Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Invigning av Lunds universitets cancercentrum LUCC

Omkring 25 procent av forskningen vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, relaterar till cancer. Två av de senaste tre årens mottagare av utmärkelsen ”Årets cancerforskare” från Cancerfonden kommer från Lunds universitet, som också är det universitet som fått störst del av de senaste årens utökade satsningar från Cancerfonden.

Kristian Pietras professor i molekylär medicin och koordinator för Lunds universitets cancercentrum. Foto: Kennet Ruona

Kristian Pietras professor i molekylär medicin och koordinator för Lunds universitets cancercentrum. Foto: Kennet Ruona

Lunds universitets cancercentrum invigs officiellt den 4 februari på Världscancerdagen med bland annat populärvetenskapliga föreläsningar för allmänheten och patienter.  Centret har bildats för att samordna olika initiativ som berör cancerforskning och vara kontaktpunkt för både interna och externa aktörer som önskar samverka med forskare.

  • Länk till programmet – en hel kväll om cancer och forskning. Välkommen till Världscancerdagen i Malmö idag 4 februari.

– Vi vill främja forskning i toppklass – inte genom att styra projekt utan att istället skapa förutsättningar och att jobba proaktivt. LUCC är spindel i nätet och ger stöd i strategiska beslut vid universitetet som rör cancerområdet. Vi har höga ambitioner och så ska det vara, säger cancerforskaren Kristian Pietras, professor i molekylär medicin och koordinator för LUCC.

Satsningen går hand i hand med det Comprehensive Cancer Centre (CCC) som Region Skåne arbetar för att ackreditera sig som.

– Både LUCC och CCC visar på en väldigt positiv utveckling för cancerområdet och innebär en unik möjlighet att organisera cancervården och att samordna forskning och undervisning i Skåne, avslutar Kristian Pietras.

12 strategiska fokusområden för Lunds universitets cancercenter (LUCC)

  1. Bröst
  2. Blod, lymfom & myelom
  3. Barncancer
  4. Njure, blåsa, urinvägar & prostata
  5. Hjärna, ryggmärg & hypofys
  6. Hud
  7. Lunga, huvud & nacke
  8. Gastrointestinal
  9. Omics, bioinformatik & diagnostik
  10. Bildåtergivning & nukleär medicin/radiologi
  11. Immunologi, tumörmikromiljö & metastaser
  12. Kliniska prövningar & läkemedelsutveckling

Länk till LUCC:s webbplats

Sjöbergpriset för avgörande upptäckter om cellers tillväxt

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sjöbergpriset 2020 på en miljon US dollar till Michael Hall och David Sabatini. De två forskarna har radikalt förändrat synen på cellers tillväxt, en viktig faktor vid uppkomsten av cancer. De har därmed lagt grunden till utvecklingen av nya former av cancerbehandling.

När celler delar sig och växer okontrollerat resulterar det i cancer. Med hjälp av ett gift som ursprungligen kommer från Påskön, rapamycin, har Michael N. Hall, Biozentrum, Universität Basel i Schweiz och David M. Sabatini, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA, svarat på viktiga biologiska frågor. Det gäller både cellernas ämnesomsättning och tillväxt.

Michael N. Hall. Foto: University of Basel.

Michael Hall använde sig av rapamycin vid studier av grundläggande funktioner hos jästceller. Han upptäckte då två viktiga proteiner, TOR 1 och TOR 2. Tidigare trodde man att cellernas tillväxt skedde mer slumpmässigt. Nu kunde forskarna visa att dessa två proteiner kontrollerar hur cellerna växer genom att styra användningen av tillgängliga näringsämnen. TOR fungerar helt enkelt som en slags projektledare i cellen som bestämmer vad näringen ska användas till.

David Sabatini upptäckte i stället motsvarande protein i däggdjur, det som kom att kallas mTOR. Han har även i detalj beskrivit hur mTOR känner av tillgången på näringsämnen och styr deras utnyttjande för livsnödvändiga processer i den mänskliga cellen. Vid flera former av cancer visar det sig att mTOR blir överaktivt och stimulerar cancercellernas tillväxt.

Hundratals studier pågår

Just nu pågår hundratals studier runt om i världen med målet att omvandla upptäckten och kartläggningen av mTOR:s funktion till nya behandlingsmetoder, däribland i Sverige.

David M. Sabatini. Foto: Whitehead Institute.

– Behandlingen med så kallade mTOR-hämmare är visserligen förenad med avsevärda biverkningar, men de ingår redan i behandlingsarsenalen vid allvarlig njurcancer. Det finns en stor utvecklingspotential inom fältet, och det finns gott hopp om att nya generationer av hämmare och nya kombinationer kommer att vara både effektiva och ge mindre biverkningar, säger priskommitténs ordförande Bengt Westermark.

Både för Michael Hall och David Sabatini kom det som en överraskning att få reda på att de tilldelats Sjöbergpriset 2020 för sina insatser, och de ser att prispengarna har potential att komma till stor nytta i deras respektive forskning framöver:

– Jag är verkligen både överraskad, hedrad och rörd. Och jag är särskilt glad över att få dela det här priset med Michael Hall med tanke på vår långa gemensamma bakgrund med forskning om mTOR. Något som verkligen har kännetecknat vårt laboratorium historiskt är viljan att ge sig i kast med nya områden och nu kan jag säga: ”Gör det!”. Prispengarna kommer att göra det möjligt för oss att vara äventyrliga, säger David Sabatini.

FAKTA Sjöbergpriset

Det här är fjärde gången som Sjöbergpriset delas ut. Kungl. Vetenskapsakademien utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong.

Motivering och pristagare

2020 års Sjöbergpris utdelas ”för upptäckten av mTOR och dess roll i kontrollen av cellers ämnesomsättning och tillväxt”. Prissumman på en miljon US dollar delas lika mellan pristagarna. En större del av summan, 900 000 US dollar, ska gå till framtida forskning.

Michael N. Hall är professor i biokemi vid Biozentrum, Universität Basel, Schweiz. Han är född 1953 i San Juan, Puerto Rico och erhöll 1981 en fil.dr vid Harvard University, Cambridge, USA.

Läs mer på Biozentrums webbplats

David M. Sabatini är professor i biologi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och medlem av Whitehead Institute, Cambridge, Massachusetts, USA. Han är född 1968 i New York och blev leg. läk. och fil.dr 1997 vid Johns Hopkins School of Medicine, Baltimore, Maryland, USA.

Läs mer på MIT:s webbplats

 

Nyckelpersoner i cancervården utsedda till Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska

Årets processledare i cancervården

Cancervårdens processledare och kontaktsjuksköterskor förverkligar nationella cancerstrategins intentioner i vårdens vardag. Regionala cancercentrum i samverkan har idag uppmärksammat dessa viktiga yrkesgrupper och överlämnat utmärkelserna Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska till sex medarbetare inom respektive kategori.

Processledarna i cancervården är den viktigaste länken mellan såväl nationell som regional kunskapsbildning och den kliniska verksamheten. De har en avgörande roll i arbetet med att omsätta gemensamma kunskapsstöd till praktisk cancervård.

Kontaktsjuksköterskor möter patienter med komplexa behov. De skapar tillgänglighet, kontinuitet och trygghet och stärker patientens och de närståendes möjlighet att vara delaktig i patientens vård.

Nyinstiftade utmärkelser
För att uppmärksamma och tacka dessa nyckelpersoner för deras förtjänstfulla insatser har RCC i samverkan i år instiftat utmärkelserna Årets kontaktsjuksköterska och Årets processledare.

Utmärkelserna överlämnades idag av H.K.H. Kronprinsessan Victoria, under RCCs och Socialdepartementets jubileumsdag för den nationella cancerstrategin i Aula Medica på Karolinska Institutet. Årets processledare och Årets kontaktsjuksköterska gick till en medarbetare i vardera sjukvårdsregion, som på ett särskilt förtjänstfullt sätt utmärkt sig i sin yrkesroll.

Årets processledare 2020 (från vänster på bilden ovan)
Johan Styrke, Norra sjukvårdsregionen
Britt-Marie Karlson, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Annika Sjövall, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Pernilla Dahm-Kähler, Västra sjukvårdsregionen
Marianne Maroti, Sydöstra sjukvårdsregionen (frånvarande, priset hämtades av Srinivas Uppgunduri)
Maria Planck och Jaroslaw Kosieradzki, Södra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets processledare 2020 är alla förebilder, pådrivare och ambassadörer för RCCs verksamhet. De har alla varit processledare under flera år, några ända sedan starten av RCC. Deras processledarskap utmärks av entusiasm, stort engagemang och en drivkraft att bidra till en bättre och mer jämlik vård.

Med patientens bästa för ögonen medverkar de framgångsrikt till genomförandet av cancerstrategins intentioner genom arbetet med nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp, uppföljning via kvalitetsregister och dialog med verksamheterna. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla processerna inom sina sjukvårdsregioner.


Årets kontaktsjuksköterska 2020 (fr vänster på bilden)
Elisabeth Einarsson Åberg, Södra sjukvårdsregionen
Anna-Karin Garp, Sydöstra sjukvårdsregionen
Eva Rosén, Västra sjukvårdsregionen
Hanna Rafstedt, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion
Anna Watz, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Frida Idenfors, Norra sjukvårdsregionen

Motivering
Årets kontaktsjuksköterska 2020 möter patienter och närstående med engagemang, kunnighet, lyhördhet och respekt. De står alla för kontinuitet och skapar trygghet för både patienter och närstående, stärker deras ställning i vården och har förmågan att se allas individuella behov.

De ser till att patienterna får individuella skriftliga vårdplaner och att patienter och närstående är välinformerade. Genom sitt arbete bidrar de till att skapa smidiga och rationella patientflöden. Utöver detta har var och en på olika sätt särskilt bidragit till att utveckla kontaktsjuksköterskerollen på sin klinik.

RCCs hedersutmärkelse 2020 (till höger på bilden)
Gunilla Gunnarsson, tidigare nationell cancersamordnare vid SKR och RCC i samvekans ordförande, tilldelades RCCs första hedersutmärkelse. Den kan delas ut till personer som på ett särskilt förtjänstfullt sätt arbetat hängivet och uthålligt med att utveckla cancervården i cancerstrategins anda, och därigenom åstadkommit avgörande förbättringar som gjort tydliga skillnader för patienter med cancer.

Patientens tumör som cancervaccin

Patientens tumör som cancervaccin – mål för banbrytande patientstudier på Akademiska

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Onkologikliniken på Akademiska sjukhuset bedriver sedan många år translationell forskning inom området immunonkologi i syfte att utveckla läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Detta uppmärksammas med anledning av världscancerdagen 4 februari.

– Genom ett nära samarbete med Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet har framgångsrik laboratorieforskning banat väg för tidiga kliniska behandlingsstudier på Akademiska. För 15 år sedan började vi som tredje center i världen behandla patienter med spritt malignt melanom med autologa T-celler och sedan några år tillbaka bedriver vi studier med immunstimulerande genterapi, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

I dessa senare studier erhåller patienter med avancerad cancer upprepade ultraljudsvägledda injektioner i metastaserna (oftast i levern) med ett så kallat adenovirus som fungerar som bärare för immunstimulerande gener.

– Det virus vi använder delar sig endast i cancerceller som därigenom sprängs sönder. Vårt mål är att omvandla patientens cancer till ett vaccin och få ett kraftfullt immunsvar som slår ut cancerceller i hela kroppen, förklarar Gustav Ullenhag.

Forskarna undersöker även om behandlingen bör kombineras med annan immunterapi, såsom immunkontrollpunktshämmare/checkpointhämmare (som binder till och blockerar hämmande proteiner på T-cellerna), olika cytostatika och/eller strålbehandling. De kliniska studierna bedrivs i nära samarbete med radiologer som ansvarar för injektionerna och därmed har en central roll.

Akademiska sjukhuset ligger också i framkant beträffande studier med CAR T-celler vid blodcancer, med professor Gunilla Enblad som huvudprövare. Härom året var sjukhuset först i Europa om att erbjuda behandlingen mot lymfom och leukemier. För såväl CAR T-cellsstudierna som studierna med immunstimulerande genterapi är Angelica Loskog, adjungerad professor vid Uppsala universitet, den prekliniska huvudforskaren.

Onkologkliniken på Akademiska medverkar även i så kallade ”första i människa”-studier där cancerpatienter, som erhållit all etablerad behandling utan tillräcklig effekt, behandlas med olika antikroppar direkt i blodet.

– I alla våra immunterapistudier mäts patienternas immunsvar på olika sätt, framförallt i blodet men ibland också i tumören. Därigenom får vi så stor kunskap som möjligt och kan optimera utvecklingen av de experimentella behandlingarna. Med vår nya prövningsenhet (EDU) som öppnas i vår, förbättras möjligheterna att genomföra behandlingsstudier, inte minst vid immunterapi, avrundar Gustav Ullenhag och fortsätter:

För intervjuförfrågningar, kontakta:
Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 28 51,
e-post: [email protected]


Information till patienter och anhöriga om pågående forskningsstudier:

https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/forskning/cancerstudier-i-sverige/

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

CHMP har rekommenderat att darolutamide får marknadsföringstillstånd inom EU

Produkten som är utvecklad i samarbete mellan Orion och Bayer är rekommenderad för behandling av män med med icke-metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper stor risk att metastasera.

Bayer is responsible for global commercialization of darolutamide, with a co-promotion of Bayer and Orion in certain European markets, e.g. in France, Germany, Italy, Spain, the UK, Scandinavia and Finland.

The CHMP recommendation is based on the results of the Phase III ARAMIS trial evaluating darolutamide plus androgen deprivation therapy (ADT) compared to placebo plus ADT, which demonstrated a highly significant improvement in the primary efficacy endpoint of metastasis-free survival (MFS) of darolutamide plus ADT, with a median 40.4 months, versus 18.4 months for placebo plus ADT (p<0.0001), and a favorable safety profile.

“For patients with nmCRPC who typically have asymptomatic disease, it is critical that they have treatment options that delay metastases, and that also can limit the burdensome side effects of therapy”, said Dr. Scott Z. Fields, Senior Vice President and Head of Oncology Development at Bayer. “This positive CHMP opinion for darolutamide marks a significant step forward in delivering a potential new therapeutic option that has the potential to both extend MFS in nmCRPC and limit the impact of side effects, meeting an unmet medical need.”

“The positive CHMP opinion takes us one step closer to bringing this new therapeutic option to men with nmCRPC in the EU and demonstrates our ongoing commitment to delivering innovative medicines. We are looking forward to the co-promotion with Bayer to support patients with prostate cancer and their healthcare professionals”, said Satu Ahomäki, Senior Vice President, Commercial Operations of Orion Corporation.

Prostate cancer that is confined to the prostate region and is treated with ADT but keeps progressing, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body, is known as nmCRPC. In Europe over 67,000 men are estimated to have a CRPC diagnosis, based on 2018 prostate cancer incidence numbers. About one-third of men with nmCRPC go on to develop metastases within two years.

In the ARAMIS trial, overall survival (OS) and time to pain progression were additional secondary efficacy endpoints. At the time of final MFS analysis, a positive trend in OS was observed; OS data were not yet mature. The MFS result was additionally supported by a delay in time to pain progression as compared to placebo plus ADT. All other secondary endpoints, time to cytotoxic chemotherapy, and time to a symptomatic skeletal event (SSE), also demonstrated a benefit in favor of darolutamide at the time of final MFS analysis.

The most frequent adverse reactions in the darolutamide plus ADT arm, that occurred with an absolute increase in frequency of ≥2% compared to placebo plus ADT, were fatigue/asthenic conditions (16% vs. 11%), pain in extremity (6% vs. 3%), and rash (3% vs. 1%). Discontinuation due to adverse events occurred in 9% of patients in both arms of the study.

About the ARAMIS trial
The ARAMIS trial is a randomized, Phase III, multi-center, double-blind, placebo-controlled trial evaluating the safety and efficacy of oral darolutamide in patients with nmCRPC who are currently being treated with ADT and are at high risk for developing metastatic disease. In the clinical study, 1,509 patients were randomized in a 2:1 ratio to receive 600 mg of darolutamide orally twice daily or placebo along with ADT. Patients with a history of seizure were allowed in the study.

About darolutamide
Darolutamide is an androgen receptor inhibitor (ARi) with a distinct chemical structure that binds to the receptor with high affinity and exhibits strong antagonistic activity, thereby inhibiting the receptor function and the growth of prostate cancer cells. Darolutamide is also being investigated in a Phase III study in metastatic hormone-sensitive prostate cancer (ARASENS trial). Information about these trials can be found at www.clinicaltrials.gov.

The product has been approved in the U.S., Brazil and Japan under the brand name Nubeqa®. It has not been approved by the European Medicines Agency.

About castration-resistant prostate cancer (CRPC)
Prostate cancer is the second most commonly diagnosed malignancy in men worldwide. In 2018, an estimated 1.2 million men were diagnosed with prostate cancer, and about 358,000 died from the disease worldwide. Prostate cancer is the fifth leading cause of death from cancer in men. Prostate cancer results from the abnormal proliferation of cells within the prostate gland, which is part of a man’s reproductive system. It mainly affects men over the age of 50, and the risk increases with age.

Treatment options range from surgery to radiation treatment to therapy using hormone-receptor antagonists, i.e., substances that stop the formation of testosterone or prevent its effect at the target location. However, in nearly all cases, the cancer eventually becomes resistant to conventional hormone therapy.

CRPC is an advanced form of the disease where the cancer keeps progressing despite ADT treatment, even when the amount of testosterone is reduced to very low levels in the body. In men with progressive nmCRPC, a rapid prostate specific antigen (PSA) doubling time has been consistently associated with reduced time to first metastasis and death.

Contact persons:

Christer Nordstedt, PhD, MD, Senior Vice President, Research and Development, Orion Corporation
Tel. +358 10 426 2099
[email protected]

Contact person for investors:
Tuukka Hirvonen, Investor Relations, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 2721
[email protected]

Contact person for media:
Terhi Ormio, Vice President, Communications, Orion Corporation
Tel. +358 50 966 4646
[email protected]