Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Covid-19 hos cancerpatienter fokus för studie på Akademiska

Hur drabbas cancerpatienter under behandling av covid-19 jämfört med befolkningen i stort? Hur allvarlig blir infektionen och hur klarar de sig? Det är det övergripande målet för en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Ännu saknas nationell samsyn kring vilken cancerbehandling som är att föredra vid allvarlig covid-19.

Hur cancerpatienter drabbas av covid-19 är fokus för en studie vid Akademiska sjukhuset. Fotograf: Johan ALP

– Mycket är ännu okänt om hur cancerpatienter drabbas av covid-19. Detta hänger samman med att cancerbehandling i form av cytostatika, immunterapi, målsökande läkemedel och strålning starkt påverkar den allmänna hälsan och ökar risken för infektioner, inklusive virusinfektioner. Ofta rekommenderas patienterna att isolera sig och vidta försiktighetsåtgärder och följsamheten är generellt stor, säger Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset som leder studien.

I studien inkluderas cirka 1 000 cancerpatienter under behandling vid Akademiska sjukhuset som får lämna olika biologiska prover. Personal från medverkande onkologiska kliniker utgör kontrollgrupp och får endast lämna serologiska prover. Forskarna kommer även att studera data från nationella cancerregister under perioden januari 2020 till mars 2021, eller när pandemin upphör. Dessa data kommer att jämföras med utfallet hos övriga befolkningen, bland annat vad gäller riskfaktorer, allvarlighetsgraden av covidinfektionen och hur det gått för patienterna.

Gunilla Enblad understryker att cancerbehandling ofta är akut nödvändig för att förlänga livet, undvika återfall och för vissa patienter bota sjukdomen.

– Vi vill studera hur cancerbehandling generellt påverkar hur svår covid-19-infektionen blir, om valet att sätta in intensiv behandling påverkas av pandemin samt om valet av behandling och resultatet påverkas vilket inte är känt idag. Det finns i nuläget ingen överenskommelse eller nationell samsyn kring vilken cancerbehandling som är att föredra vid allvarlig covid-19. Förhoppningen är att studien ska förbättra kunskapsläget, förklarar hon.

Mylan växer inom onkologi och lanserar långtidsverkande biosimilaren Fulphila (pegfilgrastim) inom G-CSF

Mylan förstärker sitt engagemang inom onkologi genom att tillhandahålla en långtidsverkande biosimilar inom gruppen G-CSF (granulocytkolonistimulerande faktor).

Fulphila (pegfilgrastim) används för att minska tiden av neutropeni (lågt antal vita blodkroppar) och förekomsten av febril neutropeni (lågt antal vita blodkroppar med samtidig feber) som kan bero på användning av cytotoxisk kemoterapi.

Stockholm 11 augusti 2020. ”Vi ser fram emot att kunna erbjuda biosimilaren Fulphila® (pegfilgrastim) för svenska cancerpatienter som genomgår en krävande behandling med cytostatika. Med denna behandling tar patienten en spruta per kemoterapicykel1 för att minska risken tiden av neutropeni och förekomsten av febril neutropeni.” säger Vidar Sie, landschef Mylan Sverige. ”I dag är användningen av biosimilarer en del av svensk sjukvård, särskilt inom onkologi, och Mylan vill fortsatt vara en partner till cancersjukvården och erbjuda behandling men också ha en dialog kring fortsatta behov och utveckling av cancersjukvården.”

Fulphila lanseras under en tidsperion då European Society for Medical Oncology har tagit fram riktlinjer för cancerpatienter vilka ligger tillgängliga på deras hemsida2. Tillfälliga riktlinjer med anledning av covid-19-pandemin lyfter bland annat fram G-CSF samt att minska antalet fysiska kontakter med sjukvården, på grund av ändrade behandlingsrutiner och behovet av att minska infektionsrisken för dessa patienter3. ”Långverkande G-CSF kan leda till färre labtester och färre injektioner per behandlingscykel i jämförelse med kortverkande G-CSF vilket i sin tur kan leda till färre kontakter med sjukvården”, säger Vidar Sie, Country Manager Mylan Sverige.

Begreppet biosimilar introducerades i lagstiftningen 2004 och syftar på ett biologiskt läkemedel som liknar ett redan godkänt biologiskt läkemedel (referensläkemedel) utan kliniskt relevanta skillnader. En biosimilar innehåller en likvärdig version av den aktiva substansen i referensläkemedlet4. Över 50 biosimilarer är godkända inom EU5 och mer än 700 miljoner patientdagars behandlingserfarenhet av biosimilarer i Europa6.

”Användning av biosimilarer kan leda till lägre behandlingskostnader vilket gör att fler patienter kan få tillgång till behandling eller att resurser kan frigöras till andra områden”, säger Vidar Sie, landschef Mylan Sverige.

Om neutropeni

Neutropeni är ett tillstånd med ett lågt antal vita blodkroppar som kan bero på användning av cytotoxisk kemoterapi. Med ett lågt antal vita blodkroppar har man en ökad risk för infektioner. Febril neutropeni är ett allvarligt tillstånd då man får feber i samband med neutropeni vilket kräver snabb handläggning av sjukhusvården.

Om Fulphila

Fulphila (pegfilgrastim) 6 mg injektionsvätska, lösning i förfylld spruta. ATC-kod: L03AA13 (Immunstimulerande medel, kolonistimulerande faktor). Rx. F.▼. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso-och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Indikation: Reduktion av durationen av neutropeni och incidensen febril neutropeni hos vuxna patienter som behandlas med cytotoxisk kemoterapi för malignitet (med undantag för kronisk myeloisk leukemi och myelodysplasi). Behandling med pegfilgrastim bör initieras och övervakas av en läkare som har erfarenhet av onkologi och/eller hematologi. Varningar och försiktighet: För att förbättra spårbarheten för biologiska läkemedel ska namnet och satsnumret för läkemedlet som administreras tydligt antecknas. De långsiktiga effekterna av pegfilgrastim har emellertid inte fastställts vid AML och det bör därför användas med försiktighet hos den här patientpopulationen. Särskild försiktighet bör iakttas för att skilja diagnosen blasttransformation av kronisk myeloisk leukemi från AML. Detta läkemedel bör inte användas för att öka dosen av cytotoxisk kemoterapi utöver fastställda doseringsanvisningar. Överkänslighet, däribland anafylaktiska reaktioner, i samband med den inledande eller de efterföljande behandlingarna har rapporterats hos patienter som har behandlats med pegfilgrastim. Ökad hematopoetisk aktivitet i benmärgen som svar på behandling med tillväxtfaktor har associerats med övergående positiva fynd på skelettröntgen. Graviditet och amning: Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av pegfilgrastim i gravida/ammande kvinnor. Produktresumé senast uppdaterad: 2020-03-18. För ytterligare information och priser: www.fass.se. Marknadsförs av: Mylan AB. www.mylan.se, i[email protected], Tel: 08-555 227 50.

Referenser:

  1. fass.se produktresumé Fulphila 20200528
  2. https://www.esmo.org/guidelines
  3. https://www.esmo.org/guidelines/cancer-patient-management-during-the-covid-19-pandemic/supportive-care-in-the-covid-19-era
  4. Producentoberoende information om biosimilarer, 2017, Läkemedelsverket samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, november, 2017.
  5. www.ema.europa.eu/ema, November 2018.
  6. Medicines for Europe. https://www.medicinesforeurope.com/biosimilar-medicines/November 2018.

Rozlytrek godkändes i Europa för patienter med NTRK fusion-positiva solida tumörer samt för patienter med ROS1-positiv avancerad icke småcellig lungcancer

Rozlytrek, Roche’s first tumour-agnostic therapy, approved in Europe for people with NTRK fusion-positive solid tumours and for people with ROS1-positive advanced non-small cell lung cancer

Roche today announced that the European Commission has granted conditional marketing authorisation for Rozlytrek® (entrectinib) for the treatment of adult and paediatric patients 12 years of age and older with solid tumours expressing a neurotrophic tyrosine receptor kinase (NTRK) gene fusion, who have a disease that is locally advanced, metastatic or where surgical resection is likely to result in severe morbidity, and who have not received a prior NTRK inhibitor, who have no satisfactory treatment options. The European Commission has also approved Rozlytrek for the treatment of adults with ROS1-positive, advanced non-small cell lung cancer (NSCLC) not previously treated with ROS1 inhibitors.1

“We are excited to announce the approval of Rozlytrek in Europe for two indications, bringing patients with NTRK and ROS1 gene fusions a new effective treatment even when their cancer has spread to the brain,” said Levi Garraway, M.D., Ph.D., Roche’s Chief Medical Officer and Head of Global Product Development. “This advance represents another important step forward in cancer care by allowing us to treat certain genetic drivers of cancer irrespective of the location of the tumour within the body. Roche is deeply committed to driving personalised healthcare and addressing the high unmet need in patients around the world with rare cancers.”

The approval is based on results from the integrated analysis of the pivotal phase II STARTRK-2, phase I STARTRK-1 and phase I ALKA-372-001 trials, and data from the phase I/II STARTRK-NG study. These studies demonstrate that Rozlytrek has durable responses across several NTRK gene fusion-positive solid tumours, including sarcoma, non-small cell lung, salivary MASC, secretory and non-secretory breast, thyroid, colorectal, neuroendocrine, pancreatic, ovarian, endometrial carcinoma, cholangiocarcinoma, gastrointestinal cancers and neuroblastoma, as well as ROS1-positive NSCLC.1 Results showed:

  • Rozlytrek shrank tumours in more than half of people with NTRK fusion-positive, locally advanced or metastatic solid tumours (overall response rate [ORR]=63.5%; N=74), and objective responses were observed across 14 tumour types (median duration of response [DoR]=12.9 months [9.3 months – not reached], N=21 out of 47 patients defined by ORR).1
  • In ROS1-positive, advanced NSCLC, Rozlytrek shrank tumours in 73.4% of people with the disease (ORR; N=94 with a minimum of 12 months follow up), with a median DoR of 16.5 months (14.6 – 28.6 months). In a group of 161 patients with a minimum of 6 months follow up, including 29% of patients with central nervous system (CNS) metastases at baseline, ORR was observed to be 67.1%.1
  • Objective responses to Rozlytrek were seen in people with CNS metastases at baseline, with an intracranial ORR of 62.5% and 77.8% in both NTRK and ROS1 populations, respectively.1
  • In paediatric patients, Rozlytrek shrank tumours (ORR) in all children and adolescents who had NTRK gene fusions (N=5), with two achieving a complete response (CR). Two patients with primary high-grade tumours in the CNS had objective responses, including one patient with a CR.1 Rozlytrek was well tolerated.
  • The most common adverse reactions (≥20 percent) with Rozlytrek were fatigue, constipation, altered sense of taste (dysgeusia), swelling (oedema), dizziness, diarrhoea, nausea, nervous system disorders (dysaesthesia), shortness of breath (dyspnoea), anaemia, increased weight, increased blood creatinine, pain, cognitive disorders, vomiting, cough, and fever (pyrexia).1

Rozlytrek has been granted Priority Medicines (PRIME) designation by the EMA for the treatment of NTRK fusion-positive, locally advanced or metastatic solid tumours in adult and paediatric patients who have either progressed following prior therapies or who have no acceptable standard therapies.1 NTRK gene fusions have been identified in a range of solid tumour types, and are present in up to 90% of some rare cancer types and less than 1% of other more common tumours, including lung and colorectal.2 ROS1 gene fusions account for 1-2% of NSCLC, the most common type of lung cancer that accounts for up to 85% of all diagnoses.3,4

Biomarker testing for these fusions is the most effective way to identify people who are most eligible for treatment with Rozlytrek. Roche is leveraging its expertise in developing personalised medicines and advanced diagnostics, in conjunction with Foundation Medicine, to develop a companion diagnostic that will help identify people with NTRK and ROS1 gene fusions.

About the integrated analysis
The approval in Europe is based on an integrated analysis including data from 74 people with locally advanced or metastatic NTRK fusion-positive solid tumours (14 tumour types) and 161 people with ROS1-positive NSCLC from the phase II STARTRK-2, phase I STARTRK-1 and phase I ALKA-372-001 trials.1 It is also based on data from the phase I/II STARTRK-NG study in paediatric patients. The studies enrolled people across 15 countries and more than 150 clinical trial sites. Safety was assessed from an integrated analysis of 504 people across these four trials.1

About NTRK fusion-positive cancer
NTRK fusion-positive cancer occurs when the NTRK1/2/3 genes fuse with other genes, resulting in altered TRK proteins (TRKA/TRKB/TRKC) that can activate signalling pathways involved in the proliferation of certain types of cancer.5 NTRK gene fusions are present in tumours irrespective of site of origin. These fusions have been identified in a broad range of solid tumour types, including sarcoma, non-small cell lung, salivary MASC, secretory and non-secretory breast, thyroid, colorectal, neuroendocrine, pancreatic, ovarian, endometrial carcinoma, cholangiocarcinoma, gastrointestinal cancers and neuroblastoma.1

About ROS1-positive NSCLC
ROS1 is a tyrosine kinase, which plays a role in controlling how cells grow and proliferate. When a ROS1 gene fusion occurs, cancer cells grow and proliferate in an uncontrolled manner. Blocking this abnormal signalling can cause tumour cells to shrink or die.3
ROS1 gene fusions account for 1-2% of NSCLC.3 Lung cancer is the leading cause of cancer-related death across the world.6 Each year, more than one and a half million people die as a result of the disease globally, equating to more than 4,000 deaths every day.6 NSCLC is the most common type of lung cancer and accounts for up to 85% of all lung cancer diagnoses.4 While the ROS1 gene fusion can be found in any patient with NSCLC, young never-smokers with NSCLC have the highest incidence of ROS1 gene fusions.3

About Rozlytrek
Rozlytrek® (entrectinib) is a tumour-agnostic once-daily oral medicine for the treatment of locally advanced or metastatic solid tumours that harbour NTRK1/2/3 or ROS1 gene fusions. It is a selective tyrosine kinase inhibitor designed to inhibit the kinase activity of the TRKA/B/C and ROS1 proteins, whose activating fusions drive proliferation in certain types of cancer.7,8 Rozlytrek can block NTRK and ROS1 kinase activity and may result in the death of cancer cells with NTRK or ROS1 gene fusions.7,8

Rozlytrek was granted accelerated approval in August 2019 by the US Food and Drug Administration (FDA), following receipt of Breakthrough Therapy designation, for the treatment of adult and paediatric patients 12 years of age and older with solid tumours that have a NTRK gene fusion without a known acquired resistance mutation, are metastatic or where surgical resection is likely to result in severe morbidity, and have progressed following treatment or have no satisfactory alternative therapy, and was approved for the treatment of adults with ROS1-positive, metastatic NSCLC. In June 2019, Japan’s Ministry of Health, Labour and Welfare (MHLW) also approved Rozlytrek for the treatment of adult and paediatric patients with NTRK fusion-positive, advanced recurrent solid tumours, and later approved Rozlytrek in ROS1-positive NSCLC in February 2020. Rozlytrek has also received approvals by health authorities in Australia, Canada, Hong Kong, Israel, New Zealand, South Korea and Taiwan.

About Roche in lung cancer
Lung cancer is a major area of focus and investment for Roche, and we are committed to developing new approaches, medicines and tests that can help people with this deadly disease. Our goal is to provide an effective treatment option for every person diagnosed with lung cancer. We currently have five approved medicines to treat certain kinds of lung cancer and more than ten medicines being developed to target the most common genetic drivers of lung cancer or to boost the immune system to combat the disease.

About Roche
Roche is a global pioneer in pharmaceuticals and diagnostics focused on advancing science to improve people’s lives. The combined strengths of pharmaceuticals and diagnostics under one roof have made Roche the leader in personalised healthcare – a strategy that aims to fit the right treatment to each patient in the best way possible.

Roche is the world’s largest biotech company, with truly differentiated medicines in oncology, immunology, infectious diseases, ophthalmology and diseases of the central nervous system. Roche is also the world leader in in vitro diagnostics and tissue-based cancer diagnostics, and a frontrunner in diabetes management.

Founded in 1896, Roche continues to search for better ways to prevent, diagnose and treat diseases and make a sustainable contribution to society. The company also aims to improve patient access to medical innovations by working with all relevant stakeholders. More than thirty medicines developed by Roche are included in the World Health Organization Model Lists of Essential Medicines, among them life-saving antibiotics, antimalarials and cancer medicines. Moreover, for the eleventh consecutive year, Roche has been recognised as one of the most sustainable companies in the Pharmaceuticals Industry by the Dow Jones Sustainability Indices (DJSI).

The Roche Group, headquartered in Basel, Switzerland, is active in over 100 countries and in 2019 employed about 98,000 people worldwide. In 2019, Roche invested CHF 11.7 billion in R&D and posted sales of CHF 61.5 billion. Genentech, in the United States, is a wholly owned member of the Roche Group. Roche is the majority shareholder in Chugai Pharmaceutical, Japan. For more information, please visit www.roche.com.

All trademarks used or mentioned in this release are protected by law.

References
[1] F. Hoffmann-La Roche Ltd. Data on file.
[2] Cocco, E, et al. NTRK fusion-positive cancers and TRK inhibitor therapy. Nat Rev Clin Oncol. 2018; 15:731–747
[3] Bergethon K, Shaw AT, Ou SH, et al. ROS1 rearrangements define a unique molecular class of lung cancers. J Clin Oncol. 2012; 30(8):863-70.
[4] American Cancer Society. What is Non-small Cell Lung Cancer? [Internet; cited 2020 July 8]. Available from: https://www.cancer.org/cancer/lung-cancer/about/what-is.html
[5] Amatu A, Sartore-Bianchi A, Siena S. NTRK gene fusions as novel targets of cancer therapy across multiple tumour types. ESMO Open. 2016;1(2):e000023.
[6] GLOBOCAN. Lung Cancer. [Internet; cited 2020 July 8]. Available from: http://gco.iarc.fr/today/data/factsheets/cancers/15-Lung-fact-sheet.pdf
[7] Ahn M-J, Cho BC, Siena S, et al. Entrectinib in patients with locally advanced or metastatic ROS1 fusion-positive non-small cell lung cancer (NSCLC). Presented at: IASLC 18th World Conference on Lung Cancer; October 15-18, 2017; Yokohama, Japan. Abstract 8564.
[8] Rolfo C, et al. Entrectinib: a potent new TRK, ROS1, and ALK inhibitor. Expert Opin Investig Drugs. 2015;24(11):1493-500.

 

Viktiga framsteg för ny behandling av svår hudcancer

Stina Wickström och Maria Wolodarski, forskare vid institutionen för onkologi-patologi. Foto: Stefan Zimmerman

En ny typ av immunterapi av den elakartade hudcancern malignt melanom visar lovande resultat. Tre mycket svårt sjuka patienter är idag långtidsöverlevare. Studien som publiceras i OncoImmunology är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Immunterapi går ut på att aktivera kroppens eget immunförsvar till att eliminera cancerceller. Immunterapi har gjort stora framsteg där speciellt behandling med immunaktiverande antikroppar, eller ICI, Immune Checkpoint Inhibition, förlänger överlevnaden hos patienter med spridd melanomsjukdom, säger Maria Wolodarski, forskare vid Karolinska Institutet och studiens principal investigator med ansvar för patientkontakten.

För den upptäckten belönades James Allison och Tasuko Honjo med Nobelpriset i medicin för två år sedan.

En majoritet av patienterna svarar dock inte på den här eller på andra typer av behandlingar. Det är den gruppen som forskarteamet nu har behandlat med en ny immunterapi-metod.

Speciella T-celler

Först utvinns en speciell form av vita blodkroppar, T-celler, från patientens egen tumör. Dessa speciella T-celler kallas för TIL, Tumör Infiltrerande Lymfocyter, och är en viktig del av kroppens eget immunförsvar mot cancer. Dessa mångfaldigas upp till 50 miljarder och ges till patienten tillsammans med en tillväxtfaktor, Interleukin-2.

– Det som gör den här studien unik är att patienterna också behandlas med flera doser av ett tumörvaccin som består av så kallade dendritceller, DC, som är specialiserade på att aktivera immunsystemet och ger de injicerade TIL-cellerna en extra kick, säger Stina Wickström, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, och ansvarig för att koordinera tillverkningen av TIL-cellerna och för studiens laboratorietester.

Tillbakagång av cancern

Av de fyra mycket svårt sjuka patienterna med malignt melanom som behandlats med en kombination av TIL-celler och tumörvaccin har tre svarat med komplett eller nästan komplett tillbakagång av cancersjukdomen. Detta trots att gruppen inte längre svarar på annan typ av cancerbehandling. De är nu långtidsöverlevare sedan flera år tillbaka.

De fem patienter som behandlats med enbart TIL-celler hade inte samma gynnsamma svar på behandlingen som vid kombination med tumörvaccinet.

Andra typer av cancer

Metoden ligger inom ramen för Karolinska Universitetssjukhusets nysatsning på cellterapi och Rolf Kiessling, som är huvudansvarig för studien, har ansökt hos Läkemedelsverket att få pröva metoden även på andra typer av metastaserande cancer.

Studien finansieras av Cancerfonden, Cancerföreningen i Stockholm, Vetenskapsrådet, Stockholms stad, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Torsten Söderbergs Stiftelse, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning, samt GE Healthcare.

Rolf Kiessling är styrelseledamot/konsult för Clinical Laser Thermia Systems, vetenskaplig rådgivare för Anocca AB och Phion Pharmaceuticalics och får forskningsbidrag från dessa företag. Roger Tell är anställd av Isofol Medical. Johan Hansson har varit principal investigator på försök finansierade av Astra-Zeneca, Bristol Myers-Squibb, Merck, Novartis, Roche och Clinical Laser Thermia Systems, samt tilldelats forskningsbidrag från Bristol Myers-Squibb och Merck. Tanja Lövgren har fått honorar för föreläsningar från Bristol Myers-Squibb.

Publikation

“Complete and long-lasting clinical responses in immune checkpoint inhibitor-resistant, metastasized melanoma treated with adoptive T cell transfer combined with DC vaccination”. Tanja Lövgren, Maria Wolodarski, Stina Wickström, Ulrika Edbäck, Mette Wallin, Eva Martell, Katrin Markland, Pontus Blomberg, Maria Nyström, Andreas Lundqvist, Hans Jacobsson, Gustav Ullenhag, Per Ljungman, Johan Hansson, Giuseppe Masucci, Roger Tell, Isabel Poschke, Lars Adamson, Jonas Mattsson, och Rolf Kiessling. OncoImmunology, online 11 juli 2020, doi: 10.1080/2162402X.2020.1792058.

Europeiska forskare presenterar gemensam plan för arbetet mot cancer

Cancerfonden presenterar idag, tillsammans med European Academy of Cancer Sciences och cancerorganisationer från femton europeiska länder, rekommendationer för internationellt koordinerad forskning kring cancer. Rekommendationerna täcker alltifrån basvetenskaplig och translationell forskning till förebyggande verksamhet, sjukvård och rehabilitering. Rekommendationerna riktas till styrelsen för EU:s satsning Cancer Mission.

Den europeiska cancersjukvården står inför stora utmaningar med otillräckliga ekonomiska resurser och brist på utbildad personal för att svara mot de växande behoven. Antalet cancerfall i EU förväntas öka från 3 miljoner/år 2018 till 4 miljoner/år 2040.

Europeiska cancerforskare och representanter för ett flertal forsknings- och patientorganisationer publicerar idag en artikel i tidskriften Molecular Oncology med rekommendationer för att nå målet om att 75 procent av cancerpatienterna år 2030 ska vara i livet minst 10 år efter sin diagnos.

Klas Kärre

-I dagsläget går mycket kunskap till spillo på grund av bristande samarbete. Det innebär att vi riskerar att tappa fart i arbetet för att besegra cancer. Därför är internationella forskningssamarbeten som detta mycket viktigt och jag hoppas att europeiska beslutsfattare hörsammar våra rekommendationer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och en av undertecknarna till artikeln.

Rekommendationer presenteras inom 13 forskningsområden. Exempelvis föreslår forskarna uppbyggnad och samordning av infrastrukturer för internationellt samarbete kring precisionsmedicin, som ofta kräver att man samlar ihop patientdata från flera olika centra. Av särskilt intresse för Cancerfonden är också förslag om tvärdisciplinär forskning kring implementering av effektiv prevention, hur man kan stärka patientens ställning inom bland annat rehabiliterande behandling, samt hur man ska förbättra specialistutbildningar och minska den ojämlikhet som för närvarande råder när det gäller risk att utveckla och dö i cancer.

Länk till pressmeddelande från European Acadamy of Cancer Sciences:

https://www.europeancanceracademy.eu/

Presskontakt:

David Holm Gatica

0768147476 [email protected]