsorsaken hos patienter med TNBC är metastas, det vill säga när tumörceller migrerar från den primära tumören in i cirkulationssystemet och invaderar och koloniserar andra organ. TNBC-metastaser antas i nuläget uppvisa liknande funktioner i olika organ som i föräldratumören. Det senaste decenniet har medfört flera framsteg i förståelsen av metaboliska fenotyper av tumörer som skiljer sig från deras intilliggande icke-maligna vävnader. Studier av metastaser är dock ofta begränsade till en jämförelse mellan metastaser och deras primära tumörer. Under den metastatiska processen står cancerceller inför betydande utmaningar i sina nya mikromiljöer, som de måste övervinna för att överleva. Tumörcellers förmåga att övervinna dessa unika barriärer och möta de biosyntetiska och bioenergetiska kraven under den metastatiska kaskaden är avgörande för framgångsrik kolonisering i andra organ, men förståelsen om dessa processer är fortfarande låg.

Här presenterar vi en omfattande undersökning av omfattningen av anpassning av TNBC-celler till deras nya mikromiljö i avlägsna vävnader. Denna studie presenterar nya terapeutiska fönster för att utveckla mer effektiva behandlingar för metastaser.

TNBC-METASTASERANDE TUMÖRER UPPVISAR EGENSKAPER FÖR BÅDE URSPRUNGS- OCH DESTINATIONSVÄVNAD (MELLANTILLSTÅND FÖR METASTASERANDE TUMÖRER)
Vi erhöll RNA-sekvensräkningsdata från GSE110590-datauppsättningen för olika cancertyper och deras associerade metastaser. Prover med basalliknande subtyp av TNBC och deras parade metastaser (TM) i sex olika avlägsna vävnader (hjärna, lunga, lever, lymfkörtel, binjure och hud) valdes ut för denna studie. Vissa av analyserna utfördes för TNBC-metastaser till hjärna, lever och lungor, medan metastaser till hud, binjure och lymfkörtel exkluderades eftersom antalet prover var för lågt för att uppnå tillräcklig statistisk styrka. Genom hela artikeln hänvisar ”bröst-TP” till den basalliknande typen av TNBC. Vi hämtade också transkriptomprofiler från The Cancer Genome Atlas (TCGA) för primära tumörer (TP) och parade intilliggande normalvävnadsprover (NT) motsvarande ursprungs-och destinationsvävnaderna för GSE110590-datauppsättningen (Figur 1A). Friska vävnadsprofiler associerade med de sex undersökta metastastyperna såväl som bröst samlades in från databasen Genotype-Tissue Expression (GTEx). Vår studie involverade därför en jämförelse av metastaserade TNBC-transkriptomer med primära tumörer, parad-normala och friska vävnader motsvarande metastasernas ursprungsvävnad (bröst) och destinationer.

Insamlade RNA-sekveringsdata från dessa tre olika källor normaliserades och kombinerades längs deras gemensamma gener. Därefter utförde vi dimensionsreduktionsanalys för varje metastas och TP:er från ursprungs- och destinationsvävnaderna. Huvudkomponentanalys visade att metastaser bildar ett distinkt kluster mycket närmare TPs i destinationsvävnaderna medan de två primära tumörgrupperna var tydligt separerade (Figur 1B). Således antyder denna analys att uttrycksprofilerna för metastaser representerar ett mellantillstånd mellan TP från ursprungsvävnaden och destinationsvävnaden, med en profil som ligger närmare destinationsvävnadens TP. För att ytterligare undersöka detta fenomen och kvantifiera likheterna tillämpade vi en dekonvolutionsanalyspipeline med hjälp av medianuttrycksnivåer av TP från de metastatiska tumörernas ursprungs- och destinationsvävnad som referenser, för att kvantifiera ”TP_origin: TP_destination”-fraktionen för alla metastatiska prover. Resultatet avslöjade betydande likheter mellan metastaser och primära tumörer på deras destinationsvävnader, även om trenderna för avvikelse från deras ursprungsvävnad varierar mellan olika metastatiska destinationer (Figur 1C).

Läs hela artikeln

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer – Kollagen IV som en tumörmarkör vid bröstcancer

Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt mätas med blodprov.

”Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet”, skriver här Malin Jansson, forskare vid Umeå universitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och den vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor. De flesta kvinnor botas med kirurgi och adjuvant behandling och ofta är prognosen god – tioårsöverlevanden i Sverige är nästan 88 procent. Några kvinnor kommer dock, trots behandling, att utveckla metastaserad sjukdom, och hos en del patienter är sjukdomen metastaserad redan vid diagnos. I dagsläget finns ingen botande behandling för dessa kvinnor vilket innebär att de kommer att avlida i sin sjukdom. 2020 avled 1 330 kvinnor i Sverige i bröstcancer. För att styra val av behandling samt förutspå risk att återfalla i bröstcancer använder man sig av olika patient- och tumörrelaterade faktorer som till exempel tumörstorlek, lymfkörtelstatus, fjärrmetastaser, histologisk grad, ålder, östrogenreceptoruttryck (ER), progesteronreceptoruttryck (PR), HER2 och celldelningshastighet (Ki67). De senaste åren har genexpressionsanalyser gett möjlighet till ett nytt sätt att klassificera brösttumörerna. Det nya klassificeringssystemet delar in brösttumörerna i fem olika molekylära subgrupper (Luminal A lik, Luminal B lik (HER2 negativ), Luminal B lik (HER2 positiv), HER2-positiv och trippelnegativ), och det ger ytterligare vägledning för prognosbestämning och val av behandlingar.

STORT BEHOV AV MARKÖRER
Trots ett modernt klassificeringssystem som ger möjlighet till en skräddarsydd behandling, återfaller och avlider patienter fortfarande i bröstcancer. Nya biologiska markörer som är ännu bättre på att förutspå vilka patienter som kommer att utveckla metastaserad sjukdom och vilka patienter som inte gör det behöver hittas. Patienter som visar sig ha en högre risk för att utveckla metastaserad sjukdom bör om möjligt erbjudas en ännu mera aggressiv behandling och efter avslutad behandling, följas upp med tätare intervall.

Bröstkörteln är uppbyggd av körtelvävnad, fett och olika typer av celler. Mjölkgångarna i bröstkörteln består av ett inre lager av luminala epitelceller som producerar mjölk vid amning, samt ett yttre lager av kontraherande myoepiteliala celler. Det yttre lagret omges av ett basalmembran som separerar mjölkgångarna från omgivande vävnad. Basalmembranet och den omgivande vävnaden i bröstet kallas stroma. I stromat finns olika typer av celler (makrofager, fibroblaster, mastceller, röda och vita blodkroppar) samt molekyler som bildar ett nätverk. Stromat behövs för att upprätthålla bröstets stabilitet och arkitektur men påverkar också celltillväxt, proliferation, migration och apoptos. Historiskt sett har den maligna epitelcellen varit i fokus vad gäller bröstcancerforskningen, men fler och fler studier har kunnat visa att även stödjevävnaden, stromat i bröstet, deltar aktivt i bröstcancerutvecklingen och i tumörprogressionen. Kollagen IV finns rikligt i basalmembranet runt mjölkgångarna och består av sex olika α-kedjor som byggs samman till heterotrimerer. Kollagen IV har visat sig vara viktig vid sårläkning, men också vid bröstcancerutvecklingen då nedbrytning av basalmembranet är ett av de första stegen vid tumörinvasion. Studier har visat att kollagen  IV inte bara uttrycks i basalmembranet utan dessutom i tumörstromat i olika cancerformer, och kan stimulera celldelning, migration samt förhindra apoptos av cancercellerna.

Läs hela artikeln

Värdegrund och systematisk kvalitetssäkring bakom framgångsrik onkologisk vård i Kalmar

Visionen är minst sagt ambitiös: Att med kompetens, engagemang och bra bemötande ge Sveriges bästa onkologiska vård liksom det dagliga mottot: ”Varje dag lite bättre”. När Kalmar nu står som värd för Onkologidagarna är det med en stolt verksamhetschef vid rodret. Överläkare Magnus Lagerlund har sedan 2006 byggt upp en onkologklinik där kvalitetssäkring och engagemang står i fokus. Och där patienterna erbjuds personlig vård utan väntetider.

Region Kalmar är med sina 250 000 invånare en av landets minsta sjukvårdsregioner. Men för verksamheten på onkologiska/strålningsfysikkliniken på Länssjukhuset i Kalmar har storleken ingen betydelse. Kanske är en hanterbar storlek snarare en fördel för en välfungerande sjukvård. Här har man under de senaste åren i lugn och ro fortsatt att växa och bygga ut, både personalstyrkan och den tekniska kapaciteten på strålningsenheten.

– När jag kom hit från Södersjukhuset för 17 år sedan var vi 13 medarbetare och det fanns en (1) accelerator. Idag finns det 82 tjänster och två linjäracceleratorer – och sedan 2019 har vi en egen onkologmottagning, säger Magnus Lagerlund, klinisk onkolog med strålbehandling/melanom som huvudsaklig specialitet.

Länssjukhuset i Kalmar har omkring 7 600 medarbetare och är regionens största arbetsgivare. Sjukhuset är bland de främsta i landet när det gäller tillgänglighet, kundnöjdhet och effektivitet med korta väntetider till både besök och behandling.

Utvecklingen på den klinik Magnus Lagerlund leder är minst sagt imponerande.

– Antalet läkarkontakter/besök har ökat med nära tio procent sedan 2021 och är nu uppe i nära 14 000. 795 patienter har fått strålbehandling, en ökning med fem procent. En annan, mindre positiv ökning, är kostnaden för läkemedel som har ökat med 22 procent de senaste två åren.

STABIL PERSONALGRUPP
Det sistnämnda är en faktor som är svår att påverka och Magnus Lagerlund vill hellre lyfta fram orsakerna till att kliniken har utvecklats så snabbt.

– Vi har inte haft en enda omorganisation sedan jag kom hit. Vår organisation är medvetet platt och vi har en stabil personalgrupp med låg omsättning. Men tyvärr har vi, som i många andra regioner, svårt att få nya tjänster och att rekrytera färdiga specialistläkare, ett faktum som kan leda till att vi i likhet med övriga onkologkliniker kan få svårt att erbjuda nya behandlingar. Jag skulle också gärna se att det fanns resurser till fler kliniska prövningar.

Om tre år är en ny utbyggnad klar på sjukhuset och då kommer verksamheten att expandera ännu mer.

– Då kommer vi att ha fyra bunkrar, tre acceleratorer, en ny PET CT, en ny mottagning och en dagvårdsavdelning med 17 platser.

Sedan 2015 har man varit en länsklinik med en egen dagvårdsavdelning, med en filial i Västervik, drygt 14 mil norr om Kalmar (se separat intervju). Verksamheten i Västervik är mycket uppskattad av patienterna som slipper långa resor för att få behandlingar.

Att slippa vänta på vård är en annan mycket högt skattad faktor för länets cancersjuka.

– Vi har en god tillgänglighet här, understryker Magnus Lagerlund. I praktiken har vi inga väntetider alls. Patienternas behandling på dagvården och på strålbehandlingen startar inom två, tre veckor. Vi har ett utmärkt samarbete med patologerna och omkring 90 procent av de patienter som behöver palliativ strålning får det inom 14 dagar.

Läs hela artikeln

Uppskattad fortbildning för specialister inom prostatacancervården

Utvecklingen inom prostatacancervården är rekordsnabb. Nya diagnos- och behandlingsmetoder, nya riktlinjer, nya forskningsresultat och en intensiv jakt på nya biomarkörer. För kliniskt verksamma urologer och onkologer är det ofta svårt att hinna med i allt som händer. Den årligen återkommande postgraduate-kursen om prostatacancer – arrangerad av AstraZeneca och Amgen – erbjuder en uppskattad möjlighet till nödvändig uppdatering/fortbildning. Under tre intensiva dagar i december 2022 träffades 30 specialister från hela landet på Steningevik utanför Märsta.

”Jag gick själv kursen redan 1997, i Grythyttan. Som urolog var ”Grythyttankursen” den man skulle gå om prostatacancer. Det var verkligen en mycket bra kurs som gav en total genomgång av hela området. 2002 blev jag färdig specialist och året därpå fick jag frågan om jag ville bli kursledare tillsammans med onkologen Bo Lennernäs. Jag kände mig synnerligen hedrad och 2004 ledde vi den första kursen. Och eftersom jag tycker det är så roligt att undervisa och ordna utbildningar blev jag kvar i hela 19 år. Som lärare utvecklas man hela tiden, eftersom man måste hålla sig uppdaterad. Dessutom har jag lärt mig mycket av deltagarnas erfarenheter och synpunkter.

Det har varit väldigt roliga år med ungefär samma upplägg varje gång – vi följer patienternas resa genom vården. Tidigare avslutade vi med palliativ vård men på grund av att det kommit så mycket nytt hela tiden fick vi ta bort det avsnittet. Palliation är ju inte specifikt för prostatacancer.

Har denna regelbundet återkommande utbildning påverkat prostatacancervården i landet? Ja, jag tror att den kan ha bidragit, framför allt genom att höja lägstanivån, men också genom att underlätta samverkan mellan urologer och onkologer. Att ta hand om de vanliga patienterna, inte de sällsynt komplicerade, är det viktigaste för folkhälsan. Det ger inga rubriker, men för den enskilde patienten är behovet lika stort även om han har ”en vanlig prostatacancer”. Jag tycker att jag lärt mig mer på den här kursen än på stora kongresser, eftersom vi integrerar de nya rönen i den kliniska vardagen. Det var med blandade känslor jag lämnade kursledarskapet efter alla dessa år, men det blev en fin överlämning. Att Camilla Thellenberg Karlsson och Johan Styrke nu har tagit över innebär en välbehövlig vitamininjektion. Jag känner att kursen är i mycket trygga händer!”

Professor Ola Bratt, urolog,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tidigare kursledare

”Jag har aldrig gått den här kursen själv och det var första gången jag var kursledare, tillsammans med onkologen Camilla Thellenberg Karlsson. Vi har sedan tidigare ett gott och smidigt samarbete och det fungerade bra att hålla i kursen tillsammans. Upplägget fick vi ärva av de tidigare kursledarna och det kändes bra att köra ett beprövat koncept så här första gången. Deltagarna är redan duktiga på själva hantverket, men det behövs en bättre samverkan över gränserna och framför allt en ökad användning av registerdata, som ju är en viktig del av kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hur data kan användas, kontrolleras och tolkas gick som en röd tråd genom hela kursen. Det var viktigt att få deltagarna att förstå poängen med bättre registeranvändning, att det i slutändan gagnar patienten. Data är inte alltid så enkla att tolka, man måste bekanta sig med insamlingsprocessen. Men det ska inte vara en pålaga som tar en massa extra tid. Att ha ordning och reda i registren ska vara förankrat på kliniken och det ska vara lättillgängligt att ta del av data.

Jag lärde mig mycket själv under kursen, det blev ett givande gemensamt lärande där vi kunde diskutera olika lösningar på svåra frågor. Den kurs som vi planerar att hålla i december i år kommer att ha i stort sett samma upplägg men innehålla fler patientfall.”

Kursledare Johan Styrke, urolog,
Sundsvalls sjukhus

Läs hela artikeln