Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Novartis Kisqali® visar nästan fem års medianöverlevnad hos patienter med metastaserande bröstcancer

Novartis today announced updated median overall survival (OS) results for Kisqali® (ribociclib) in combination with endocrine therapy, marking the longest survival data ever reported in premenopausal women with hormone receptor positive, human epidermal growth factor receptor-2 negative (HR+HER2-) metastatic breast cancer. The Phase III MONALEESA-7 trial evaluated Kisqali plus endocrine therapy (goserelin plus either an aromatase inhibitor or tamoxifen) as initial treatment compared to endocrine therapy alone in pre- and perimenopausal women with HR+/HER2- metastatic breast cancer. These updated median OS data will be presented today at the 2020 San Antonio Breast Cancer Virtual Symposium.

After a median of 53.5 months follow-up, median OS for patients taking Kisqali in combination with endocrine therapy was 58.7 months vs. 48.0 months for endocrine therapy alone (HR=0.76 [95% CI: 0.61-0.96])1.Additionally, a similar median OS benefit of 58.7 months was observed with Kisqali plus an aromatase inhibitor subgroup vs. 47.7 months in the placebo plus aromatase inhibitor subgroup (HR=0.80 [95% CI, 0.62-1.04]), and the survival benefit shown in subgroup analyses was consistent with the intent-to-treat (ITT) population1. This exploratory ad hoc analysis follows the previously reported MONALEESA-7 OS analysis presented at the 2019 American Society of Clinical Oncology (ASCO) Annual Meeting and published in the New England Journal of Medicine, which demonstrated statistically significant OS results for Kisqali in combination with endocrine therapy. After a median of 42 months follow-up, the estimated survival rate was 70.2% [95% CI: 63.5 to 76.0] for women who received Kisqali in combination with endocrine therapy compared to 46.0% [95% CI, 32.0 to 58.9] for women who received endocrine therapy alone (HR=0.71 [95% CI: 0.54 to 0.95]) p=0.00973)4.

“These longer-term data showing ribociclib can help women with metastatic breast cancer live longer are remarkable and emphasize the progress we’ve made in treating this disease, which until now, had an estimated median survival of just three years,” said Debu Tripathy, M.D., chair of Breast Medical Oncology, MD Anderson Cancer Center. “I’m hopeful the proven overall survival benefit with ribociclib will shift the standard for those with metastatic breast cancer, and that patients are empowered to ask their doctors about which treatments give them the best chance of living longer with the best quality of life.”

The need for chemotherapy was delayed by more than four years (50.9 months) in patients taking Kisqali in combination with endocrine therapy (HR=0.69; 95% CI: 0.56-0.87)1. No new adverse events wereobserved. Kisqali is not indicated for use with tamoxifen.

“We’re proud to be able to provide the CDK4/6 inhibitor with the longest ever reported median overall survival benefit of nearly five years in younger women,” said Susanne Schaffert, Ph.D., President, Novartis Oncology. “It is our vision to develop therapies that give patients the longest life possible, and these best-in-class data help us realize that vision by proving Kisqali extends the lives of younger premenopausal womenwith metastatic breast cancer, who typically have more aggressive disease and unique needs.”

Metastatic breast cancer in premenopausal women is biologically distinct, more aggressive and the leading cause of cancer death in women 20-59 years old2,3.

Kliniska studier central del av verksamheten på The Christie

Manchester är inte bara känt för fotboll och sitt musikliv. För onkologer är Manchester platsen för The Christie, Europas största cancercenter med 60 000 patienter per år och omkring 500 pågående kliniska studier. Här tar Maria Ekholm med oss till lärdomar och erfarenheter från en post-doc-vistelse på The Christie Hospital.

Manchester, beläget i nordvästra England, har drygt en halv miljon invånare i själva staden medan det bor cirka 2,8 miljoner i Greater Manchester. Området är mycket tätbefolkat och inom åtta mils radie bor över tio miljoner invånare. Staden hade en viktig roll inom textilindustrin under den industriella revolutionen, men på senare år är Manchester mest känt för sina fotbollslag och för dess rika musikliv. I onkologkretsar är Manchester också känt för The Christie Hospital eller ”The Christie” som det brukar kallas. The Christie grundades i slutet av 1800-talet av advokaten Richard Christie för att behandla cancersjukdomar och sjukhuset är uppkallat efter honom och hans fru Mary. Tidiga behandlingar inkluderade till exempel magsaftsextrakt från kor, men sedan dess har forskare på The Christie varit pionjärer inom cancerbehandling och några av milstolparna är:
• 1901: Behandling med röntgenstrålar
• 1905: Behandling med radium
• 1970: Första kliniska bröstcancerstudien med tamoxifen
• 1986: Först att använda odlad benmärg för behandling av leukemi
• 1991: Först att genomföra ”single harvest blood stem-cell transplant”
• 2002: Första centret i världen att införa ”image guided” strålbehandling i klinisk rutin
• 2008: The Christie blir Storbritanniens första Comprehensive Cancer Centre
• 2018: The Christie öppnar Storbritanniens första protoncenter

Idag är The Christie Europas största cancercenter och varje år behandlas här mer än 60 000 patienter. Här bedrivs omkring 500 kliniska studier och det finns en stor Fas-1-enhet. Därtill finns ett flertal ”Christie peripheral sites”, det vill säga hubbar på andra sjukhus runt om i Greater Manchester som bemannas av läkare från The Christie.

Läs hela reportaget

Ny kunskap om hur prostatacancer bildar metastaser

En ökad förståelse på molekylär nivå av vilka mekanismer som prostatacancerceller använder sig av för att bli rörliga och sprida sig, kan på sikt ge nya möjligheter till behandling av aggressiv prostatacancer. Det visas i en ny studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Uppsala och Tokyo.
”Vi visar att en specifik aminosyra i en signalmolekyl spelar en viktig roll i att göra cancercellerna mer rörliga och på så sätt bidrar till ökad risk för metastaser”, skriver här Maréne Landström, professor vid Umeå universitet.

För aggressiv och metastaserande prostatacancer finns ännu inga prediktiva biomarkörer i kliniskt bruk eller effektiva behandlingar att tillgå för de män som utvecklar detta livshotande tillstånd. Behovet av att utveckla bättre prediktiva biomarkörer och effektivare behandlingar är således stort och angeläget för denna grupp av cancerpatienter. Antalet män som insjuknar i prostatacancer väntas öka överallt i världen under de kommande åren då denna cancerform är starkt korrelerande till livslängd och förväntad livslängd ökar nu globalt sett. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige idag. Enligt Cancerfondens statistik insjuknade 33 914 män i prostatacancer år 2018 (ref: Cancerfonden.se Statistik) och prostatacancer är den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i Sverige. Även i ett globalt perspektiv är prostatacancer den vanligaste formen av cancer bland västerländska män och orsaken till cancerrelaterad död (Ferlay, J. et al., 2015).

Sedan början av 1940-talet har det varit känt att prostatacancer är beroende av det manliga könshormonet testosteron och därför är så kallad anti-androgen behandling en vanlig behandlingsform. Tyvärr utvecklar många patienter med tiden en androgen-oberoende eller kastrations-resistent form av prostatacancer som kan vara letal. Prostatacancer kan vara av en beskedlig natur, det vill säga att den inte behöver ge upphov till så stora besvär för patienten. Så länge den är högt differentierad och växer lokalt så kan mannen behandlas framgångsrikt med medicinsk eller kirurgisk kastration, operation av prostatakörteln eller strålbehandling. När cancern ger sig tillkänna som en lågt differentierad cancer eller recidiverar efter att patienten har fått behandling med antiandrogener eller har genomgått kirurgisk kastration, är sjukdomsförloppet mer dramatiskt och mannen kan riskera att utveckla en spridning av cancern till skelettet som ger upphov till smärtsamma skelettmetastaser och död. Vad som ligger bakom tillståndet metastaserande kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) har varit föremål för intensiv forskning under lång tid, men ännu är de bakomliggande orsakerna ej helt kända, även om livsstilsfaktorer och inflammatoriska reaktioner i prostatakörteln tros bidra till utvecklandet av mCRPC. Det finns samband mellan livsstilsfaktorer som till exempel övervikt och prostatacancer, då risken att utveckla allvarligare former av prostatacancer är högre hos män med övervikt (Hammarsten et al., Nature Reviews Urology 2018).

Läs hela artikeln

 

12 miljoner till forskning inom cancer, stroke och Parkinson

Ett blodprov för säkrare diagnos av äggstockscancer, utveckling av ett nytt cancervaccin och av en ny genterapi för cancer. Av de 20,7 miljoner kronor som Mats Paulssonstiftelserna i år delar ut i anslag till forskning inom Life Science kommer 12 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Större delen av anslagen går till nya möjligheter att diagnosticera eller behandla cancer.

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande är ägare till Medicon Village i Lund och modellen är att avkastning på kapital tillsammans med överskott från verksamheten inom Medicon Village går tillbaka till forskning.

Utöver donationer kopplade till cancer, belönas i år också forskning för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen, en ny ultraljudbaserad mjukvara som ska prediktera stroke och hjärtinfarkt samt monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer via ett digitalt verktyg.

Stiftelsen har sedan 2019 en inriktning mot anslag till akademiska forskningsprojekt som i närtid kan leda till samhällsgynnande innovationer samt anslag till medeldyr utrustning. Inriktningen är ett samarbete mellan Lunds universitet och Malmö universitet, där universiteten bjuder in forskare att ansöka om anslag till projekt inom ramen för inriktningen. Ansökningarna prioriteras först av universiteten själva och därefter av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd. I år, liksom föregående år, har Stiftelsen fattat beslut om att bevilja 2 miljoner kronor vardera till 6 av dessa projekt.

– Kvaliteten i årets anslagsrunda har varit hög och det är mycket glädjande att se det fina arbete som universiteten gör för att nominera projekt till Stiftelsen. Årets projekt visar på en imponerande kompetensbredd, från digital hälsa till prevention och riskgruppsklassificering inom ortopediska såväl som kardiovaskulära sjukdomar samt utveckling av nya och innovativa diagnostiska eller terapeutiska metoder. Alla med tydliga mål och innovationspotential. Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt samarbete med universiteten, säger Thomas Laurell, professor vid avdelningen för biomedicinsk teknik vid Lunds universitet och medlem av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd.

Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Mats Paulssonstiftelserna

Mats Paulssonstiftelserna är samlingsnamnet för de stiftelser som entreprenören Mats Paulsson är initiativtagare till. Här i ingår Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, Mats Paulssons stiftelse och Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond. En gemensam nämnare för stiftelserna är att stödja ändamål som gagnar vetenskaplig forskning och innovationer inom framför allt medicin och Life Science.

Medicon Village
Medicon Village är den självklara platsen för att göra forskningsidéer för människors nytta till verklighet. Genom att underlätta gränsöverskridande samarbeten skapas förutsättningar för att medicinska framsteg ska ge fler människor ett friskare och hälsosammare liv. På Medicon Village arbetar drygt 2600 personer i mer än 170 organisationer. Fastighetsverksamheten finns i Medicon Village Fastighets AB, medan innovationsverksamheten drivs av Medicon Village Innovation AB. Båda bolagen är helägda av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, www.mediconvillage.se. 

 

———————————————————————————————————————————————


Lista över 2020 års anslag

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande

Projekt: Omprogrammering av celler för immunoterapi mot cancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Filipe Pereira, universitetslektor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Cancer är en komplicerad grupp av sjukdomar med en mängd olika orsaker och egenskaper, vilket försvårar möjligheterna att få fram individanpassade och effektiva behandlingar. Omprogrammering av celler är en strategi som innebär spännande möjligheter när det gäller att överbrygga dessa begränsningar. Projektets målsättning är åstadkomma en helt individanpassad terapi som förhindrar att cancertumörer undgår immunförsvarets skyddande effekter.

Projekt: Utveckling av ett nytt blodprov för förbättrad diagnostik av äggstockscancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Magnus Jakobsson, PhD, Biträdande universitetslektor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: I detta projekt avser man att ta fram underlag för (identifiera biomarkörer) och utveckla ett diagnostiskt test (iDOC). Detta test förväntas användas av kliniker för att bestämma om patienter med misstänkt äggstockscancer ska opereras, eller inte. Dessutom strävar man efter att besvara om patienter med elakartade (maligna) tumörer svarar på modern immun-modulerande behandling.

Projekt: Datorbaserade kliniska studier för att prediktera risk för höftfraktur och behandling

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Hanna Isaksson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: Det övergripande målet med projektet är att utveckla personliga förebyggande lösningar för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen. Detta kommer ske genom utveckling och validering av en ny avancerad metod att förutsäga höftfrakturer. De förväntade resultaten kommer att gynna andra forskare, sätta nya riktmärken för simuleringsbaserade kliniska studier och, viktigast av allt, ge klinikerna mer exakta verktyg för bedömning av frakturrisk.

Projekt: Nya adjuvant för nästa generations cancer-vaccin

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Kristian Riesbeck, Professor, överläkare Medicinska Fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Nya immunterapier, som utnyttjar kroppens eget försvar för att bekämpa tumörceller har revolutionerat cancerbehandlingen på kort tid. Trots det svarar långt ifrån alla patienter på behandling. I projektet vill man undersöka om ett visst protein kan användas för att ta fram ett nytt och effektivt cancervaccin. Förhoppningen är att på sikt kunna utveckla ett effektivt vaccin som snabbt och enkelt kan anpassas efter varje individ.

Projekt: Ny ultraljudbaserad mjukvara för att prediktera stroke och hjärtinfarkt

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Isabel Gonçalves, Professor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Hjärtattacker och stroke, de vanligaste orsakerna till för tidig död och sjuklighet i hela världen, orsakas oftast av inflammerade och fettrika åderförkalkningsplack. I den kliniska vardagen saknas en metod för att upptäcka patienter med dessa plack innan de drabbas. Projektet har utvecklat en ny billig, snabb, strålnings- och kontrastfri ultraljudsmetod för åderförkalkningsplack utvärdering och bättre screening, behandling och åderförkalkningsmonitorering.

Projekt: Parkapp

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Dario Salvi, PhD, biträdande universitetslektor, Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet

Sammanfattning: Diagnos och bedömning av Parkinsons sjukdom baseras främst på kliniska kriterier, men dessa är subjektiva, oregelbundna och inte alltid tillförlitliga. Användning av smartphones är ett sätt för forskare att genomföra experiment och samla in kompletterande data till kliniska bedömningar som möjliggör för patienter att delta på distans från sina hem. Målsättningen är att utveckla ett digitalt verktyg för kontinuerliga hälsomätningar med fjärrdiagnostik. Projekt har potential att leda till ett system för monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer för klinisk praktik i Sverige.

Övriga anslag från Mats Paulssonstiftelserna kopplade till Medicon Village

Bland årets utdelningar har ytterligare 5 miljoner kronor beviljats av Mats Paulssons stiftelse till stöd för fortsatt forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Swiss Cancer Center i Lausanne. L2 Bridge samarbetet fokuserar på utveckling av innovativa tekniker, forskningsverktyg och metoder som kan möjliggöra nya och patientspecifika former av cancerbehandling. Projektet har bl a identifierat nya behandlingsformer för bröstcancer som nu undersöks vidare. Några av forskarlagen i L2 Bridge har sitt säte på Medicon Village, med professorerna Carl Borrebaeck och Kristian Pietras.

Lund Melanoma Study Group – BioMEL biobank är ännu ett projekt, baserat på Medicon Village, som får utdelning.  Projektet med huvudsökande professor Christian Ingvar har fått ett anslag på 2,1 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse och Stefan Paulssons cancerfond. BioMEL är Lund Melanoma Study Groups biobank som prospektivt samlar tumörbiopsier och blod med tillhörande klinisk/patologisk information från melanompatienter för koppling till molekylärbiologin. Forskargruppen är multidisciplinär med kliniker, epidemiologer och molekylärbiologer kring malignt melanom.


Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Snabbare genetiska analyser – för att möta vårdens behov

Patienter med misstänkt akut leukemi får nu snabbare provsvar. Allt tack vare ett nytt arbetssätt och en effektiv metod som har utvecklats i Skåne. Det innebär att behandlande läkare kan få snabbare svar om en patient har misstänkt akut leukemi. Tidigare tog det alltid över två dygn. Nu tar det bara fyra till fem timmar för medarbetarna på laboratoriet att göra en genetisk analys. Här beskriver sjukhusgenetiker Linda Arvidsson och enhetschef Anna Collin hur utvecklingsarbetet gått till.

Ett omfattande teknikskifte pågår inom sjukvården och innebär att de mer traditionella genetiska undersökningsmetoderna på våra genetiska laboratorier successivt ersätts av storskaliga tekniker som gemensamt benämns next generation sequencing (NGS) eller, mer korrekt, massiv parallell sekvensering (MPS)1,2. Dessa storskaliga tekniker möjliggör undersökningar av vårt genom i en enda analys och används för att hitta genetiska förändringar som ger upphov till sjukdomar eller som kan användas som riskmarkörer och ge varje individ chansen till att få individuellt anpassad behandling (precisionsmedicin). Många frågeställningar som inkommer till genetiska laboratorier kräver snabba svarstider för att möta sjukvårdens och vårdprogrammens behov. Ett område där sådana krav ställs är till exempel utredning av patienter som insjuknat i leukemi.
MPS är en omfattande undersökningsmetod och innebär idag en svarstid på 21 dagar i normalfallet för dessa förvärvade frågeställningar och som snabbast sju dagar för en mycket brådskande analys. För att kunna tillgodose det fortsatta behovet av snabba svarstider har vi, parallellt med införandet av MPS, också satsat på att optimera och förbättra de klassiska genetiska metoderna såsom fluorescense in situ hybridisering (FISH).

Läs hela artikeln