Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nu bildas Sahlgrenska Cancer Center

Beslut har nu tagits att bilda Sahlgrenska Cancer Center inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Centret ska skapa ett starkare samarbete mellan sjukhusets olika verksamheter och ha en nära samverkan med forskningen, med målet att ge patienten en bättre och tryggare cancervård.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse ställde sig idag bakom sjukhusdirektörens verkställighetsbeslut från 20 februari om att bilda Sahlgrenska Cancer Center.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger mycket långt framme inom cancerområdet och har ambitionen att bli ett internationellt ledande cancersjukhus. När vi bildar Sahlgrenska Cancer Center skapar vi förutsättningar för att vässa forskningen och vården för våra patienter, säger ordförande Henrik Ripa.

Bildandet av Sahlgrenska Cancer Center är ett led i universitetssjukhusets arbete för att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre (CCC). CCC är en internationell certifiering som utfärdas av Organization of European Cancer Institutes (OECI).  För att bli ackrediterade krävs att sjukhuset bedriver cancervård av hög kvalitet och framstående forskning inom ramen för centrat.

– Ett CCC innebär en identitet och en struktur som samlar cancervården på ett ännu bättre sätt än vad som görs på idag. Målet är att ge en tryggare, säkrare och bättre vård för patienterna. Nu tar vi ett viktigt steg på vägen dit, säger Claes Jönsson, områdeschef för område 5 och ordförande för Sahlgrenska Cancer Centers ledningsråd.

Den 1 mars 2020 skickar Sahlgrenska Universitetssjukhuset in de uppgifter som OECI kräver för att sjukhus ska få tillstånd att inleda ackrediteringsprocessen. Sahlgrenska Universitetssjukhusets ansökan sker i samverkan med Sahlgrenska akademin och Regionalt cancercentrum Väst. Ackrediteringen innebär bland annat en så kallad peer review, som granskar allt från forskning och utbildning till klinisk verksamhet, administration och informationshantering på sjukhuset. Processen beräknas ta cirka två år.

– En ackreditering som Comprehensive Cancer Centre innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en cancervård i internationell toppklass, vi ska inte ha lägre ambitioner än så, säger Claes Jönsson.

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Nu ska vuxna barncanceröverlevare få jämlik vård – mottagning öppnar i sydöstra Sverige

Många vuxna barncanceröverlevare lider av sena komplikationer. Trots det är uppföljningen av dessa personer ojämlik. Bland annat saknas en uppföljningsmottagning helt i den sydöstra sjukvårdsregionen, vilket Barncancerrapporten 2019 pekade på. Nu står det klart att regionen kommer öppna en mottagning våren 2021.

Drygt 70 procent av alla barncanceröverlevare drabbas av sena komplikationer, av sjukdomen i sig eller av behandlingen. Enligt ett nationellt vårdprogram ska barncanceröverlevare erbjudas uppföljning och sjukvård av högsta internationella klass, men endast omkring 14 procent har kallats till sådan uppföljning enligt Barncancerrapporten 2019.

Hittills har fem av landets sex sjukvårdsregioner haft särskilda uppföljningsmottagningar, men i den sydöstra sjukvårdsregionen där Östergötland, Kalmar och Jönköpings län ingår finns ingen motsvarande verksamhet. Därmed har inga patienter som behandlats vid barncancercentrum i Linköping blivit kallade till uppföljning.

Nu står det dock klart att arbetet med att öppna en sådan mottagning har påbörjats på uppdrag av Regionalt cancercentrum (RCC) sydöst. Mottagningen ska vara placerad vid Linköpings universitetssjukhus och öppna våren 2021.

– Vi börjar med att kartlägga vilka patienter det rör sig om, något som vi ska bli färdiga med innan sommaren. Sedan planerar vi en kontakt med dessa patienter för att få en bild av eventuellt behov av uppföljning och stöd, säger Christina Johansson, vårdutvecklare hos Region Östergötland och projektledare för mottagningen, på RCC:s hemsida.

– Att din bostadsort avgör vilken vård du får som barncanceröverlevare är oacceptabelt. Det är därför glädjande att även sydöstra sjukvårdsregionen nu får en uppföljningsmottagning. Det är ett steg på vägen mot att alla överlevare, oavsett var i landet de behandlats får samma chans till uppföljning efter avslutad behandling. Nu ser vi fram emot att man även arbetar med utvecklat psykosocialt stöd för den här gruppen, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Marianne Jarfelt, ansvarig läkare för uppföljningsmottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, är mycket positiv till nyheten.

– Jag är jätteglad över att det här nu blir av i sydöstra regionen, nu kommer det finnas mottagningar för alla vuxna barncanceröverlevare i Sverige. Uppföljningsmottagningarna är väldigt viktiga, både för barncanceröverlevarna och för vården i övrigt, som får hjälp med kunskap om den här gruppen. Nu är det viktigaste framöver att vi får tillräckligt mycket kapacitet och resurser på alla uppföljningsmottagningar för att kunna träffa alla patienter, för det saknar vi idag.

Fakta om barncanceröverlevare

  • I dag i Sverige finns cirka 11 000 barncanceröverlevare, och gruppen ökar för varje år som går.
  • 70 % av barncanceröverlevarna drabbas av någon form av sen komplikation, det vill säga ett försämrat hälsotillstånd som uppkommer till följd av antingen cancern i sig, eller av behandlingen.
  • Ungefär 30 % dessa får komplikationer som är allvarliga, till och med potentiellt livshotande, till exempel en ny cancer, hjärtsvikt eller stroke.

Om barncancer

  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.
  • Cirka 85 procent av barnen överlever, men det varierar mycket beroende på cancertyp.
    • Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige.

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib)

CHMP ger positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) (1). Utlåtandet baseras på resultat från fas III-studien ALTA-1L som visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för Alunbrig (brigatinib) som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Alunbrig är en ny generations tyrosinkinashämmare (TKI) som är designad för att hämma ALK genetiska förändringar.

– På grund av att ALK-positiv icke-småcellig lungcancer är en komplex sjukdom som ofta sprider sig till hjärnan, så är det viktigt att det finns behandlingsalternativ som visar god effekt i hela kroppen och i hjärnan. Resultaten från studien ALTA-1L visar att brigatinib som första linjens behandling visar en signifikant skillnad i responsen i hjärnan och en förbättrad total effekt i jämförelse med krizotinib. Om Alunbrig blir godkänt av EU-kommissionen, skulle det tillföra ett värdefullt behandlingsalternativ i första linjen för denna patientgrupp, säger Luigi De Petris, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och svensk medprövare i studien ALTA-1L.

Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien ALTA-1L där effekt och säkerhet för Alunbrig som första linjens behandling av vuxna med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), jämförts med krizotinib. Patienterna i studien hade inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare.

Resultaten från studien visar att Alunbrig var överlägsen krizotinib som första linjens ALK-behandling och visade en signifikant skillnad i effekt hos de patienter som hade hjärnmetastaser vid studiestart.

Efter mer än två års uppföljning visar studieresultaten att Alunbrig jämfört med krizotinib, minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 69 procent (HR=0,31, 95% KI: 0,17-0,56), hos nydiagnostiserade patienter med mätbara hjärnmetastaser vid studiestart, uppmätt av blindad oberoende bedömningskommitté (BIRC) och 76 procent (HR=0,24, 95% KI: 0,12-0,45), uppmätt av studieprövare. Behandling med Alunbrig visade även på en förbättrad total effekt i ”intention-to-treat”-gruppen, där den progressionsfria överlevnaden (PFS), i median var två gånger längre för Alunbrig-gruppen i jämförelse med krizotinib vid 24,0 månader (95% KI: 18,5-NE) jämfört med 11,0 månader (95% KI: 9,2-12,9) för krizotinib, uppmätt av BIRC och 29,4 månader (95% KI: 21,2-NE) jämfört med 9,2 månader (95% KI: 7,4-12,9), för krizotinib-gruppen, uppmätt av studieprövare.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC). De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna grad 3 eller högre (≥3) i Alunbrig-gruppen var ökat CPK (24,3%), ökat lipas (14,0%) och hypertoni (11,8%); och för krizotinib-gruppen ökat ALAT (10,2%), ökat ASAT (6,6%) och ökat lipas (6,6%).

Om studien ALTA-1L

ALTA-1L är en pågående internationell, öppen, randomiserad, multicenter och jämförande fas III-studie med 275 patienter som utvärderar behandling med Alunbrig jämfört med krizotinib hos patienter med ALK-positiv avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer och som inte tidigare fått behandling med en ALK-hämmare. Patienterna fick antingen Alunbrig i dosen 180 mg en gång dagligen med en inledande startdos om 90 mg en gång dagligen de första sju dagarna, eller krizotinib, 250 mg två gånger dagligen (Alunbrig n=137, krizotinib n=138).

Medianåldern var 58 år i Alunbrig-gruppen och 60 år i krizotinib-gruppen. 29 procent av patienterna hade hjärnmetastaser vid studiestart i Alunbrig-gruppen, jämfört med 30 procent i krizotinib-gruppen. 26 procent av patienterna i Alunbrig-gruppen hade tidigare fått kemoterapi för avancerad eller metastaserad sjukdom, jämfört med 27 procent i krizotinib-gruppen.

Det primära effektmåttet för studien var progressionsfri överlevnad (PFS), det vill säga hur lång tid patienten lever utan att sjukdomen förvärras, och som utvärderades av en oberoende studiekommitté (blinded independent review committee, BIRC). Sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) enligt RECIST-kriterierna, version 1.1, intrakraniell ORR, intrakraniell PFS, total överlevnad (OS), säkerhet och tolerabilitet.

Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats från studier med Alunbrig enligt den befintliga produktresumén (SmPC).

Om Alunbrig (brigatinib)

Alunbrig (brigatinib) är en tyrosinkinashämmare (TKI) som binder till ALK-EML4-proteinet och blockerar aktiviteten av ALK och hämmar därmed cancercellernas tillväxt, vilket fördröjer sjukdomens förlopp. Alunbrig tillhör en ny generation ALK-hämmare och tas i tablettform, en tablett en gång om dagen.

Alunbrig (brigatinib) godkändes av EU-kommissionen den 27 november 2018 för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib. Sedan den 14 december 2018 ingår Alunbrig i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med ALK-positiv icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som tidigare fått behandling med krizotinib (2).

Om lungcancer och ALK-positiv lungcancer

Lungcancer drabbar cirka 4 000 personer om året (3). Den förväntade relativa 5-årsöverlevnaden efter diagnos är idag cirka 16,5 procent i Sverige, vilket gör lungcancer till den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken och är den cancerform som flest människor dör av i Sverige (4). Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen av lungcancer (5) där adenocarcinom är den vanligaste undergruppen. Av dem som drabbas av icke småcellig lungcancer har cirka tre till fem procent den relativt ovanliga cancerformen ALK-positiv lungcancer (6, 7, 8), vilken liksom andra former av lungcancer kan vara svårbehandlad. Till skillnad från en stor andel lungcancerfall drabbar ALK-positiv lungcancer ofta människor i yngre åldrar och som i många fall aldrig har rökt.

Vid ALK-positiv lungcancer har det uppstått en genetisk avvikelse (rearrangemang) genom att ALK-genen bytt delar med en annan gen, vanligtvis EML4, med följd att det bildats ett abnormt protein som driver på tumörens tillväxt.

Takedas fortsatta forskning och utveckling inom icke-småcellig lungcancer syftar till att förbättra livet för de cirka 40 000 patienter som diagnostiseras i världen varje år med denna allvarliga och sällsynta form av lungcancer (9).

För mer information, vänligen kontakta

Magnus Andersson, medicinsk rådgivare, [email protected], +46 70 225 0445

Henry Werner, kommunikationsdirektör, Sverige och Norden, [email protected],
+46 8 731 28 00, +46 70 970 22 27

Läs det engelska pressmeddelandet i sin helhet här.

För mer information vänligen besök: www.ema.europa.eu/ema/, www.takeda.se eller www.takeda.com

Referenser

1. European Medicines Agency, CHMP, 2020-02-28: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/alunbrig

2. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), beslut 14 december 2018, https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad-subvention/arkiv/2018-12-17-alunbrig-ingar-i-hogkostnadsskyddet-med-begransning-.html

3. Cancer Incidence in Sweden 2015. Socialstyrelsen 2015 (www.socialstyrelsen.se/publikationer2017)

4. Lungcancer, Nationellt vårdprogram, 2.0, 2018-08-21, sid 13 resp sid 97

5. Cancerfondsrapporten 2017, del 1 – Lungcancer, sid 45

6. Gainor JF, Varghese AM, Ou SH, et al. Clin Cancer Res. 2013;19(15):4273-81.

7. Koivunen JP, Mermel C, Zejnullahu K, et al. Clin Cancer Res. 2008; 14(13):4275-83.

8. Wong DW, Leung EL, So KK, et al. Cancer. 2009; 115(8):1723-33.

9. Chia PL, Mitchell P, Dobrovic A, John T. Clin Epidemiol, 2014;6:423-432.

 

TLV subventionerar NERLYNX vid HER2+ bröstcancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har 21 februari beslutat att NERLYNX (neratinib) ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling av vuxna patienter med så kallad hormonreceptorpositiv human epidermal receptor positiv, HER2-positiv, tidig bröstcancer och som har avslutat tilläggsbehandling efter operation med trastuzumab så kallad adjuvant behandling för mindre än ett år sedan.1

I den kliniska studien visades en statistiskt signifikant effektfördel avseende invasiv sjukdomsfri överlevnad (iDFS) hos patienter med tidig HR+, HER2-positiv bröstcancer. TLV bedömer i den hälsoekonomiska analysen att kostnaden för behandling med Nerlynx är rimlig.1

Det är glädjande att Sverige är ett av de första länderna i Europa där patienter med HER2+ bröstcancer får tillgång till Nerlynx. Pierre Fabre har nu ytterligare ett läkemedel för behandling av bröstcancer på den svenska marknaden. Sedan tidigare finns läkemedlet Navelbine (vinorelbin) säger Aki Liikola, VD på Pierre Fabre Pharma Norden AB.

Om HER2+ bröstcancer Var sjätte kvinna har en så kallad HER2-positiv bröstcancer2 Studier har visat att HER2-positiv bröstcancer är mer aggressiv än andra bröstcancerformer. Det innebär en ökad risk för spridning, återfall och död jämfört med andra typer av bröstcancer. Studier har visat att läkemedlet trastuzumab kan minska risken för återfall efter kirurgi.3 I en långtidsuppföljning var det dock fortfarande upp till 30% som fick återfall under en 10-års period.4
Om NERLYNX (neratinib)
NERLYNX® (neratinib) är en oral behandling som är avsedd för utökad adjuvant behandling efter behandling med trastuzumab (efter kirurgi). NERLYNX angriper HER2+ bröstcancer genom att inne i cellen blockera signalvägar vilka kan leda till tumörtillväxt.5

Referenser
1. TLV.se
2. ”Regionala Cancercentrum i Samverkan. Remissrunda – Nationellt vårdprogram för Bröstcancer 15 november 2019
3. Piccart-Gebhart et al. Trastuzumab after Adjuvant Chemotherapy in HER2-Positive Breast Cancer. N Engl J Med. 2005; 353:1659-1672
4. Cameron et al. 11 years’ follow-up of trastuzumab after adjuvant chemotherapy in HER2-positive early breast cancer: final analysis of the HERceptin Adjuvant (HERA) trial. Lancet. 2017 March 25; 389(10075): 1195–1205.
SE/NER/02/20/0003
5. www.fass.se

Överlevnaden fem år efter cancerdiagnos är högst i Jönköpings län

En blodtrycksmanschett runt en armHälso- och sjukvården i Region Jönköpings län får mycket bra resultat i Socialstyrelsens rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården”där 51 parametrar jämförs, över tiden och mellan regionerna. Det handlar om såväl medicinska resultat som ekonomi och patienternas upplevelse. Arkivbild. Foto: Lii Almnäs

Allt fler invånare i Jönköpings län överlever femårsgränsen för sin cancersjukdom. Andelen är dessutom den högsta i landet. Samtidigt har Region Jönköpings län bland de lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård. Det framgår bland annat av Socialstyrelsens årliga rapport ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” som publicerades torsdag 20 februari 2020.

Den hälso- och sjukvård som bedrivs av Region Jönköpings län får på många mätområden mycket goda värden, med några få punkter under riksgenomsnittet. Det visar sig när Socialstyrelsen presenterar resultatet för 51 parametrar för att visa hur regionernas hälso- och sjukvård utvecklas, över tiden och i jämförelse med varandra.

”Hög kvalitet till låg kostnad”

– Den här rapporten visar att Region Jönköpings län bedriver hälso- sjukvård med mycket hög kvalitet, vilket förstås är betydelsefullt för länets invånare. Dessutom sker det till en kostnad som är bland de lägsta i landet, vilket är mycket glädjande. Bland Socialstyrelsens indikatorer finns det också områden där vi behöver förbättra oss, något som vi arbetar med kontinuerligt, säger Rachel De Basso (S), ordförande i nämnd för folkhälsa och sjukvård.

Ge översiktlig beskrivning

Rapporten är en del i en omfattande redovisning av indikatorer som handlar om uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Syftet är att ge en översiktlig beskrivning av hälso- och sjukvårdens resultat, utifrån sex viktiga frågeställningar ur ett invånarperspektiv, som berör kostnader, tillgänglighet, prevention, kvalitet, hälsa och hållbarhet.

– Vi kan konstatera att våra medicinska resultat på många områden har förbättrat sig, både i jämförelse med tidigare år och övriga regioner, samtidigt som kostnaderna minskar. Vi kan också glädjas åt att patienterna har stort förtroende för oss och är nöjda med den vård som vi kan erbjuda, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Socialstyrelsens rapport innehåller mätvärden av såväl medicinska resultat från olika kvalitetsregister, väntetider som patientenkäter och beräkning av kostnader.

Högst femårsöverlevnad

För Region Jönköpings län är utvecklingen mycket positiv när det bland annat gäller cancerbehandling. Andelen som lever fem år eller längre efter cancerdiagnos är högst i Sverige. Dessutom är det en hög andel av de invånare som får diagnosen tjocktarmscancer som får behandlingsstart inom 28 dagar.

Samtidigt fortsätter kostnaden för hälso- och sjukvård att sjunka även 2018 i Region Jönköpings län, där kostnaden nu är den fjärde lägsta i landet.

Högt förtroende och bra tillgång

Region Jönköpings län hamnar högt i en jämförelse inom en rad områden. Det blir till exempel en förstaplats för patienternas förtroende för sjukvården, upplevelsen att det finns tillgång till den vård man behöver samt telefontillgänglighet till primärvården.

När det handlar om få överbeläggningar och utlokaliseringar av vårdplatser på länets sjukhus, blir det en andraplats nationellt.

För ”Medicinsk bedömning i primärvård inom 3 dagar” blir det en sjundeplats och något bättre än riksgenomsnittet.

Bra resultat för väntetider

För mätområden som operation inom vårdgarantins 90 dagar, väntetid från diagnos till behandling av tjocktarmscancer, dödlighet efter höftfraktur, andel diabetiker som röker, dödlighet efter stroke eller trycksår som uppstår i sjukhusvården, hamnar Region Jönköpings län också bland de 3-4 bästa i Sverige.

Bra placering inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Region Jönköpings län bildar tillsammans med Region Kalmar län och Region Östergötland Sydöstra sjukvårdsregionen. Även inom den gruppen klarar sig Region Jönköpings län bra, med en förstaplats för 22 av måtten, andraplats för 14 mått och en tredjeplats för 11 mått.

Förbättringsområden att arbeta med

Men det finns också ett antal områden där Region Jönköpings län behöver förbättra sig i ett nationellt perspektiv:

Det handlar bland annat om användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre invånare (17:e plats av 21 regioner), väntetiden till utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin (18:e plats) samt fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt (20:e plats).

Fotnot 1: Relativ 5-årsöverlevnad vid cancersjukdom, avser patienter 30-89 år vid tiden för diagnos, där Region Jönköpings län har bäst resultat i landet med 64,5 procent. Mätetalet omfattar alla cancersjukdomar utom bröst-, prostata- och annan hudcancer än malignt melanom, eftersom de cancerformerna har högre överlevnad.

Fotnot 2: Socialstyrelsens sammanställning ”Öppna jämförelser 2020 – Sex frågor om vården” besvarar frågorna ”Hur mycket betalar vi för hälso- och sjukvården? Har vi tillgång till hälso- och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso- och sjukvården till att hålla oss friska? Hur är kvaliteten i hälso- och sjukvården vi får? Blir vi friskare och lever längre? Samt ”Hur bidrar hälso- och sjukvården till en hållbar god vård?”