Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten, KFUE, huserar högst upp i den fyrkantiga femvåningsbyggnad som är centrum för onkologin vid Akademiska sjukhuset. Placeringen vägg i vägg med behandlingsenheter, mottagningar och vårdavdelningar går i linje med KFUE:s ambition att den kliniska forskningen ska vara en naturlig och självklar del av cancervården vid Akademiska.
– Vi vill väva in så mycket som möjligt av den kliniska cancerforskningen i rutinsjukvården. En vision är att alla cancerpatienter som önskar det, blir forskningspatienter, säger Peter Asplund. starten år 2000 och är idag en av Sveriges större forskningsenheter. KFUE hjälper till med både industrifinansierad och akademisk klinisk forskning inom området Blod- och tumörsjukdomar, som omfattar onkologi, hematologi och onkologisk endokrinologi. För närvarande pågår drygt 140 patientstudier – vilket är omkring hälften av alla patientstudier på Akademiska – som berör cancer och drivs med medverkan av KFUE. I dessa studier följs för närvarande omkring 950 patienter. I dagsläget sker omkring 60 procent av studierna i samverkan med läkemedelsföretag och cirka 40 procent är akademiskt initierad forskning.
– Den industrifinansierade och den akademiska forskningen är båda viktiga och kan samexistera på ett bra sätt, säger Peter Asplund.
– Industrifinansierade studier är ofta läkemedelsprövningar, som bidrar till att vården och patienten tidigare får tillgång till nya behandlingar. Vården får också erfarenhet av nya behandlingar på ett tidigare stadium tack vare sådana studier.
– Den akademiska forskningen kan belysa andra typer av frågor, som också är viktiga för att utveckla vården. Dessutom är det angeläget att universitetssjukhusets forskande medarbetare har möjlighet att med bra operativt stöd meritera sig vetenskapligt. Antalet medarbetare vid KFUE har vuxit i och med att man nu samlat de kliniska forskningsresurserna för hematologin, onkologin och onkologisk endokrinologi i en egen sektion. Sektionen har omkring 25 medarbetare. Verksamheten kan delas in i två delar, som sköts av projektstödskontoret respektive klinikgruppen. Projektstödskontoret erbjuder olika typer av service, framför allt för akademiska forskare bland läkare och andra personalkategorier vid sjukhuset. Och klinikgruppen består av forskningssjuksköterskor som jobbar med praktiskt genomförande av både industrisponsrade och akademiska patientstudier.
Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten, KFUE – Effektiv infrastruktur för kliniska studier
Standardiserade vårdförlopp – vad kan vi lära av England?
Standardiserade vårdförlopp – vad kan vi lära av England?
Standardiserade vårdförlopp är den största satsningen någonsin inom svensk cancersjukvård. I England gjordes en liknande satsning för 15 år sedan, som sedan dess har haft mycket stor inverkan på den engelska cancersjukvården. Docent Ola Bratt har arbetat som urolog i England sedan 2014. Han sammanfattar här den engelska modellen och analyserar dess för- och nackdelar.
Våren 2014 beslutade den svenska regeringen att 2 miljarder kronor skulle satsas på cancersjukvården, med en särskild kraftansamling för att korta väntetiderna. Efter någon månads diskussion bestämde man sig för att det danska ”paketförloppet” skulle stå som förebild för det som nu benämns ”standardiserade vårdförlopp” (SVF). Fem cancerformer valdes ut som avantgarde. Vårdprogramsgrupperna fick bara ett par månader på sig att definiera ingångskriterier, utredningspaket och maximala ledtider. Under 2016 följde ytterligare 13 cancerformer. Reaktionerna från sjukvården och de aktuella patientföreningarna har varit blandade, allt från glädjande rapporter om stora förbättringar av patientflöden till suckar över ökad administrativ börda och över att det gavs för lite tid åt att bestämma hur de olika vårdförloppen skulle se ut. I England infördes något som liknar SVF redan för 15 år sedan. Vad kan vi lära av erfarenheterna från andra sidan Nordsjön?
FÖRSTA CANCERPLANEN I VÄRLDEN
År 1999 publicerade International Agency for Research on Cancer (IARC, Världshälsoorganisationens cancersektion) en rapport (EUROCARE-2), som placerade Storbritannien bland de länder i Europa med högst dödlighet i många cancersjukdomar. Den statliga sjukvården, National Health Service (NHS), brottades på 1990-talet med långa och mycket varierande väntetider och behandlingsrutiner. Den brittiska regeringen, ledd av Tony Blair (Labour), lade därför år 2000 fram en nationell cancerplan. Den beskrevs som den första i sitt slag i världen. Hela 570 miljoner pund per år sköts till NHS-budgeten för att förbättra cancersjukvården, varav 50 miljoner pund per år var öronmärkta för förbättrad palliativ vård. Hörnstenarna i planen var nationella riktlinjer, multidisciplinära konferenser (MDK) och definierade maximala ledtider. De nationella riktlinjerna utarbetas av National Institute for Health and Care Excellence (NICE, bildades 1999). NHS måste enligt lag erbjuda de behandlingar som NICE rekommenderar.
”Det saknas en viktig diskussion om det oersättliga värdet av mänsklig kontakt”
”Det saknas en viktig diskussion om det oersättliga värdet av mänsklig kontakt”
– Almedalsveckan är en fantastisk institution som skulle kunna bli ännu bättre. Här finns alla förutsättningar för meningsfulla möten, men vi tenderar att prioritera trivsel och konsensus framför skarpa diskussioner som verkligen kan göra skillnad, säger Roger Henriksson, mångårig Almedalsbesökare som medverkat i otaliga paneler under åren och som nu tagit sig tid att för Onkologi i Sveriges räkning reflektera över utvecklingen av debatten som rör vård och omsorg.
Vi kan direkt konstatera att Almedalsveckan 2016 slog alla möjliga rekord. Igen. Beroende på var man väljer att hämta sin information kan man antingen få fram att antalet unika besökare var 40 000, vilket i så fall skulle vara det högsta antalet någonsin, eller att antalet besökare förvisso ökade jämfört med 2015 men ändå var över 8 000 lägre än valåret 2014. (Lustigt nog kommer båda uppgifterna från Region Gotland.) Mycket folk var det under alla omständigheter.
VÅRD OCH OMSORG STÖRST – IGEN
I år hölls inte mindre än 3 794 evenemang (rekord) organiserade av 1 756 unika arrangörer (rekord). För att sätta dessa uppgifter i perspektiv kan det vara belysande att gå tillbaka till 2011. Då, så sent som för fem år sedan, var antalet unika besökare ynka 14 000 och evenemangen var inte ens 1 500. Och som vanligt var Vård och omsorg det största ämnet med 350 evenemang vilket motsvarar 9,3 procent. Näst störst var Hållbarhet (224 evenemang) tätt följt av Barn/ungdom (225). De ämnen som ökade mest jämfört med 2015 års Almedalsvecka var i tur och ordning Klimat/miljö, Integration/ mångfald och Digitalisering. På medicinområdet kan två frågor sägas ha dominerat under årets Almedalsvecka, nämligen digitalisering och samverkan. Inte för att något av dem är särskilt nytt. Tvärtom har olika aspekter av dessa ämnen diskuterats rikligt och livligt under flera år, men kanske att åtminstone digitalisering nådde ett slags topp i år.
ALL – är vuxna stora barn?
ALL – är vuxna stora barn?
Det finns mycket att vinna på ett väl utvecklat samarbete mellan barnonkologer och vuxenhematologer. Det gäller inte minst behandlingen av ALL, akut lymfatisk leukemi, där det nu finns intressanta resultat från sju års användning av gemensamma behandlingsprotokoll. Docent Helene Hallböök, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sammanfattar bakgrund och lärdomar utifrån den utvärdering som presenterades som ”late breaking abstract” på EHA i Köpenhamn i juni 2016.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en sjukdom som har högst incidens i barnaåren, men som drabbar patienter i alla åldrar. I Sverige insjuknar cirka 50 vuxna patienter varje år och behandlas enligt nationella behandlingsrekommendationer från Svenska Vuxen ALL-gruppen. Behandlingen har på senare år fokuserats på två huvudgrupper, Philadelphia (Ph)-positiv och Ph-negativ ALL, där Ph-positiv ALL huvudsakligen finns hos vuxna, kännetecknas av förekomst av onc-genen BCR-ABL och där behandlingsresultaten klart förbättrats med tillägg av tyrosinkinasinhibitorer. För Ph-negativ ALL har däremot inga nya läkemedel tillkommit som är registrerade för användande i primärbehandlingen. Behandlingsresultaten har både i Sverige och internationellt varit sämre för vuxna än för barn, detta trots att fler vuxna patienter genomgått allogen stamcellstransplantation. Man har spekulerat i om det beror på sjukdomens biologi, val av behandlingsprotokoll, farmakokinetik eller behandlande klinik och läkare.
Cancerstudier i Sverige – Ny databas för pågående cancerstudier
Cancerstudier i Sverige – Ny databas för pågående cancerstudier
Cancerstudier i Sverige – så heter den nationella databas med information om pågående kliniska studier inom cancervården, som Regionala cancercentrum i samverkan nyligen lanserade.
Tillsammans med den webbaserade söktjänsten kommer databasen att göra det mycket enklare att få en samlad bild av vilka kliniska studier som pågår inom de verksamheter som bedriver cancervård. Det gör det lättare för vården att rekrytera patienter till kliniska studier. Och det skapar mer likvärdiga möjligheter för patienter i hela landet att komma med i studier. Uppdraget att ta fram databasen och en webbaserad söktjänst fick projektgruppen från RCC i samverkan. Arbetet har genomförts i ett samarbete mellan RCC och Nätverket för Universitetssjukhusens Prövningsenheter inom Onkologi (NASTRO). Under en längre tid har diskussioner förts om hur man ska förbättra och stärka den kliniska forskningen i Sverige. En central fråga är att öka antalet kliniska studier och andelen patienter som ges möjlighet att delta i studier. Som en del av detta beslutade RCC i samverkan att tillsätta en nationell arbetsgrupp, vars uppdrag bestod i att ta fram en nationell webbaserad databas som skulle innehålla pågående kliniska studier inom cancerområdet.
