Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos patienter med en vanlig typ av tjock- och ändtarmscancer.

– Jag glömmer aldrig när jag väntade på resultatet från analysen av vår studie. Vår duktiga statistiker presenterade siffrorna och kurvorna för mig och när hon var klar hade jag en overklig känsla i kroppen. Det var ju helt fantastiska resultat!

Det säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet och ansvarig för ALASCCA-studien, en randomiserad studie vars resultat publicerades i höstas och som ligger till grund för den nyligen genomförda uppdateringen av vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer.

Resultaten hon refererar till innebär i korthet att patienter med en viss form av tarmcancer, där tumören bär på vissa relativt vanliga genmutationer, kan halvera risken för återfall genom att ta en daglig dos på 160 mg acetylsalicylsyra, asa, under tre år efter att de genomgått operation. Inte nog med den goda effekten, asa är även ett mycket välbeprövat läkemedel med relativt få biverkningar, dessutom är det billigt.

I början av februari 2026 uppdaterades vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer, tack vare de här resultaten, bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Marie-Louise Lydrup är ordförande i nationella vårdprogramgruppen vid RCC. Hon påpekar att det är mycket ovanligt att det görs en revision så kort tid efter en genomförd revidering.

Anna Martling och Marie-Louise Lydrup.

– Normalt går det cirka tre år mellan uppdateringarna men här var det så uppenbart vilken tydlig effekt asa har för den här patientgruppen att vi inte kunde vänta, trots att vi hade gjort en total revision under våren 2025.

Men en uppdatering av vårdprogrammet sker förstås inte med enbart en enskild studie som grund. ALASCCA-studien är inte den enda som undersökt acetylsalicylsyras effekt på tarmcancerpatienter, men det är den första randomiserade studien.

– Det har funnits tidigare studier, men ingen har haft en så fin design som ALASCCA. Att få en riskreduktion med 50 procent i en så välgjord studie är oerhört starka data, säger Marie-Louise Lydrup.

En sista pusselbit

Anna Martling kallar studien för ”den sista pusselbiten” i arbetet med att förstå acetylsalicylsyrans effekt på denna typ av cancertumörer.

– Det finns tidigare studier som indikerar att asa kan reducera återfallsrisken, men tidigare har ingen kunnat visa exakt vilka patienter som har nytta av behandlingen. Man har snarare hittat det som bifynd i annan forskning och resultaten har divergerat.

De varierade resultaten fick Anna Martling och hennes kollegor att fundera.

– Det fick oss att misstänka att det kunde handla om en speciell subgrupp som skulle ha mer nytta av asa, och att vi måste identifiera den gruppen genom att testa tumören för den specifika genen, säger Anna Martling som drog igång ALASCCA-studien 2014.

Till sin hjälp i arbetet har forskarna använt sig av bland annat data från RCCs kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer.

– Det är en guldgruva och en helt unik källa till forskning. Vi har nyttjat kraften i det och den kompetens som finns inom RCC. Bland annat fick vi fin hjälp av deras statistiker för att få fram underlag och bygga in randomiseringsmodul och eCRF i kvalitetsregistret för att enklare kunna hämta både data och patienter till studien, säger Anna Martling.

De uppdaterade riktlinjerna innebär att alla patienter med tjock- och ändtarmscancer numera ska testas för om deras tumör har den här genetiska avvikelsen, och att de som har det ska få tilläggsbehandlingen med acetylsalicylsyra under tre år efter operation.

– Det är en ganska enkel behandling som kommer att leda till att hälften av alla patienter slipper återfall, vilket ju är fantastiskt för både patienterna och samhället, säger Marie-Louise Lydrup.

Till det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer i Kunskapsbanken

Fakta om ALASCCA-studien

  • ALASCCA-studien har pågått sedan 2016 och publicerades i september 2025.
  • I studien ingick 3500 patienter från 33 olika sjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
  • 626 av patienterna hade den speciella genförändringen.
  • Hälften av dem lottades till en grupp som fick 160 mg aspirin att ta i tablettform hemma, den andra hälften fick placebo.
  • Resultatet visade att återfallsrisken efter tre år halverades från 14 till 7 procent.
  • Ungefär 40 procent av alla patienter med tarmcancer bär på den här specifika genmutationen. Alla kan dock inte behandlas med aspirin – vissa tål inte läkemedlet, och andra använder mediciner som inte bör kombineras med det. Sammantaget innebär det att omkring 1 400–1 600 patienter i Sverige varje år kan vara aktuella för behandlingen.

Text: Karin Cedronius

Kunskap om ärftlig cancer – inte kopplad till långvarig oro eller sämre livskvalitet

Med dagens genetiska analyser kan fler patienter med ärftligt ökad risk för cancer identifieras. Det skapar nya möjligheter att förebygga och upptäcka cancer i tid. Men hur påverkar kunskapen hos den som får veta att risken är förhöjd?


I en ny svensk studie har livskvalitet, ångest och cancerrelaterad oro följts under det första halvåret efter genetisk testning för ärftlig bröst-, äggstocks- och tjocktarmscancer. Resultaten visar att testningen inte leder till långvarig försämring av livskvalitet. För de flesta innebär testningen en tillfällig ökning av oro i anslutning till testbeskedet, med normalisering inom sex månader.

De flesta cancerfall uppstår utan tydlig ärftlig orsak. Hos cirka fem-tio procent kan dock en medfödd genförändring identifieras. Dessa individer insjuknar ofta i yngre ålder och har en ökad risk att utveckla flera cancersjukdomar under livet.

Sjukdomsorsakande förändringar i gener som BRCA1, BRCA2 och PALB2 är kopplade till bröst- och äggstockscancer. Förändringar i mismatch repair-gener orsakar Lynch syndrom, som medför ökad risk för bland annat kolorektal- och endometriecancer. När en sådan förändring identifieras kan personen erbjudas strukturerad uppföljning och förebyggande åtgärder. Samtidigt kan släktingar erbjudas genetisk vägledning och testning för att ta reda på om de bär på samma förändring.

Livskvalitet efter genetisk testning

Studien omfattade 254 personer som genomgått genetisk testning vid cancergenetiska mottagningar i Umeå, Lund, Göteborg och Stockholm. Deltagarna följdes under det första halvåret efter testbeskedet och besvarade validerade enkäter både kort efter beskedet och efter sex månader. Livskvalitet, ångest och cancerrelaterad oro mättes och resultaten jämfördes med svenska befolkningsdata.

Både personer med nyligen genomgången cancer och släktingar som genomförde anlagsbärartest inkluderades, vilket ger en bred bild av hur genetisk testning påverkar olika grupper.

Resultaten visar att livskvaliteten inte försämrades långsiktigt efter genetisk testning. Ångest och cancerrelaterad oro var förhöjda i nära anslutning till testbeskedet men minskade under uppföljningen. Efter sex månader låg nivåerna nära dem som ses i den svenska befolkningen.

En tydlig skillnad framkom mellan personer med och utan en nylig cancerdiagnos. De som insjuknat under det senaste året rapporterade lägre livskvalitet och mer ångest vid båda mättillfällena, även om deras mående förbättrades över tid. För övriga deltagare låg livskvaliteten generellt nära befolkningsnivåer och förändrades endast marginellt.

Testresultatet i sig, oavsett om en ärftlig genförändring identifierades eller inte, hade ingen avgörande betydelse för hur deltagarna mådde på gruppnivå. Däremot sågs mer oro och något lägre livskvalitet hos yngre personer, kvinnor och individer som nyligen genomgått cancerbehandling.

De flesta cancerfall uppstår utan tydlig ärftlig orsak. Hos cirka fem-tio procent kan dock en medfödd genförändring identifieras, skriver författarna till studien.

Övergående oro

Resultaten talar emot föreställningen att genetisk testning generellt skulle leda till långvarigt sämre mående eller försämrad livskvalitet. För de flesta är den ökade oron övergående.

Samtidigt finns grupper som kan behöva särskild uppmärksamhet. Personer som nyligen fått en cancerdiagnos befinner sig redan i en utsatt situation och kan behöva extra stöd. Författarna till studien understryker därför vikten av individualiserad information och riktat psykosocialt stöd.

För vissa kan ett besked om ärftlig orsak till cancer också innebära ökad tydlighet och handlingsutrymme. Att få en förklaring till cancer i familjen och konkreta rekommendationer om uppföljning kan minska osäkerheten, både för den enskilda personen och för släktingar.

Hur uppföljning och stöd organiseras varierar dock i landet. Personer med ärftligt ökad cancerrisk kan vara knutna till flera olika vårdenheter, vilket ibland skapar otydliga vårdvägar. På flera håll byggs nu samordnade uppföljningsmottagningar upp, som den nya mottagningen för ärftlig cancer i Malmö. Där erbjuds samlad uppföljning, individuella kontrollprogram och tillgång till psykosocialt stöd. En mer samordnad vård kan bidra till ökad trygghet och göra det lättare att hantera medicinska beslut, uppföljning och de frågor som kan uppstå för individer som har en ärftligt ökad risk för cancer.

Trygghet över tid

Genetisk testning för ärftlig cancer är inte kopplad till långvarig försämring av livskvalitet. För de flesta innebär testningen en övergående period av ökad oro, men efter ett halvår ligger nivåerna nära dem som ses i den svenska befolkningen.

Resultaten ger stöd för fortsatt bred användning av genetisk testning inom cancervården. Samtidigt understryker de vikten av att identifiera patienter som kan behöva extra stöd och att organisera uppföljande vård så att den skapar trygghet över tid.

Faktaruta: Ärftlig cancer i korthet

  • Cirka 5–10 procent av alla cancerfall är kopplade till en medfödd sjukdomsorsakande genförändring i en enskild gen.
  • Flera gener är kopplade till ärftlig bröst- och äggstockscancer, där BRCA1 och BRCA2 är de mest kända
  • Lynch syndrom orsakas av sjukdomsorsakande förändringar i mismatch repair-gener och medför ökad risk för bland annat kolorektal- och endometriecancer.
  • Identifiering av en ärftlig genförändring möjliggör anpassade kontrollprogram, förebyggande åtgärder och i vissa fall riskreducerande kirurgi. Släktingar kan erbjudas genetisk vägledning och testning.

Publicering:

Heyman, Y., Röjlar, H., Hawranek, C., Hellquist, B. N., & Rosén, A. (2026). Quality of life, anxiety and cancer worry following hereditary cancer testing: a 6-month Swedish follow-up study. Quality of Life Research35, 70. https://doi.org/10.1007/s11136-026-04184-1

Artikeln baseras på data från DIRECT-studien (huvudansvarig forskare: Anna Rosén):
https://www.umu.se/direct/

Text: Ylva Heyman & Anna Rosén

Immunonkologi vid 1L NSCLC: Evidens, patientfall och erfarenhetsutbyte

Varmt välkommen till en webinarserie om immunonkologi och de senaste rönen kring första linjens behandling av icke-småcellig lungcancer (1L NSCLC). Under tre sammanhängande lunchwebinarier kommer vi tillsammans att utforska aktuell forskning, ta del av patientfall samt dela med oss av praktiska erfarenheter och insikter från vardagen.

TISDAG 19 MAJ, 12.05 – 12.50

Studier och evidens
1L NSCLC, PD-L1 <1%: Genomgång av aktuell evidens och studier inom första linjens behandling av NSCLC.
Föreläsare: ST-läkare Gabriel Högström

ONSDAG 20 MAJ, 12.05 – 12.50

Patientfall och klinisk vardag
Patientfall inom 1L NSCLC med fokus på praktiska erfarenheter.
Föreläsare: Överläkare Mihovil Roglic, medverkan av kontaktsjuksköterska (TBD)

TORSDAG 21 MAJ, 12.05 – 12.50

Patientfall, erfarenhetsutbyte och diskussion
Har du frågor kring immunterapi och 1L NSCLC? Under denna session har du möjlighet att få svar på frågor kring evidens, patientfall och klinisk praxis vid behandling med immunterapi. Gemensam diskussion och erfarenhetsutbyte tillsammans föreläsarna från US Linköping och deltagare.
Föreläsare: Gabriel Högström, Mihovil Roglic och medverkan av kontaktsjuksköterska (TBD)

Har du frågor till föreläsarna?

Skicka gärna in dem i förväg genom att klicka här

Se hela inbjudan här

Navigating the complex decision making in first-line HCC

I början av december arrangerade Eisai i samarbete med Onkologi i Sverige ett direktsänt webinar med fokus på behandling vid levercancer. Mötet var nordiskt med titeln ”Navigating the complex decision making in first-line HCC”. Talare var Adj. prof. Per Stål från Karolinska Universitetssjukhuset, Prof. Markus Peck-Radosavljevic från Österrike samt Dr. David Pinato från England.

PROGRAM:

Introduction & Welcome – Adj. Prof. Per Stål (chair)

Complexity of first-line treatment approaches for uHCC – Prof. Markus Peck-Radosavljevic

Exploring treatment goals and the value of different clinical endpoints – Prof. Markus Peck-Radosavljevic

Evidence-based strategies for managing heterogeneous HCC patient populations in clinical practice – Dr. David J. Pinato

SE-LENA-26-00003 2026-03-02

Immunterapi vid metastaserad NSCLC med fokus på PD-L1 < 1%

Bristol Myers Squibb bjuder in till ett lunchwebinar: Immunterapi vid metastaserad NSCLC med fokus på PD-L1 < 1%

Tisdagen den 21 april kl 12.05 – 12.50

Föreläsare
Dr Rosalyn Juergens, MD, PhD, Onkolog vid McMaster University samt Juravinski Cancer Centre, Hamilton, Kanada

Moderator
Dr Marcus Skribek, MD, PhD, Onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Agenda
12.05 – 12.10 Välkommen och introduktion
Marcus Skribek

12.10 – 12.40 Föreläsning: Immunotherapy in Metastatic
NSCLC with focus on PD-L1 <1%
Rosalyn Juergens

  • Overview of current treatment landscape
  • Scientific data and clinical evidence
  • Real-world experience and case examples
  • Clinical considerations and treatment strategies
  • Data and personal insights

12.40 – 12.50 Frågestund
Marcus Skribek och Rosalyn Juerg