Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

ALL – är vuxna stora barn?

ALL – är vuxna stora barn?
Det finns mycket att vinna på ett väl utvecklat samarbete mellan barnonkologer och vuxenhematologer. Det gäller inte minst behandlingen av ALL, akut lymfatisk leukemi, där det nu finns intressanta resultat från sju års användning av gemensamma behandlingsprotokoll. Docent Helene Hallböök, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sammanfattar bakgrund och lärdomar utifrån den utvärdering som presenterades som ”late breaking abstract” på EHA i Köpenhamn i juni 2016.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en sjukdom som har högst incidens i barnaåren, men som drabbar patienter i alla åldrar. I Sverige insjuknar cirka 50 vuxna patienter varje år och behandlas enligt nationella behandlingsrekommendationer från Svenska Vuxen ALL-gruppen. Behandlingen har på senare år fokuserats på två huvudgrupper, Philadelphia (Ph)-positiv och Ph-negativ ALL, där Ph-positiv ALL huvudsakligen finns hos vuxna, kännetecknas av förekomst av onc-genen BCR-ABL och där behandlingsresultaten klart förbättrats med tillägg av tyrosinkinasinhibitorer. För Ph-negativ ALL har däremot inga nya läkemedel tillkommit som är registrerade för användande i primärbehandlingen. Behandlingsresultaten har både i Sverige och internationellt varit sämre för vuxna än för barn, detta trots att fler vuxna patienter genomgått allogen stamcellstransplantation. Man har spekulerat i om det beror på sjukdomens biologi, val av behandlingsprotokoll, farmakokinetik eller behandlande klinik och läkare.

Läs hela artikeln som PDF

Cancerstudier i Sverige – Ny databas för pågående cancerstudier

Cancerstudier i Sverige – Ny databas för pågående cancerstudier
Cancerstudier i Sverige – så heter den nationella databas med information om pågående kliniska studier inom cancervården, som Regionala cancercentrum i samverkan nyligen lanserade.

Tillsammans med den webbaserade söktjänsten kommer databasen att göra det mycket enklare att få en samlad bild av vilka kliniska studier som pågår inom de verksamheter som bedriver cancervård. Det gör det lättare för vården att rekrytera patienter till kliniska studier. Och det skapar mer likvärdiga möjligheter för patienter i hela landet att komma med i studier. Uppdraget att ta fram databasen och en webbaserad söktjänst fick projektgruppen från RCC i samverkan. Arbetet har genomförts i ett samarbete mellan RCC och Nätverket för Universitetssjukhusens Prövningsenheter inom Onkologi (NASTRO). Under en längre tid har diskussioner förts om hur man ska förbättra och stärka den kliniska forskningen i Sverige. En central fråga är att öka antalet kliniska studier och andelen patienter som ges möjlighet att delta i studier. Som en del av detta beslutade RCC i samverkan att tillsätta en nationell arbetsgrupp, vars uppdrag bestod i att ta fram en nationell webbaserad databas som skulle innehålla pågående kliniska studier inom cancerområdet.

Läs hela artikeln som PDF

P-värdet handlar om slump

P-värdet handlar om slump
P-värden tillskrivs en väldigt stor betydelse vid bedömning av resultat i kliniska studier och gränsen mellan rätt och fel, sant och falskt, går knivskarpt vid 0,05. Eller gör den det? Vad är egentligen ett p-värde och vilken betydelse ska man tillmäta ett statistiskt signifikant resultat? Anna Törner, statistiker och verkställande direktör i Scandinavian Development Services, tar ett grepp om de magiska p-värdena.

I en klinisk studie har vi undersökt om ett nytt läkemedel kan lindra symtomen vid behandling av en sjukdom, till exempel depression. Resultaten visar att patienterna som fick det nya läkemedlet har en lägre depressionspoäng på en
skala än de som fick placebo. Men detta är inte tillräckligt för att dra slutsatsen att det nya läkemedlet har effekt. Varför? När det gäller patienterna i den kliniska studien är det tydligt att de som fick aktiv behandling har lägre depressionspoäng. Men, avsikten med studien är ju att göra en bedömning av den sanna skillnaden i effekt, den som vi skulle ha observerat om vi hade behandlat ett oändligt stort antal patienter. Vår kliniska studie är egentligen bara ett litet stickprov av verkligheten och ett verktyg för att kunna dra slutsatser om den sanna effekten av ett nytt läkemedel. Och för att kunna dra dessa slutsatser behöver man göra statistiska tester. Statistiska tester och p-värden är verktyg för att kvantifiera slumpen och hjälpa oss att avgöra om en skillnad i resultaten kan vara slumpartad eller om den ena behandlingen faktiskt är bättre än den andra. Något formellt är p-värde sannolikheten för att observera en så stor, eller större, skillnad i effekt mellan två behandlingar som vi faktiskt observerar, om utgångspunkten är att behandlingarna är likvärdiga. Om sedan sannolikheten för en sådan skillnad blir orimligt liten, till exempel mindre än 5 procent (p<0,05), handlar det troligen om en verklig skillnad i effekt. Ett p-värde säger alltså inget om hur stor eller kliniskt viktig den observerade effekten är – bara om det är sannolikt att den kan ha uppkommit genom en slump.

Läs hela artikeln som PDF

På KI campus – Kraftfullt cancerkluster KI Science Park nu störst i landet på läkemedelsutveckling

På KI campus – Kraftfullt cancerkluster KI Science Park nu störst i landet på läkemedelsutveckling
Karolinska Institutet Science Park har etablerat sig som det viktigaste navet för entreprenörer med ambitioner inom läkemedelsområdet.
– Här finns bolag med projekt i samtliga utvecklingsfaser, säger Märit Johansson, VD på KI Science Park. Och om man ser till antalet bolag som ägnar sig åt läkemedelsutveckling är vi det största klustret i Sverige.

Sedan starten för nio år sedan har KI Science Park, med anläggningar i Solna och Flemingsberg, växt till att omfatta över 90 företag. Närheten till branschkollegor och till forskningen vid Karolinska Institutet är uppenbart lockande för forskningsintensiva små och medelstora företag. Av den senaste upplagan av The Swedish Drug Development Pipeline, SwedenBIO:s årliga inventering av svenska bolags läkemedelsprojekt, framgår att KI Science Park nu är Sverigeledande i branschen ifråga om läkemedelsutveckling. En femtedel av parkens företag som ägnar sig åt läkemedelsutveckling är verksamma på cancerområdet. Av dessa hör Kancera och Aprea till de mer namnkunniga.

FLERA PROJEKT IGÅNG PÅ KANCERA
Kancera, som verkat i KI Science Park sedan 2010, är ett av bolagen med inriktning på utveckling av läkemedel för behandling av leukemi och solida tumörer.
– Vi strävar efter att både stoppa överlevnadssignaler i cancerceller och att hindra cancerns anpassning av ämnesomsättning för att på så sätt öka känsligheten för cytostatikabehandling, förklarar professor Håkan Mellstedt, grundare av Kancera och numera hedersordförande i styrelsen och medlem i bolagets industriella råd. Kancera har flera parallella projekt igång, men satsar just nu sina begränsade krafter på framförallt två spår där man kommit längst. Det gäller småmolekylära ROR-hämmare (som omprogrammerar cancerceller så att de destruerar sig själva) och småmolekylära Fractalkinehämmare som kan stoppa tumörtillväxt och även lindra svår smärta.
– Det är väldigt bra men svåra projekt. Vi arbetar med helt nya targets och andra verkningsmekanismer för att komma åt resistensutveckling, säger Håkan Mellstedt.

Läs hela artikeln som PDF

Barncanceröverlevarna

Barncanceröverlevarna
Nu finns ett nytt nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning av patienter som drabbats av cancer i barndomen. Där fastslås bland annat att speciella kunskaps – centra bör inrättas på alla orter som bedriver barncancervård. Här ska det finnas team med blandad specialistkompetens, som kan hjälpa patienter med olika typer av biverkningar. Och hit ska alla patienter kunna komma minst en gång och få den uppföljande vården koordinerad efter sina behov. Det skriver Marianne Jarfelt, över läkare vid Barncancercentrum på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och ordförande i den nationella vårdprogramgruppen.

I Sverige insjuknar årligen omkring 350 barn i cancer. Prognosen har kraftigt förbättrats och idag är överlevnaden efter barncancer cirka 80 procent (Fig 1)1. Den förbättrade prognosen innebär att allt fler personer i befolkningen är överlevare efter barncancer. Man räknar med att, i åldern 25-35 år, är en person av 700 en tidigare barncancerpatient. Detta är ny grupp av individer som vården idag har begränsad kunskap om. Komplikationer kan uppkomma i samband med cancersjukdomen och behandlingen, men även under den fortsatta uppväxten och i vuxenlivet.

FÖRSTA I SVERIGE
Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer är det första i sitt slag i Sverige. Det inkluderar alla som fått cancerbehandling under barndomen och fram till 18 års ålder och gäller långtidsuppföljning både för dem som nu är barn och ungdomar och för dem som nu är vuxna.

Vårdprogrammets mål ser ut som följer:
• Att alla individer som har behandlats för cancer under barnoch ungdomsåren i hela Sverige ska erbjudas adekvat uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass.
• Att öka sjukvårdens kompetens samt även medvetenheten om denna patientgrupp.
• Att man som överlevare efter barncancer ska vara välinformerad och delaktig i sin uppföljning.

Läs hela artikeln som PDF