Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

2023 tydliggjordes Barntumörbankens roll som strategisk resurs

Barncancerfonden finansierar forskningsom bidrar till utveckling av effektivareoch skonsammare behandling mot barncancer. Men hur används resurserna på bästa sätt för att möjliggöra forskning när tillgången på patientmaterial är en begränsandefaktor som i fallet barnonkologi? Och är det viktigt att forskningsprover som senare ska jämföras också samlas in och hanteras på samma sätt? Det är nu tio år sedan de första insamlade proverna i Barntumörbanken lade grunden till en av Barncancerfondens viktigaste infrastruktursatsningar. Under 2023 har materialet bidragit till såväl nya metoder för att kartlägga barncancer som till lovande framsteg inom precisionsmedicin i klinisk praxis.

Barncancer drabbar drygt 350 barn om året i Sverige, men de många diagnoserna skiljer sig mycket från varandra. I dag erbjuds därför helgenomsekvensering redan vid insjuknande för att bekräfta och förfina diagnosen. Den här typen av molekylärgenetisk kartläggning ökar chansen för att den mest korrekta behandlingen sätts in i ett tidigt skede och vid behov anpassas efter risken för återfall. Att Sverige troligtvis blir först ut, i jämförelse med flera europeiska länder som utför genetiska analyser främst vid återfall, är tack vare forskningsprojektet GMS Barncancer vars grundidé är att det upparbetade flödet ska övergå i klinisk rutin. Förhoppningen är att samtliga regioner i Sverige ska ta över det ekonomiska ansvaret med start 2024 och att datainsamlingen, där Barntumörbanken spelar en viktig roll, ska bidra till att Sverige blir ett föregångsland när det kommer till framtidens vård av cancersjuka barn.

Förstalinjebehandlingen för solida tumörer hos barn består fortfarande ofta av en kombination av kirurgi, cytostatika och strålbehandling, men vid svårbehandlade återfallstumörer blir precisionsmedicin som utgår från tumörens molekylärgenetiska egenskaper allt viktigare. På sikt är förhoppningen att denna typ av individanpassad terapi ska utvecklas ytterligare, och sättas in tidigare, för att i så stor utsträckning som möjligt komma bort från de svåra biverkningarna som följer med dagens behandlingar. Men om det ska kunna bli verklighet behövs ytterligare forskning på patientprover med tillhörande data. I dag finns det helt enkelt inte tillräckligt med information som kan ligga till grund för effektiv utveckling av skräddarsydda behandlingar som först och främst botar, men också orsakar färre sena komplikationer.

SYSTEMATISK PROVINSAMLING OCH LAGRING AV DATA
Barntumörbanken är en nationell provsamling, infrastruktur och forskningsresurs som samlar in prover från cancerdrabbade barn med solida tumörer i Sverige. Proverna prepareras, analyseras och biobankas samtidigt som sekvenseringsdata struktureras och lagras. Täckningsgraden är sedan några år tillbaka ungefär 90 procent och även om deltagandet är frivilligt så är familjerna som blir tillfrågade ofta mycket motiverade till att ge sitt samtycke. Det övergripande syftet med verksamheten är att möjliggöra forskning som bland annat ökar kunskapen om biologin bakom barncancer, olika behandlingsalternativ och vad som påverkar överlevnaden.

Läs hela artikeln

EU-möte lyfter arbetet mot cancer

Att förändra cancerns verklighet är en av Europeiska kommissionens huvudprioriteringar på hälsoområdet. Tre år efter antagandet av Europe’s Beating Cancer Plan höll EU-kommissionär Stella Kyriakides, i januari en högnivå konferens i Bryssel, för att sammanfatta Europas gemensamma arbete för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer. Penilla Gunther, patientföreträdare och fd riksdagsledamot var på plats.

EU projektet ”Europe’s Beating Cancer Plan” beslutade för tre år sedan, att minska antalet döda i cancer med 30 miljoner inom EUs medlemsländer till 2030. Att bekämpa cancer är en huvudprioritering för EU-kommissionens arbete på hälsoområdet. En rad projekt har etablerats med stöd av Horisont Europa-programmet* och nationella insatser. Alla projekt drivs i enlighet med Europe’s Beating Cancer Plan’s fyra mål; förståelse, prevention, diagnostik och behandling. Till dessa fyra mål adderas en god livskvalitet och en femte övergripande målbild, att minska ojämlikheterna.

EU KRAFTSAMLAR
I januari hölls en högnivå-konferens i Bryssel där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inledde mötet och EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Stella Kyriakides var värd. En rad exempel togs upp och en sammanfattning av Europas samlade ansträngningar för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer presenterades. Konferencier för konferensen var Jan Geissler från WECAN**, en välkänd patientföreträdare på Europa-nivå inom cancerområdet.

SJUNGER FÖR CANCER
Sea of Change är kören från Irland som består av ett 60-tal kvinnor i olika åldrar med egen eller närståendes erfarenhet av cancer. Sea of Change tog sig till finalen i Ireland’s got Talent 2019, och under EUkonferensen framförde de två sånger, som berörde publiken. Flera EU kommissionärer som var på plats var med på scenen. Det var ett mycket starkt framförande.

PERSONLIGA BERÄTTELSER
Ett mycket personligt inslag under konferensen var mötet med 34-åriga Oriana Sousa från Portugal, som berättade om sin patientresa och hur hon överlevde en mycket sällsynt och aggressiv, småcellig äggstockscancer hyperkalcemisk typ, som främst förekommer hos flickor, ungdomar och unga kvinnor. Den är så sällsynt att när Oriana fick diagnosen var bara 300 fall kända över hela världen. Oriana arbetar idag för European Network of Youth Cancer Survivors.

Ett annat personligt inslag var Lucas Fourlas, EU-parlamentariker från Cypern som upplevt cancer genom ett av sina barn. Fourlas är ambassadör för välgörenhetsstiftelsen ”HOPE” och har grundat organisationen ”Little Heroes”, som stöttar familjer med barn som har cancer.

Läs hela artikeln

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Här beskriver Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och sömnspecialist på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien, den senaste kunskapen på området.

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en mycket vanlig sömnrelaterad andningsstörning, vilken kännetecknas av upprepade andningsflödesstopp (apnéer) eller flödesminskningar (hypopnéer) med efterföljande intermittent hypoxi och störd sömn på grund av så kallade arousals (korta uppvaknanden). I vuxen befolkning ses OSA hos ca fyra procent av män och två procent av kvinnor men varierar med grad av övervikt och med ålder. Obehandlad svår OSA (särskilt hos unga individer) är kopplat till negativa neurokognitiva, metabola och kardiovaskulära effekter såsom dagsömnighet och koncentrationssvårigheter, diabetes, stroke och hypertoni. Vissa tidigare studier i patientkohorter har också visat på samband mellan OSA och cancer och cancerdödlighet och i djurstudier har intermittent hypoxi, som en modell för OSA, setts öka cancertillväxt och/eller metastaser bland annat genom förändringar i immunfunktion eller inflammatoriska förändringar.

Både OSA- och cancerförekomst ökar i befolkningen och därmed finns ett stort behov av att studera samband mellan OSA och cancer vidare utifrån ett befolkningsperspektiv. Då det i patientkohortstudier alltid finns en risk för så kallad selektionsbias, då patienter som remitteras för utredning av OSA inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i allmänhet, är det viktigt att utföra studier i befolkningsmaterial. Dock är longitudinella befolkningsbaserade studier där objektiva mått på OSA finns och där det också finns kopplade data om cancersjuklighet och cancerdödlighet mycket sällsynta, vilket framförallt beror på stora kostnader för att utföra sömnmätningar. Det här innebär att de studier som finns världen över, sannolikt är för små som enskilda studier för att där kunna studera en reell effekt av OSA på cancer i befolkningen. I den aktuella studien har därför data från fyra populationsbaserade kohorter slagits ihop, alla innehållande objektivt mätta OSA-data, och även cancerdata från register, och syftet var att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid OSA (i patientkohorter) också ses i allmän befolkning

Läs hela artikeln

Stamcellstransplantation i världsklass på KS i Huddinge

Det tidigare regionrådet Ella Bohlin gör ett verksamhetsbesök och auskulterar hos professor Hans Hägglund vid mottagningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation, CAST, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Julhelgerna är sedan länge över men julbelysningen hänger kvar längs med Alfred Nobels Allé och kylan håller Stockholm i ett fast grepp. Det är fortfarande mörkt ute och jag är några minuter tidig. Instruktionerna har varit tydliga kring plats och tid då jag ska infinna mig för att hinna byta om innan morgonmötet på avdelning M72, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hans Hägglund möter mig utanför hissen med sin positiva energi. Hans starka engagemang är tydligt. Det här är vad som driver honom – att behandla patienter som behöver stamcellstransplantationer och CAR-T-cellsterapi.

Snabbt byter jag om från pressveck till resårmidja och mörkblå bussarong. Byxorna är några storlekar för stora men praktiska och sköna.

För en bredare allmänhet är Hans Hägglund känd som nationell cancersamordnare. Han var mellan mars 2019 och augusti 2022 samordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och ordförande för Regionala cancercentrum, RCC. Som cancersamordnare blev han en tydlig röst för mer prevention och förebyggande åtgärder för att minska cancerfallen.

Idag är han överläkare på CAST, Karolinska Universitetssjukhuset.

Varje år upptäcks cirka 75 000 cancerfall i Sverige. Risken ökar med stigande ålder. En liten del av dessa patienter kommer till mottagningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation, förkortat CAST vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Patienterna kan vara både unga och äldre – allt från några veckor gamla till i 75-årsåldern. Det är här jag auskulterar denna morgon och förmiddag i januari.

CAST tar emot patienter från andra vårdinrättningar för att genomgå behandling med allogen stamcellstransplantation eller annan immun- eller cellterapi mot olika typer av leukemier, lymfom eller immunbristsjukdomar. På mottagningen genomförs även autologa stamcellstransplantationer för vissa specifika typer av autoimmuna sjukdomar (exempelvis MS). På enheten vårdas också patienter som får behandling inom olika kliniska studier inriktade mot immunterapi eller annan typ av onkologisk precisionsmedicin. De kliniska och forskningsinriktade behandlingarna genomförs i nära samarbete med andra hematologiska eller onkologiska enheter vid Karolinska Universitetssjukhuset eller andra sjukhus nationellt eller internationellt.

Som tidigare sjukvårdspolitiker har det blivit många verksamhetsbesök genom åren men den här dagen är jag inte här som politiker. Min nuvarande roll som public affairs konsult inom vård och life-science handlar mycket om problemlösning. Att för uppdragsgivares räkning undersöka och analysera ett problem och skapa hypoteser kring mest sannolika utfall, pröva hypotesen – förkasta eller anta. Pröva på nytt. Arbetet för läkarna på CAST är inte helt olikt detta med avseende på problemlösningar. Att analysera patientdata, genomföra provtagningar och undersökningar, att diagnosticera och hitta rätt behandling. Kanske misslyckas. Pröva igen, outtröttligt fortsätter de arbetet för att lösa ohälsans gåta.

Läs hela artikeln

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som nu utvecklar en ny klass av antibiotika.

Här beskriver Frank Hernandez, som särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger, den senaste utvecklingen på området.

Det finns många läkemedel och läkemedelskandidater som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet är att de även skadar patienten. Därför används de inte alls eller i mycket liten utsträckning. I de fall de används för att behandla sjukdomar som cancer ges läkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare sätt, och hoppas att detta ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstånd.

I årtionden har vi förlitat oss på cytostatikabehandling som primär terapi för olika cancerformer och virala infektioner har skuggats av allvarliga biverkningar. Dock framträder nu en glimt av optimism genom en banbrytande teknologisk utveckling vid Linköpings universitet.

Sedan 1960-talet har cellgiftsbehandling varit den primära försvarslinjen mot cancer och virala infektioner, trots behandlingens påfrestning på patienterna. Komplexiteten och resursbehovet för att utveckla nya behandlingar har försämrats på grund av rådande marknadsförhållanden. Detta medför ytterligare utmaningar för forskarna i kampen mot cancer som tar all uppmärksamhet som överordnad hälsofråga. Medan cancer fortfarande är i fokus möter samhället en annan betydande utmaning, nämligen antimikrobiell resistens (AMR). Vissa bakteriebekämpande läkemedel som nukleosianaloger i vissa cellgiftsbehandlingar uppvisar markant toxicitet. Dessa läkemedel efterliknar naturliga nukleosider och lurar celler eller bakterier in i destruktiva banor. Men deras allvarliga toxicitet begränsar användningen till fall med få alternativ eller i frånvaro av andra botemedel.

Läs hela artikeln