Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Positiva resultat vid behandling av obehandlat pleuramesoteliom

Bristol Myers Squibb meddelar positiva resultat från en pivotal fas III-studie där Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) jämförts med kemoterapi hos patienter med tidigare obehandlat malignt pleuramesoteliom

  • Interimsanalysen från studien CheckMate -743 visar att Opdivo i kombination med Yervoy förlänger överlevnaden jämfört med kemoterapi
  • Malignt pleuramesoteliom (lungsäckscancer) är en ovanlig och aggressiv cancer med begränsade behandlingsalternativ

Bristol Myers Squibb presenterar resultat från CheckMate -743, en pivotal fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) hos patienter med tidigare obehandlad malignt pleuramesoteliom (MPM). Den i förväg planerade interimsanalysen, som genomfördes av den oberoende datakontrollkommittén, visar att studiens primära effektmått, total överlevnad (OS), uppnåtts för kombinationen. Opdivo i kombination med Yervoy visar en statistiskt signifikant och kliniskt förbättrad totalöverlevnad (OS) jämfört med behandling med kemoterapi (pemetrexed och cisplatin eller karboplatin). Säkerhetsprofilen var likvärdig med vad som tidigare rapporterats i andra studier för Opdivo i kombination med Yervoy.

– Malignt pleuramesoteliom, även kallat lungsäckscancer, är en svår sjukdom där begränsade framsteg skett vad gäller behandling under det senaste decenniet. Dessa resultat från studien CheckMate -743 visar potentialen för Opdivo i kombination med Yervoy hos patienter med tidigare obehandlad malignt pleuramesoteliom. Dessa resultat är ytterligare ett exempel på den redan etablerade effekten och säkerheten som visats för denna kombination av två immunterapier vid flera andra tumörtyper. Vi ser fram emot att arbeta med studieprövarna för att presentera resultaten vid ett kommande medicinskt möte samt diskutera dem med regulatoriska myndigheter, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

Om CheckMate -743

CheckMate -743 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och Yervoy jämfört med kemoterapi (pemetrexed och cisplatin eller karboplatin) hos patienter med tidigare obehandlad malignt pleuramesoteliom (MPM). I studien administreras Opdivo med 3 mg/kg varannan vecka och Yervoy med 1 mg/kg var sjätte vecka. Primärt effektmått i studien var total överlevnad (OS). Sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR), sjukdomskontroll (DCR) och effekten av behandlingen med avseende på PD-L1 uttryck.

Om lungsäckscancer

Lungsäckscancer, eller malignt pleuramesoteliom, är en ovanlig men aggressiv form av cancer som bildas i lungsäcken. Varje år får cirka 100 personer diagnosen i Sverige och merparten är män. Den vanligaste orsaken är exponering för asbest. Sjukdomen upptäcks ofta sent vilket leder till att majoriteten av patienterna har en avancerad eller metastaserad sjukdom vid diagnos. Medianöverlevnaden är mindre än ett år och femårsöverlevnaden är cirka tio procent hos patienter med tidigare obehandlade avancerad eller metastaserande lungsäckscancer.

Positivt utlåtande för ny subkutan beredning av Darzalex vid multipelt myelom

  • Den nya beredningen av Darzalex ges subkutant som en injektion under huden under cirka tre till fem minuter, vilket kan minska behandlingstiden med flera timmar, med likvärdig effekt och färre infusionsrelaterade reaktioner jämfört med intravenös administrering.1,2
  • Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas 3-studien COLUMBA och fas 2-studien PLEIADES.

Stockholm, 4 maj 2020 – Janssen meddelade (30 april 2020) att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att rekommendera ett godkännande för Darzalex (daratumumab) som subkutan beredning för behandling av patienter med multipelt myelom.3

Om EU-kommissionen formellt godkänner denna subkutana beredning kan Darzalex bli den första godkända monoklonala antikroppen i Europa som kan ges i subkutan injektionsform för behandling av patienter med multipelt myelom.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 30 april 2020.

Om Darzalex

Darzalex (daratumumab) är den första monoklonala antikroppen som godkänts för behandling av multipelt myelom och är även den första immunterapi- och antikroppbehandlingen riktad mot CD38 för behandling av sjukdomen.5 CD38 är ett protein som uttrycks i hög grad på ytan av alla myelomceller oberoende av sjukdomsstadium.6 Darzalex binder till CD38 och aktiverar på så sätt immunsystemet att attackera myelomcellerna.

I augusti 2012 ingick Janssen Biotech, Inc. och Genmab A/S ett globalt avtal som gav Janssen en exklusiv licens att utveckla, tillverka och marknadsföra daratumumab.7

Sex indikationer vid multipelt myelom

Darzalex godkändes inom EU för första gången 2016 som monoterapi för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderade en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling. Godkännandet baserades på resultat från fas 2-studien SIRIUS. Sedan den 19 april 2018 rekommenderar NT-rådet landstingen att använda Darzalex vid denna indikation.7

I april 2017 godkändes Darzalex i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd), eller bortezomib och dexametason (DVd), för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling. Dessa två godkännanden baserades på resultat från fas 3-studierna POLLUX och CASTOR.

Darzalex fick i augusti 2018 ett fjärde godkännande i kombination med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Till grund för denna indikation låg resultat från fas 3-studien ALCYONE.

Den femte indikationen för Darzalex för behandling av patienter med multipelt myelom kom i november 2019. Darzalex godkändes inom EU att ges i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Godkännandet baserades på resultat från fas 3-studien MAIA.

Darzalex sjätte och senaste utökade indikation inom EU kom i januari 2020 då Darzalex godkändes i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (DVTd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Beslutet baserades på resultat från fas 3-studien CASSIOPEIA.

Darzalex utvärderas inom ramen för ett omfattande kliniskt utvecklingsprogram som behandling vid en rad olika behandlingslinjer och kombinationer vid multipelt myelom.8-15 Ytterligare studier pågår och planeras för att bedöma daratumumab vid andra hematologiska sjukdomar med ett CD38-uttryck.16,17 För mer information vänligen läs på clinicaltrials.gov

För mer information om Darzalex se www.fass.se

Akademiska pionjär på mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer

Akademiska är först med en mer skonsam operationsmetod vid munhålecancer, sentinel node, som innebär ett mer begränsat ingrepp på halsen.

Munhålecancer blir allt vanligare i Sverige. Under perioden 2008-2016 skedde en ökning med 30 procent. Vid tidig upptäckt utan metastaser är den vanligaste behandlingen kirurgi, ofta i kombination med halskörtelutrymning eller strålbehandling. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska infört en alternativ metod, sentinel node, portvaktskörtelbiopsi, som innebär ett mer begränsat ingrepp på halsen.

– Det finns flera fördelar med sentinel node. Det är en mer skonsam behandling med betydligt kortare operationstid. I kanske åtta av tio fall kan man dessutom undvika en mer omfattande operation. Vid undersökningen kan vi också upptäcka om patienten har ett avvikande lymfavflöde till lymfkörtlar som normalt inte skulle undersökas vid en diagnostisk halskörtelutrymning, säger Tomas Ekberg, överläkare inom öron-näsa-halssjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Tillsammans med kollegan Anna-Karin Haylock har han handlagt alla patienter i uppstartsfasen, totalt ett tiotal patienter.

Cancer i munhålan kan bland annat uppstå på tungan, i munbotten, tandköttet eller på kindernas och läpparnas insida. Det är den vanligaste cancerformen inom huvud-halsområdet med knappt 450 fall per år i Sverige.

– Även vid tidig upptäckt, då man inte kan diagnostisera metastaser, rekommenderas oftast aktiv behandling av halsens lymfkörtlar eftersom risken för så kallad mikroskopisk spridning är cirka 20-25 procent, berättar Tomas Ekberg.

Som alternativ till halskörtelutrymning eller strålbehandling finns nu portvaktskörtelbiopsi, eller sentinel node som metoden kallas. Den innebär att kirurgen gör ett mycket mer begränsat ingrepp på halsen, och i händelse av positiv körtel, det vill säga en lymfkörtel som visar sig innehålla cancermetastas, går vidare med halskörtelutrymning.

– Sentinel mode används även för exempelvis malignt melanom, men patologens arbete med mikroskopisk undersökning av portvaktskörteln är mycket mer omfattande vid munhålecancer eftersom konsekvensen av en falskt negativ biopsi är mycket större, förklarar Tomas Ekberg.

Den nya metoden steg för steg

Dagen före operation injiceras ett radioaktivt ämne runt tumören i munhålan. Patienten placeras i en gammakamera och man kan detektera och avbilda de lymfkörtlar som först tar emot lymfflödet från tumören, dvs är portvaktskörtlar. Vid operationen följande dag avlägsnas tumören i munnen, och därefter söker man med en detektor, en så kallad gammaprob, rätt på portvaktkörtlarna som avlägsnas selektivt.

Metoden används kliniskt i flera länder i Europa. Akademiska sjukhuset är först i Sverige där planen är att den ska införas på ett likartat sätt vid fler universitetssjukhus. På Akademiska har man gått igenom introduktionsfasen, som innebär att berörd personal gått en ”head start” kurs i London. Därefter har de första tio patienterna opererats, väl medvetna om att det handlade om metodutveckling och kvalitetssäkring i relation till både portvaktskörtelbiopsi och halskörtelutrymning som var den tidigare aktuella behandlingsprincipen.

– Vi har inte haft någon förekomst av falskt negativa portvaktskörtlar under introduktionsfasen vilket är ett krav. Därför kan vi nu erbjuda patienter med munhålecancer i tidigt stadium denna nya operationsmetod i stället för som tidigare halskörtelutrymning, säger Tomas Ekberg.

Sprint Bioscience publicerar nya positiva data från Vps34-projektet

Nypublicerade forskningsresultat visar att Sprint Bioscience läkemedelskandidat SB02024 aktiverar immunförsvaret i tumörer vid malignt melanom och kolorektalcancer. Den vetenskapliga studien har publicerats i Science Advances, meddelar bolaget. Resultaten stärker potentialen för SB02024 som en del i framtida immunonkologiska behandlingar.

Sprint Biosciences läkemedelskandidat SB02024 hämmar proteinet Vps34 som tros spela en viktig roll när tumörceller blockerar immunförsvarets förmåga att attackera tumörceller. I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances presenteras prekliniska resultat som visar att SB02024 kraftigt aktiverar immunförsvaret i tumörer av malignt melanom och kolorektalcancer med minskad tumörtillväxt som följd. Resultaten stödjer den fortsatta utvecklingen av SB02024 både som ett enskilt läkemedel och i kombination med andra immunonkologiska läkemedel.

En stor utmaning inom immunonkologi är att åstadkomma ett tillräckligt starkt svar från kroppens eget immunsystem. Eftersom det är ett komplext system är den allmänna uppfattningen att det kommer att krävas en kombination av olika läkemedel för att uppnå en tillräckligt stark aktivering av immunsystemet. Globala läkemedelsföretag fokuserar därför på att hitta de mest effektiva kombinationerna för bästa möjliga behandling som fler patienter svarar på.

Resultaten som presenterats visar att Sprint Bioscience läkemedelskandidat SB02024 kan bli en kraftfull komponent i framtida behandlingar. Substansen ökade antalet aktiva immunceller som NK-celler och T-celler i tumören, vilket visar på läkemedelskandidatens förmåga att aktivera kroppens egna försvar mot cancer.

För att vidimera Vps34-hämning som drivande av de effekter som påvisats har studier gjorts med tumörer där Vps34-genen slagits ut och även studier av ytterligare en känd Vps34-hämmande molekyl, SAR405. Båda dessa valideringsstudier visade samma effekt som SB02024 och bekräftar värdet av Vps34-hämning i cancerterapi.

Samtidigt visade studier i möss att SB02024 har en förmåga att signifikant förbättra den terapeutiska effekten av PD-1 checkpointhämmare, den klass av immunonkologiska läkemedel som just nu leder fältet men som i flera cancerindikationer visat sig ha otillräcklig effekt som monoterapi. Det här är första gången vetenskapliga data presenteras som tydligt visar att Vps34-inhibition gör tumörer i huden och tarmen mer mottagliga för behandling med checkpointhämmare.

”Sprint Bioscience affärsidé är att i tidig preklinisk fas identifiera lovande läkemedelskandidater som är attraktiva för globala läkemedelsföretag att utveckla vidare till klinisk användning i patienter. De studieresultat som presenterats visar att en av våra läkemedelskandidater på ett helt nytt sätt förstärker den immunonkologiska responsen i tumörer, något som är nödvändigt för att ta nästa steg i utvecklingen inom immunonkologi”, säger Jessica Martinsson, vd på Sprint Bioscience.

Forskningen som presenteras i Science Advances har utförs tillsammans med dr Bassam Janji vid Luxembourg Institute of Health.

Referens: Artikeln i Science Advances finns att läsa i sin helhet här: https://advances.sciencemag.org/content/6/18/eaax7881.full

NT-rådets nya yttrande om Kymriah vid diffust storcelligt B-cellslymfom

NT-rådets yttrande till regionerna

Rekommendation och sammanvägd bedömning
NT-rådet har tidigare publicerat ett yttrande för Kymriah vid akut lymfatisk B-cellsleukemi. Nedanstående bedömning avser Kymriah vid diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL).

NT-rådet lämnade 2019-06-24 ett yttrande gällande Kymriah vid diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL). TLV har efter beställning av NT-rådet gjort en tilläggsanalys av Kymriah vid DLBCL, vilket ligger till grund för den här uppdateringen av rekommendationen. I tilläggsanalysen bedömer TLV att den mycket stora osäkerheten kvarstår gällande behandlingseffekt och relativ effekt utifrån den kliniska studien för Kymriah. NT-rådet anser inte att det finns skäl att ändra rekommendationen utan den tidigare bedömningen att inte rekommendera Kymriah vid DLBCL kvarstår.

I det tidigare beslutsunderlag TLV levererat till NT-rådet bedömer TLV att osäkerheten i det hälsoekonomiska underlaget för Kymriah är alltför hög för att fastställa en ICER, det vill säga kostnad per vunnet QALY (kvalitetsjusterat levnadsår). Från beslutsunderlaget:”Den kliniska effekten av Kymriah är mycket osäker och försök att fastställa den relativa effekten bedöms med nuvarande underlag innebära en alltför oprecis uppskattning för att utgöra en vägledning vid bedömningen av rimlig kostnad för åtgärden. Sammantaget blir osäkerheten oacceptabelt hög varför TLV bedömer att en fastställd ICER för Kymriah skulle innehålla alltför stora osäkerheter för att vara informativ.”

NT-rådet bedömer att: Tillståndets svårighetsgrad är mycket hög. Tillståndet är sällsynt. Åtgärdens effektstorlek går inte att bedöma eftersom tillförlitligheten i den vetenskapliga dokumentationen är för låg. En sammanvägning av ovanstående faktorer gör att NT-rådet rekommenderar regionerna att inte använda Kymriah vid behandling av DLBCL.

Läs hela yttrandet här