Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

VAD INNEBÄR PERSONCENTRERAD BLODCANCERVÅRD?

VAD INNEBÄR PERSONCENTRERAD BLODCANCERVÅRD?

Vad händer när förbättringsmöjligheter i vård och omvårdnad undersöks som en innovativ utmaning och utifrån ett patientperspektiv? Blodcancerförbundet har i drygt två och ett halvt års tid undersökt frågan och resultaten sammanfattas här av rapportförfattaren Elin Sporrong.

Under 2017 påbörjade Blodcancerförbundet sitt tvååriga projektarbete att undersöka vad medlemmar tycker är viktigt under patientresan och vad koncept och funktioner såsom personcentrering och patientrapporterade mått skulle kunna inbegripa med utgångspunkt i patientens perspektiv. Arbetet har genomförts i två projekt finansierade av Socialstyrelsen och Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse. Den första empiriska undersökningen inbegrep enskilda djupintervjuer och gruppintervjuer med 28 av Blodcancerförbundets kroniskt sjuka medlemmar. Fokus låg på frågeställningen om vad som hade varit viktigt under patientresan och vilka erfarenheter som hade varit betydande för medlemmars upplevelse av kvalitet i möte med vården. Normativa och abstrakta begrepp som delaktighet, kontinuitet och stöd undersöktes närmare utifrån patienters erfarenheter av konkreta situationer i vården och analyserades vidare i magisteruppsatsen Patientupplevd kvalitet: En undersökning av grunder och deras relevans, som skrevs av projektledaren.

TVÅ BEHOV I FOKUS
I det efterföljande projektet undersöktes vad som hade varit viktigt avseende den vård som medlemmar hade erhållit. Två behov hos medlemmarna uttrycktes återkommande:
1. Behovet av uppföljning och kunskapsöverföring vårdgivare emellan vid multisjukdom eller efter avslutad behandling.
2. Att en initial kartläggning görs av patientens förutsättningar så att hänsyn kan tas till dessa vid informations- och vårdplanering.

För att bättre förstå nyttan av att möta dessa behov och hur det i praktiken skulle kunna gå till, hölls kompletterande intervjuer med vårdpersonal och patienter, en codesignworkshop sjuksköterskor och patienter emellan och närmare 300 enkätsvar samlades in. En summering av våra resultat presenteras i rapporten För en personcentrerad blodcancervård. Sedan augusti har arbetet fortskridit med fokus på vilka förutsättningar som finns i vården att implementera ett arbetssätt eller en lösning som kan understödja personcentrering i det avseendet som Blodcancerförbundets medlemmar har efterfrågat. Det handlar om att bättre förstå vilka hinder och drivkrafter som finns i organisationen och varför nya arbetssätt accepteras eller överges. Genom dialog med vården och en bättre förståelse för vårdgivarens perspektiv, kan det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra samlade insikter utföras pragmatiskt.

Även om de sällan ges tid och utrymme, kan kvalitetsutveckling via fria patientberättelser bidra till konkretisering och nyansering av koncept och begrepp, liksom de kan belysa sårbarheter i en vårdprocess eller behov och aspekter som sällan formuleras, eller som är svårformulerade. Begrepp representerar inte bara behov hos patienter, utan anknyter också till riktlinjer och lagrum som vårdgivare måste förhålla sig till, häribland patientlagen. Vems tolkning ska gälla för vad som är ”väsentliga risker för komplikationer och biverkningar”? Eller vad som inbegrips i målsättningen att ”förebygga sjukdom eller skada”?

Läs hela artikeln

LÄKEMEDEL I TIDIG UTVECKLING

LÄKEMEDEL I TIDIG UTVECKLING

Vid sidan av fortsatt intensiva aktiviteter inom området immunonkologi utvecklas läkemedel som har ursprung i andra delar av tumörbiologin. I denna rapport från ”Developmental Therapeutics”-sessionerna på ASCO-mötet 2019 diskuteras några av dessa. De nya substanserna har skilda verkningsmekanismer inklusive blockering av onkgenen RAS, angrepp på DNA-reparation och målstyrning av cytostatika. Resultaten är tidiga och preliminära men illustrerar hur grundläggande cellbiologiforskning fortsätter att leverera kunskap som går att använda för läkemedelsutveckling.

2019 års upplaga av ASCOs årsmöte arrangerades i Chicago och innehöll, som tidigare år, några särskilda sessioner ägnade åt läkemedel i tidig fas av klinisk utveckling (Developmental Therapeutics). Flera av de abstrakt som presenterades inom detta program behandlade nya immun-modulerande substanser. Ett återkommande tema i diskussionerna var svårigheterna att hitta rationella grunder för kombinationer av olika immun-modulatorer. Det varslades även om frånvaro av riktigt starka behandlingssvar utöver de som kom från de tidiga kombinationsstudierna med CTLA4- och PD1-hämmare i melanom. Vid sidan av dessa studier presenterades en serie nya läkemedelskandidater med nya verkningsmekanismer utanför immun-området. Samtliga mötesabstrakt finns tillgängliga på https://meetinglibrary.asco.org/.

FÖRSTA KLINISKA DATA
En serie nu väletablerade läkemedel verkar genom att blockera muterade och aktiverade tillväxtfaktorer eller deras nedströms signalkomponenter. Bland de mest bekanta läkemedlen i denna kategori är EGFR-hämmare i lungcancer och b-raf-hämmare i melanom. Ett liknande målprotein som i mer än tjugo år varit föremål för läkemedelsutveckling är KRAS. Detta viktiga signalprotein är muterat i många olika tumörtyper inklusive lung-, pankreas- och colon-cancer. En stor nyhet på ASCO-mötet var de första resultaten från kliniska studier med ett nytt KRAS-riktat läkemedel (abstrakt 3003). Denna molekyl, AMG510, blockerar irreversibelt en av de vanligaste muterade KRAS-formerna (G12C) där aminosyra 12 (glycin) är muterat till cystein (se Figur 1). Denna variant förekommer i cirka 15 procent av icke-småcellig lungcancer och 2–5 procent av colorektal cancer.

Resultaten som presenterades var från en fas I-studie som rekryterat 35 patienter varav 29 hade uppföljningsdata. Samtliga rekryterade fall hade tumörer med KRAS (G12C)-mutationen och bland de rapporterade fallen var 10 fall av lungcancer och 18 fall av colorektal cancer. De mest lovande resultaten syntes i lungcancer med 5/10 fall av partiell respons (PR) och 4/10 ”stable disease”. Uppföljningstiden var generellt kort, men bland lungcancerfallen fanns ett fall med knappt 7 månaders rapporterad PR. Sedan dessa uppmärksammade data rapporterades har viss ny information tillkommit. På ESMO-mötet i Barcelona under hösten presenterades uppdaterade data med fler fall och längre uppföljning. Data som då framhävdes var en ”disease control rate” på 92 procent bland de colorektalcancer- patienter som behandlats med måldosen 960 mg/ dag. Uppdateringen om lungcancer innefattade en ”disease control rate” på 100 procent bland de 13 fall som behandlats med måldosen. Dessa fynd har också beskrivits i tidigare nummer av Onkologi i Sverige. Parallellt med den snabbt expanderande kliniska utvecklingen av detta lovande läkemedel fortsätter prekliniska studier. En artikel från oktober i tidskriften Nature beskrev gynnsamma effekter i djurmodeller på tumör-immunövervakning efter KRAS (G12C)-blockering1. Goda resultat från kombinationsbehandlingar med ”checkpoint-hämmare” beskrevs också och dessa kommer eventuellt att utvärderas i kliniska sammanhang framöver.

Läs hela artikeln

PATIENTSPECIFIK DIAGNOSTIK

PATIENTSPECIFIK DIAGNOSTIK

Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv typ av cancer som står för cirka nio procent av alla bröstcancerfall i Sverige. Den är vanligare bland yngre kvinnor, har en hög ärftlighetsfaktor och ger oftare återfall tidigare i sjukdomsförloppet än annan bröstcancer. Med helgenomsekvensering har forskare i detalj kartlagt genetiska förändringar i trippelnegativ bröstcancer. Tekniken med sekvensering kan bidra till att förutsäga prognosen för en patients cancer och erbjuda ledtrådar för att identifiera den mest effektiva behandlingen. Potentialen för helgenomsekvensering som en framtida teknik för analys av bröstcancer är betydande, skriver Johan Staaf vid Lunds universitet i en högaktuell översikt av området.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Överlevnaden har förbättrats jämfört med för 20–30 år sedan – mycket tack vare modern diagnostik, kirurgi, strålning och läkemedelsbehandling. Bröstcancersjukdomen är en mycket heterogen cancertyp som kan delas in i flera undergrupper. Patologiskt kan bröstcancer grovt delas in i: 1) så kallad HER2-positiv cancer baserat på ökat genantal (amplifiering) av proto-onkogenen ERBB2/HER2, 2) östrogenreceptorpositiv och HER2- negativ bröstcancer baserat på receptor- proteinuttryck av ESR1-genen (ER), samt 3) så kallad trippelnegativ bröstcancer (TNBC) där tumörerna inte uttrycker proteinreceptorer för östrogen och progesteron, och är negativa för ERBB2/HER2 genamplifiering. Indelningen är kliniskt relevant eftersom det sedan många år finns målstyrda läkemedel mot HER2 och östrogenreceptorn och dess signalvägar. För TNBC finns i dagsläget inga etablerade målstyrda läkemedel. Vid spridd TNBC finns idag förvisso data som stöder att immunterapi har effekt i en andel av fallen, men i dagens kliniska praxis är patienter med TNBC generellt hänvisade till kemoterapi med eventuellt tillägg av radioterapi. Även om dagens cytostatika har utvecklats betydligt ger de fortsatt besvärande biverkningar, och tyvärr finns det inga etablerade behandlingsprediktiva faktorer i kliniskt bruk för att bedöma vilka patienter som kommer att svara på behandling.

TNBC representerar cirka 9 procent av all bröstcancer som idag diagnostiseras i Sverige vilket motsvarar cirka 900 kvinnor/år. TNBC är vanligare bland unga kvinnor (före menopaus), kvinnor med afrikanskt ursprung, och kvinnor som bär på en ärftlig genetisk förändring i framförallt BRCA1 men även till viss del BRCA2-genen. Patienter med TNBC har en mindre gynnsam prognos jämfört med annan bröstcancer, vilket framför allt visar sig under de första åren efter diagnos då man ser en större risk för spridning, återfall och död, jämfört med andra former av bröstcancer. Även om TNBC representerar en klinisk subgrupp av bröstcancer är den på molekylär nivå mycket heterogen. Det finns därför ett betydande behov av att bättre förstå TNBC, samt att identifiera nya potentiella behandlingar och behandlingsprediktiva verktyg. För kvinnor med spridd TNBC har i en klinisk studie en god effekt påvisats av immunterapi som tillägg till första linjens kemoterapi för patienter där infiltrerande immunceller i tumören uttrycker PD-L1-proteinet1. På liknande sätt är det för behandling med så kallade PARP-hämmare som förhindrar DNA-reparation i patienter med ärftliga eller somatiska mutationer i BRCA1- eller BRCA2-generna och som visar på en kliniskt relevant effekt i andra till fjärde linjen2, 3. Läkemedel med dessa mekanismer förväntas kunna nå svenska patienter inom en snar framtid.

Läs hela artikeln

Nordic Hematology Debate

Advances in treatment of Chronic Lymphocytic Leukemia, Waldenström Macroglobulinemia,
Multiple Myeloma, Marginalzone Lymphoma and Mantle Cell Lymphoma

5–6 March, 2020, Clarion Hotel Sign, Stockholm, Sweden

More info

Treatment of head and neck cancer with PD-1 inhibitors – practical experiences and clinical evidence

Treatment of head and neck cancer with PD-1 inhibitors – practical experiences and clinical evidence
TORSDAG 21 NOVEMBER 12.00 – 12.45 (ENG)

DURING THIS WEBINAR Dr Sykes will use patient cases to present his experiences and outcomes with anti PD-1 treatment.
Dr Sykes sees between 250 and 300 new cases of head and neck cancer every year and is specialized in non-surgical treatment of head and neck cancer as well as melanoma. He has published very widely in the field of head and neck cancer and has led a number of clinical trials into new treatments.

More information